Uploaded by bes111971

TMKT39 Maskinelement Tentamen

advertisement
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 1(8)
8 januari 2018
TENTAMEN i
TMKT39 MASKINELEMENT för DPU3 och M3
Måndagen den 8 januari 2018, kl. 14-18
Kurs- och provkod:
TMKT39, TEN3
Tid:
8/1 2018 klockan 14-18
Sal:
TER2, TER3, G33
Antal uppgifter:
5
Antal sidor:
8
Ansvarig examinator:
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Telefon under skrivtid:
Mikael Axin
013 – 28 57 83
Besöker saken ca kl.:
Mikael Axin besöker salen ca 15:30
Kursadministratör:
Lisbeth Hägg, tel. 013 – 28 11 49,
lisbeth.hagg@liu.se
Tillåtna hjälpmedel:
• Formelsamling i Maskinelement (ej utskriven)
• Miniräknare
Betygsgränser:
23-31 poäng ger betyg 3
32-40 poäng ger betyg 4
41-50 poäng ger betyg 5
Övrigt:
Bonuspoäng från beräkningsuppgifterna adderas automatiskt vid
tentarättningen.
Lycka till!
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 2(8)
8 januari 2018
1. Teorifrågor
För varje delfråga fördelas poängen enligt följande: Helt rätt svar ger 2p. Delvis rätt svar ger 1p.
Felaktigt svar ger 0p.
a. Lager
Vid livslängdsberäkning av lager tog man förut endast hänsyn till lagrets bärighetstal samt
belastningen på lagret. För moderna lager av hög kvalitet kan den beräknade livslängden
då avvika betydligt från den verkliga. För att öka precisionen i livslängdsberäkningen
använder man idag en modifieringsfaktor, aSKF. Nämn två faktorer som man tar hänsyn
till i aSKF.
b. Fjädrar
Rita ett principiellt F-δ diagram för en fjäder. Av diagrammet ska följande framgå:
karaktäristiken (visa både linjär, progressiv och degressiv), hysteresen samt den inre
fjäderenergin.
c. Planetväxlar
Studera nedanstående differentialväxel. Förklarar med ett par meningar dess
funktionalitet.
d. Broms
Man vill designa en invändig backbroms med två backar. Kravet är att det inte ska finnas
någon risk för självhämning vid rotation moturs. Visa en sådan design med en enkel skiss.
Namnge de ingående delarna.
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 3(8)
8 januari 2018
e. Kopplingar
Studera nedanstående lamellkoppling. Förklara med ett par meningar dess funktionalitet.
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 4(8)
8 januari 2018
1. Lösningar
a. Lager
Smörjning, föroreningsgrad samt materialets utmattningsgräns.
b. Fjädrar
c. Planetväxlar
Avsikten med differentialväxeln är att de båda drivhjulen ska kunna gå med olika
hastigheter, vilket är nödvändigt för att kunna köra i en kurva. Från växellådan drivs en
pinjong som via tillhörande kronhjul drar planethållaren. Om planethjulen inte roterar
kring sina axlar kommer de båda solhjulen att rotera lika fort. Solhjulen driver var sitt
drivhjul. I en kurva ökar hastigheten hos hjulet i ytterkurvan och hjulet i innerkurvan
minskar lika mycket. Planethjulen kommer då att rotera kring sina axlar.
d. Broms
Bromsback
Bromsbelägg
Bromstrumma
Momentancentrum
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 5(8)
8 januari 2018
e. Kopplingar
En lamellkoppling består av två tryckplattor, varav den ena är motorns svänghjul, och
däremellan en positionerad skiva som är försedd med friktionslameller. Den är till för att
koppla ihop axlar som från början inte har samma hastighet. Då man trycker på
kopplingspedalen förs ett urtrampningslager åt vänster. Med ett antal hävarmar flyttas
då den rörliga tryckplattan åt höger och lamellskivan frigörs. Nu är växellådan frikopplad
från motorn och ett växelbyte är möjligt. När man släpper kopplingspedalen trycks
skivorna åter ihop och motorns rotation överförs till växellådan.
