KAPITEL 18 • CSR OCH HÅLLBAR VERKSAMHET De flesta samhällen förväntar sig idag att företag arbetar med alla tre delarna av hållbarhet, det vill säga ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Det är även en chans för företag att minimera sina risker (till exempel genom att arbeta mot korruption och därmed inte riskera att hamna i mutskandaler som kan svärta ner varumärket) samt öka sina affärsmöjligheter (till exempel genom att komma in på nya marknader med nya produkter). I grunden handlar det förstås om att företagen är viktiga aktörer i samhället som därför måste ta ansvar för den roll de spelar och bidra till att stärka samhället på olika sätt. 1s.2 Miljö- och klimatfrågorna En av de allra viktigaste långsiktiga frågorna både för det globala samhället och företagen handlar om miljön. Sedan sekelskiftet har klimatfrågan alltmer hamnat i fokus. Flera initiativ har tagits för att på olika sätt komma till rätta med dessa problem. Ett av dessa initiativ handlar om att utforma mer cirkulära produktions- och affärsprocesser för att på så sätt minska användningen av jungfruliga resurser och öka den långsiktiga hållbarheten. Miljöfrågan Med miljö avsågs länge yttre förhållanden av olika slag, exempelvis den omgivning av natur- eller samhällsförhållanden som företaget verkar i. Miljön var alltså inte ett subjekt i sig. Ett genomslag för miljöfrågan kom dock i början av 1960-talet med den amerikanska biologen Rachel Carsons (1907- 1964) bok Silent spring (1962), på svenska Tyst vår, där hon beskrev de negativa effekterna av användningen av bekämpningsmedlet DDT. I Sveriges riksdag lades de första miljömotionerna under samma tidsperiod. Naturvårdsverket inrättades 1969 och tre år senare hölls i Sverige den första FN-konferensen om miljöfrågan. Under senare delen av 1960- och början av 1970-talet stod flera uppmärksammade miljöstrider i Norden, bland annat om skydd för kvarvarande outbyggda älvar, Vindelälven i Sverige och Alta i Finnmark i norra Norge. Vindelälven skyddades och blev en av Sveriges fyra nationalälvar. Altaälven byggdes slutligen ut, men i begränsad omfattning. Samtidigt tilltog kritiken mot utbyggnaden av kärnkraften i Sverige. Miljöfrågorna uppfattades länge som lokala eller nationella frågor, men genom uppmärksamheten kring försurning och långväga luftföroreningar breddades det geografiska perspektivet. I slutet av 1970-talet började också problemet med förtunning av ozonskiktet i stratosfären uppmärksammas. Montrealprotokollet, som skrevs under 1987, blev det första globala avtalet om en miljöfråga. Via protokollet kom FN:s medlemsstater överens om att fasa ut ämnen och kemikalier som är skadliga för ozonskiktet. Krav ställdes på näringslivet att åstadkomma dessa konverteringar och © FÖR FA TT A RN A O C H STU D ENTLITTER A TUR 441 DEL IV • VERKSAMHETENS LEDNING OCH ORGAN ISERING förändringar. Svenska Electrolux kämpade först emot, men bytte strategi och beslutade relativt tidigt att helt övergå till freonfria köldmedier (som inte påverkar ozonskiktet) i de kyl- och frysskåp som tillverkas i den industrialiserade världen. Först 2003 uppnådde dock Electrolux samma mål i sin tillverkning i Indien. Den globala miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992, "Earth Summit", är på många sätt en milstolpe för hållbarhets- och miljöarbetet i världen. Fem år tidigare, 1987, hade Norges statsminister Gro Harlem Brundtland överlämnat rapporten Vår gemensamma framtid till FN. I rapporten framhölls begreppet hållbar utveckling, som därefter fick global spridning. Rio-mötet gav upphov till flera betydelsefulla dokument, initiativ och överenskommelser på global nivå, bland andra: • klimatkonventionen • konventionen om biologisk mångfald • konventionen om bekämpandet av ökenspridning. Arbetet med olika dokument och initiativ har fortsatt och idag har FN satt upp 17 hållbarhetsmål som ska uppnås innan 2030. Klimatfrågan Klimatfrågan har fått en särställning bland globala miljöfrågor, åtminstone i den svenska kontexten, vilket motiveras av de långsiktiga riskerna med klimatförändringar och dess följder. Om ~ontrealprotokollet var en framgång för