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 6(8)
8 januari 2018
2. Skruvförband
En rörledning är ihopskarvad med ett flänsförband enligt figuren nedan. Förbandet består av 8
stycken skruvar av dimensionen M16 och hållfasthetsklass 10.9 som sitter jämnt fördelade runt
flänsen. Skruvarna är av stål med E-modulen 210 GPa. I rörledningen verkar en yttre last
F=320 kN som kan antas verka under skruvskallarna och mot muttrarna. Den ena flänsen är gjord
av stål med E-modulen 210 GPa och den andra flänsen är gjord av gjutjärn med E-modulen
115 GPa. Hålet i flänsarna är av serie medel. Båda flänsarna kan approximeras som hålcylindrar
med ytterdiametern dy=40 mm och innerdiametern lika med håldiametern. Flänsarnas längd
L=25 mm och friktionstalet µ=0,12 överallt. Med vilket moment måste man dra åt muttrarna för
att spänningen i skruvarna ska uppnå halva sträckgränsen då den yttre lasten verkar? (10p)
F
F
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 7(8)
8 januari 2018
2. Lösning
M16 skruv:
d = 16 mm
N = 24 mm
d1 = 13,835 mm
dh = 18 mm
d2 = 14,701 mm
P = 2 mm
F = 320 kN
dy = 40 mm
Es = 210 GPa
L = 25 mm
Eg = 115 GPa
µ = 0,12
Den yttre lasten F fördelas jämnt på de 8 skruvarna
𝐹𝐹
𝐹𝐹𝑁𝑁 = = 40 π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜
8
Hållfasthetsklassen 10.9 ger skruvarnas sträckgräns enligt
πœŽπœŽπ‘ π‘  = 1000 βˆ™ 0,9 = 900 𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀
Maximal spänning där skruven är som svagast, alltså där den är gängad
πœŽπœŽπ‘ π‘ 
πœŽπœŽπ‘ π‘  πœ‹πœ‹
(𝑑𝑑 + 𝑑𝑑2 )2 = 71,95 π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜
𝐹𝐹𝑠𝑠 = 𝐴𝐴𝑠𝑠 =
2
2 16 1
Skruven är endast gängad i muttern, förbandets längd är 2 ⋅ 𝐿𝐿
𝐴𝐴 βˆ™ 𝐸𝐸 πœ‹πœ‹π‘‘π‘‘ 2 𝐸𝐸
π‘˜π‘˜π‘ π‘  =
=
= 844 π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜/π‘šπ‘šπ‘šπ‘š
2𝐿𝐿
8𝐿𝐿
Flänsens styvheter måste seriekopplas
πœ‹πœ‹οΏ½π‘‘π‘‘π‘¦π‘¦ 2 − π‘‘π‘‘β„Ž 2 �𝐸𝐸𝑠𝑠
π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑠𝑠 =
= 8418 π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜/π‘šπ‘šπ‘šπ‘š
4𝐿𝐿
πœ‹πœ‹οΏ½π‘‘π‘‘π‘¦π‘¦ 2 − π‘‘π‘‘β„Ž 2 �𝐸𝐸𝑔𝑔
= 4610π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜/π‘šπ‘šπ‘šπ‘š
π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑔𝑔 =
4𝐿𝐿
π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑠𝑠 π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑔𝑔
1
1
1
=
+
⇔ π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑 =
= 2980 π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜/π‘šπ‘šπ‘šπ‘š
π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑 π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑠𝑠 π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑔𝑔
π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑠𝑠 + π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑔𝑔
Förspänningskraften, F0
π‘˜π‘˜π‘ π‘ 
π‘˜π‘˜π‘ π‘ 
𝐹𝐹𝑠𝑠 = 𝐹𝐹0 + 𝐹𝐹𝑁𝑁
⇔ 𝐹𝐹0 = 𝐹𝐹𝑠𝑠 − 𝐹𝐹𝑁𝑁
= 63,1 π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜
π‘˜π‘˜π‘ π‘  + π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑
π‘˜π‘˜π‘ π‘  + π‘˜π‘˜π‘“π‘“,𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑
Nyckelmomentet är summan av gängmomentet och underlagsmomentet
𝑑𝑑2
𝑀𝑀𝑔𝑔 = 𝐹𝐹0 tan(𝜌𝜌 + πœ‘πœ‘) = 84,9 𝑁𝑁𝑁𝑁
2
där
πœ‡πœ‡
𝜌𝜌 = tan−1 cos 𝛼𝛼 = 7,89 °
𝑃𝑃
πœ‘πœ‘ = tan−1
= 2,48 °
πœ‹πœ‹π‘‘π‘‘2
𝑀𝑀𝑒𝑒 = 𝐹𝐹0 πœ‡πœ‡
𝑁𝑁 + π‘‘π‘‘β„Ž
= 79,5 𝑁𝑁𝑁𝑁
4
𝑀𝑀𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 = 𝑀𝑀𝑔𝑔 + 𝑀𝑀𝑒𝑒 = 164 𝑁𝑁𝑁𝑁
α = 30°
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 8(8)
8 januari 2018
3. Axelförband
Ett nav av mässing har krympts fast på en massiv axel av stål. Förbandet ska vid
driftstemperaturen T=75°C klara av att överföra vridmomentet M=500 Nm utan att glida med en
säkerhetsfaktor 2. Anta att navet har oändlig utsträckning i radiell led.
a. Vilket grepp krävs vid drift? (6p)
b. Vad måste greppet vara vid tillverkningen, om tillverkningen av delarna sker vid normal
rumstemperatur T0=20°C? (4p)
d = 50 mm
L = 30 mm
μ= 0,15
Estål = 210 GPa
νstål = 0,3
αstål = 11⋅10-6 1/°C
Emässing = 95 GPa
νmässing = 0,41
αmässing = 21⋅10-6 1/°C
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 9(8)
8 januari 2018
3. Lösning
M = 500 Nm
d = 50 mm
Es = 210 GPa
Em = 95 GPa
T0 = 20 °
L = 30 mm
νs = 0,3
νm = 0,41
T = 75 °
μ = 0,15
αs = 11⋅10-6 1/°C
αm = 21⋅10-6 1/°C
a. För att överföra vridmomentet M med en säkerhetsfaktor 2 beräknas erforderligt
kontakttryck vid driftstemperaturen enligt
2 βˆ™ 2𝑀𝑀
4𝑀𝑀
= πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡ ⟺ 𝑝𝑝 =
= 56,6 𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀
𝑑𝑑
πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡π‘‘π‘‘2 𝐿𝐿
Kontakttrycket svarar mot ett visst grepp vid driftstemperaturen, Δ65, enligt
Δ65 = 2(𝑒𝑒𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 − π‘’π‘’π‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Ž )
där förskjutningen för nav och axel beräknas vid radien d/2 enligt nedan och κ=0
𝑑𝑑
𝑑𝑑 βˆ™ 𝑝𝑝
(1 + πœπœπ‘šπ‘š ) = 21,0 πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡
𝑒𝑒𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 οΏ½ οΏ½ =
2
2πΈπΈπ‘šπ‘š
𝑑𝑑
𝑑𝑑 βˆ™ 𝑝𝑝
π‘’π‘’π‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Ž οΏ½ οΏ½ = −(1 − πœπœπ‘ π‘  )
= −4,7 πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡
2𝐸𝐸𝑠𝑠
2
Δ65 = 2(𝑒𝑒𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 − π‘’π‘’π‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Ž ) = 51,4 πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡
b. När temperaturen sjunker ΔT=T-T0 kommer navet och axeln att krympa.
Δ𝑑𝑑𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 = π‘‘π‘‘π›Όπ›Όπ‘šπ‘š Δ𝑇𝑇 = 57,8 πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡
Δπ‘‘π‘‘π‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Ž = 𝑑𝑑𝛼𝛼𝑠𝑠 Δ𝑇𝑇 = 30,3 πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡
Greppet ökar när navet krymper och greppet minskar då axeln krymper. Greppet vid
rumstemperatur, Δ20, beräknas enligt
Δ20 = Δ65 + Δ𝑑𝑑𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 − Δπ‘‘π‘‘π‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Žπ‘Ž = 78,9 πœ‡πœ‡πœ‡πœ‡
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 10(8)
8 januari 2018
4. Kuggväxlar
En glappfri och okorrigerad rakkuggväxel består av fyra hjul. Hjul två och tre sitter ihop så att
man får en reduktionsväxel i två steg enligt figuren nedan. Kugghjulen är av stål med E-modulen