arbetet mot ozonnedbrytande substanser så var klimatkonventionens protokoll med bindande åtaganden för medlemsstater, Kyotoprotokollet, mindre framgångsrikt. Det ledde visserligen till insatser och åtgärder i många industriländer, men det visade sig omöjligt att bygga vidare på för att uppnå verkliga utsläppsminskningar på global nivå. I Paris 2015 nåddes emellertid en överenskommelse om att 1,5 graders temperaturhöjning över förindustriell nivå är den gräns som bör eftersträvas och många länder har frivilligt gått med på att minska utsläppen av växthusgaser för att nå detta mål. Under de år som har gått sedan Rio -konferensen har näringslivet i ~llt större utsträckning börjat samarbeta med andra samhällsaktörer för att verka mot klimatförändringar. Många företag börjar se nya affärsmöjligheter med klimatvänlig teknik och accepterar allt oftare politiska åtgärder genom exempelvis införande av ekonomiska styrmedel. I dagsläget är det dock generellt sett stor skillnad i attityd och kunskap angående klimat- och andra miljöfrågor när man jämför näringslivet i Sverige och Europa med näringslivet i tillväxtekonomier i exempelvis Asien. 442 I:> FÖ RFATTARNA OC H ST U DEN TL ITTERATUR KAPITEL 18 • CSR OCH HÅLLBAR VERKSAMHET Cirkulär ekonomi Det är givetvis en stor utmaning att ställa om det ekonomiska systemet till att bli mer klimatmässigt hållbart. Begreppet cirkulär ekonomi (se ruta) har lanserats för att betona vikten av att återvinna, och inte förbruka, resurserna i de tekniska och ekonomiska systemen. Förhoppningen är att nya affärsmöjligheter skapas när nya tekniska lösningar för återanvändning, återvinning, energiutvinning och produktion utvecklas. Samtidigt måste dock också nya typer av affärsmodeller utvecklas. Några exempel kan vara att vi leasar varor istället för att köpa dem, att producenter säljer tjänster istället för varor (till exempel sälja transporter istället för lastbilar), att företag tar tillbaka och renoverar varor som sedan säljs på nytt eller att många användare med hjälp av nya IT-verktyg delar på dyra kapitalvaror som står stilla under långa perioder (till exempel personbilar). Cirkulär ekonomi Cirkulär ekonomi avser verksamhetsmodeller i företag och i samhället som fokuserar på kretslopp istället för linjära flöden och processer. I en linjär verksamhetsmodell har flödet en tydlig början och ett tydligt slut. Varor produceras, används och när de är utslitna eller omoderna slängs de. En cirkulär modell bygger istället på återkopplingar och slutna flöden i olika steg. Även om slutna flöden genom återvinning och återanvändning har varit vanliga inom många branscher under lång tid innebär cirkulär ekonomi att den dominerande iden om den linjära ekonomin ersätts av en annan, förhoppningsvis mer hållbar, modell. Avfall uppfattas inte som något onödigt som ska deponeras utan som en råvara. I en cirkulär ekonomi måste varor utformas så att de blir enkla och lönsamma att återanvända i olika kretslopp. De ska kunna demonteras eller separeras i sina materialmässiga beståndsdelar och restmaterial ska kunna brytas ner av naturen. Det långsiktiga målet är att inget material ska slängas och att förbrukning av jungfruliga råvaror minimeras samtidigt som produktion och transporter sker med förnybar energi. Material ska alltså återanvändas, men om det inte är möjligt ska det återvinnas eller, i sista hand, energiutvinnas. År 2015 antog EU-kommissionen ett så kallat Circular Economy Package för att stimulera övergången mot en mer hållbar ekonomi i Europa. I denna handlingsplan formuleras bland annat mål för deponering, återanvändning och återvinning av avfallsflöden och för utökat producentansvar för EU:s medlemsstater. ,s.3 Etiskt ansvarstagande All industriell verksamhet måste förstås följa lagar, regler och normer som gäller på den plats och i det sammanhang där verksamheten bedrivs. I detta avsnitt diskuteras några områden där företag ibland misslyckas med att ta långsiktigt etiskt ansvar för sin verksamhet: korruption, prissamverkan samt betalning av skatter och andra avgifter till samhället. © FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 443