210 GPa och modulen 3 mm. Kuggtalen är z1=z3=17 samt z2=z4=45.
a. Vilken kuggbredd måste man minst ha på hjul 1 om effekten på den utgående axeln är
95 kW vid varvtalet 1500 varv/min? Flankpåkänningen i rullpunkten får inte överstiga
1000 MPa. (6p)
b. Axelavståndet mellan den ingående axeln och mellanaxeln ökas med 2 mm. Hur stort blir
då glappet? (4p)
z2
mellanaxel
z3
ingående axel
utgående axel
z1
z4
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 11(8)
8 januari 2018
4. Lösning
z1=z3=17
n4=1500 varv/min
z2=z4=45
σH=1000 MPa
m=3 mm
E=210 GPa
P4=95 kW
Δa=2 mm
a. Momentet på den utgående axeln
2πœ‹πœ‹π‘›π‘›4
60𝑃𝑃4
𝑃𝑃4 = 𝑀𝑀4 πœ”πœ”4 = 𝑀𝑀4
⇔ 𝑀𝑀4 =
= 605 𝑁𝑁𝑁𝑁
60
2πœ‹πœ‹π‘›π‘›4
Momentet på mellanaxeln fås med hjälp av utväxlingen
𝑀𝑀𝑒𝑒𝑒𝑒 𝑀𝑀4
𝑀𝑀4 𝑧𝑧3 𝑀𝑀4
𝑖𝑖 =
=
⇔ 𝑀𝑀3 =
=
= 228 𝑁𝑁𝑁𝑁
𝑀𝑀𝑖𝑖𝑖𝑖 𝑀𝑀3
𝑖𝑖
𝑧𝑧4
Kuggkraften N i det första steget fås enligt (M2 = M3)
2𝑀𝑀2
𝑀𝑀2
=
= 3,6 π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜
𝑁𝑁 =
π‘Ÿπ‘Ÿπ‘π‘2 π‘šπ‘šπ‘§π‘§2 cos 𝛼𝛼0
Okorrigerat och glappfritt ⇒ 𝛼𝛼𝑀𝑀 = 𝛼𝛼0
π‘šπ‘šπ‘§π‘§1
π‘Ÿπ‘Ÿπ‘˜π‘˜1 = π‘Ÿπ‘Ÿπ‘π‘1 tan 𝛼𝛼𝑀𝑀 =
cos 𝛼𝛼0 tan 𝛼𝛼𝑀𝑀 = 8,72 π‘šπ‘šπ‘šπ‘š
2
π‘Ÿπ‘Ÿπ‘˜π‘˜2 = π‘Ÿπ‘Ÿπ‘π‘2 tan 𝛼𝛼𝑀𝑀 =
π‘šπ‘šπ‘§π‘§2
cos 𝛼𝛼0 tan 𝛼𝛼𝑀𝑀 = 23,1 π‘šπ‘šπ‘šπ‘š
2
𝑁𝑁𝑁𝑁 1
1
0,4182
1
1
𝜎𝜎𝐻𝐻 = 0,418�
οΏ½ + οΏ½ ⇔ 𝑏𝑏 =
𝑁𝑁𝑁𝑁
οΏ½
+
οΏ½ = 20,9 π‘šπ‘šπ‘šπ‘š
𝜎𝜎𝐻𝐻 2
𝑏𝑏 π‘Ÿπ‘Ÿπ‘˜π‘˜1 π‘Ÿπ‘Ÿπ‘˜π‘˜2
π‘Ÿπ‘Ÿπ‘˜π‘˜1 π‘Ÿπ‘Ÿπ‘˜π‘˜2
b. Det ursprungliga axelavståndet, a0, beräknas enligt (𝛼𝛼𝑀𝑀 = 𝛼𝛼0 )
π‘šπ‘š
π‘Žπ‘Ž0 = (𝑧𝑧1 + 𝑧𝑧2 )
2
Axelavståndet efter ökningen Δa beräknas enligt
π‘šπ‘š
cos 𝛼𝛼0
π‘Žπ‘Žπ‘€π‘€ = (𝑧𝑧1 + 𝑧𝑧2 )
2
cos 𝛼𝛼𝑀𝑀
Förändringen av axelavståndet ges av
π‘šπ‘š
cos 𝛼𝛼0
Δπ‘Žπ‘Ž = π‘Žπ‘Žπ‘€π‘€ − π‘Žπ‘Ž0 = (𝑧𝑧1 + 𝑧𝑧2 ) οΏ½
− 1οΏ½ ⇔
2
cos 𝛼𝛼𝑀𝑀
cos 𝛼𝛼0
οΏ½ = 23,09°
2Δπ‘Žπ‘Ž
+1
π‘šπ‘š(𝑧𝑧1 + 𝑧𝑧2 )
𝛼𝛼𝑀𝑀 = cos−1 οΏ½
Fölmers ekvation med okorrigerade kuggar och definitionen av involutan ger glappet, j
𝑗𝑗
𝑖𝑖𝑖𝑖𝑖𝑖 𝛼𝛼𝑀𝑀 = 𝑖𝑖𝑖𝑖𝑖𝑖 𝛼𝛼0 +
⇔ 𝑗𝑗 = (𝑖𝑖𝑖𝑖𝑖𝑖 𝛼𝛼𝑀𝑀 − 𝑖𝑖𝑖𝑖𝑖𝑖 𝛼𝛼0 )π‘šπ‘š(𝑧𝑧1 + 𝑧𝑧2 ) cos 𝛼𝛼0 =
π‘šπ‘š(𝑧𝑧1 + 𝑧𝑧2 ) cos 𝛼𝛼0
= (tan 𝛼𝛼𝑀𝑀 − 𝛼𝛼𝑀𝑀 − 𝑖𝑖𝑖𝑖𝑖𝑖 𝛼𝛼0 )π‘šπ‘š(𝑧𝑧1 + 𝑧𝑧2 ) cos 𝛼𝛼0 = 1,47 π‘šπ‘šπ‘šπ‘š
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 12(8)
8 januari 2018
5. Remväxlar
En remväxel med flatrem som ska driva en vinsch ska dimensioneras. Vinschen ska kunna lyfta
en last som motsvarar 2 kN. Vinschhjulets diameter är 1300 mm och remväxelns skivdiametrar
är 400 mm respektive 800 mm. Axelavståndet mellan remskivorna är 1000 mm,
friktionskoefficient är 0,4 och drivningen sker på det lilla hjulet. Vilken kraft, F, måste man trycka
isär axlarna med för att kunna överföra tillräckligt moment för att lyfta lasten? Rimliga
förenklingar på grund av att vinschens hastighet är relativt låg får göras. (10p)
F
F
FL = 2 kN
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 13(8)
8 januari 2018
5. Lösning
FL = 2 kN
D2 = 800 mm
Dvinsch = 1300 mm
a = 1000 mm
D1 = 400 mm
µ = 0,4
Momentet på vinschhjulet blir
π·π·π‘£π‘£π‘£π‘£π‘£π‘£π‘£π‘£π‘£π‘£β„Ž
𝑀𝑀2 = 𝐹𝐹𝐿𝐿
= 1300 𝑁𝑁𝑁𝑁
2
Momentet på det lilla hjulet blir
𝐷𝐷1
= 650 𝑁𝑁𝑁𝑁
𝑀𝑀1 = 𝑀𝑀2
𝐷𝐷2
Remväxelns geometri ger
𝑅𝑅2 − 𝑅𝑅1
𝑅𝑅2 − 𝑅𝑅1
sin 𝛽𝛽 =
⇔ 𝛽𝛽 = sin−1 οΏ½
οΏ½ = 11,54°
π‘Žπ‘Ž
π‘Žπ‘Ž
Den minsta skivan är dimensionerande
𝛼𝛼1 = πœ‹πœ‹ − 2𝛽𝛽 = 156,9°
Eytelweins ekvation ger (försumma centrifugalkraften pga vinschens låga hastighet)
𝐹𝐹2 = 𝐹𝐹1 𝑒𝑒 πœ‡πœ‡π›Όπ›Ό1
Momentet på det lilla hjulet ger den lilla kraften, F1
𝑀𝑀1 = (𝐹𝐹2 − 𝐹𝐹1 )𝑅𝑅1 = 𝐹𝐹1 (𝑒𝑒 πœ‡πœ‡π›Όπ›Ό1 − 1)𝑅𝑅1 ⇔ 𝐹𝐹1 =
𝐹𝐹2 = 𝐹𝐹1 𝑒𝑒 πœ‡πœ‡π›Όπ›Ό1 = 4,88 π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜
Kraftjämvikt på en remskiva ger kraften F
𝐹𝐹 = (𝐹𝐹1 + 𝐹𝐹2 ) cos 𝛽𝛽 = 6,38 π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜
𝑀𝑀1
= 1,63 π‘˜π‘˜π‘˜π‘˜
(π‘’π‘’πœ‡πœ‡π›Όπ›Ό1 − 1)𝑅𝑅1
LiTH/IEI/Maskinkonstruktion
Mikael Axin
mikael.axin@liu.se
Sida 14(8)
8 januari 2018
Grundläggande fysikaliska samband
Newtons II:a lag, linjär rörelse
Newtons II:a lag, roterande rörelse
Friktionskraft
Effekt
𝑑𝑑𝑑𝑑
𝑑𝑑𝑑𝑑
𝐹𝐹𝑓𝑓 = πœ‡πœ‡πΉπΉπ‘π‘
Σ𝑀𝑀 = 𝐽𝐽
𝑃𝑃 = 𝐹𝐹𝐹𝐹 = 𝑀𝑀𝑀𝑀
Vinkelhastighet
πœ”πœ” = 2πœ‹πœ‹πœ‹πœ‹
Tangentiell hastighet
𝑣𝑣 = π‘Ÿπ‘Ÿπ‘Ÿπ‘Ÿ
Normalacceleration
π‘Žπ‘Ž = π‘Ÿπ‘Ÿπœ”πœ”2
𝐹𝐹
𝜎𝜎 = 𝐸𝐸𝐸𝐸 =
𝐴𝐴
𝐹𝐹
𝑝𝑝 =
𝐴𝐴
𝐹𝐹 𝐸𝐸𝐸𝐸
π‘˜π‘˜ = =
𝛿𝛿
𝐿𝐿
Spänning, Hooke´s lag
Tryck
Styvhet
1
1
=Σ
π‘˜π‘˜π‘‘π‘‘π‘‘π‘‘π‘‘π‘‘
π‘˜π‘˜π‘–π‘–
Seriekopplade styvheter
Parallellkopplade styvheter
π‘˜π‘˜π‘‘π‘‘π‘‘π‘‘π‘‘π‘‘ = Σπ‘˜π‘˜π‘–π‘–
Potentiell (läges) energi
Kinetisk (rörelse) energi, linjär rörelse
Kinetisk (rörelse) energi, roterande rörelse
Temperaturökning
Nomenklatur
a acceleration
A area
C specifik värmekapacitet
E elasticitetsmodul
F kraft
g gravitationskonstanten
h höjd
J
masströghetsmoment
k styvhet
L längd
m massa
M moment
Σ𝐹𝐹 = π‘šπ‘šπ‘šπ‘š
π‘Šπ‘Šπ‘π‘ = π‘šπ‘šπ‘šπ‘šβ„Ž
π‘šπ‘šπ‘£π‘£ 2
π‘Šπ‘Šπ‘˜π‘˜ =
2
π½π½πœ”πœ”2
π‘Šπ‘Šπ‘˜π‘˜ =
2
π‘Šπ‘Š = π‘šπ‘šπ‘šπ‘šΔ𝑇𝑇
m/s2
m2
J/(kg·K)
Pa
N
m/s2
m
kg·m2
N/m
m
kg
Nm
n
p
P
r
v
W
δ
ΔT
ε
µ
σ
ω
varvtal
tryck
effekt
radie
hastighet
energi
deformation
temperaturdifferens
töjning
friktionskoefficient
spänning
vinkelhastighet
varv/s
Pa
W
m
m/s
J
m
K
Pa
rad/s
Download