Gymnasiearbetet- en handledning Litteraturstudie 0 Varför gymnasiearbete? Gymnasiearbetet är tänkt att vara en avslutning på gymnasiet. Ett arbete där du som elev ska visa på de kunskaper du utvecklat under dina gymnasieår. Det är också tänkt att vara ytterligare en förberedelse inför högre studier. Hur gymnasiearbetet ska utformas styrs av examensmålen som beskriver vad som ska ingå i det samhällsvetenskapliga programmet. Här står bland annat att läsa att ”utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor” (SKOLFS 2010:14) 1 Mål för gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det samhällsvetenskapliga området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas antingen i en skriftlig rapport, eller i relevanta fall i en medieproduktion eller på annat lämpligt sätt utifrån arbetets innehåll kompletterat med en kortare skriftlig redogörelse. Rapporten eller den skriftliga redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten. (SKOLFS 2010:14)2 Varför en egen handledning för samhällsvetare och humanister? Inom högskole- och universitetsvärlden, liksom på gymnasiet, är forskning och utbildning indelat i olika ämnen och olika forskningstraditioner. Eftersom de olika ämnena skiljer sig åt har de också utvecklat olika metoder för att bedriva forskning och beskriva denna forskning. Det är tillexempel sällan naturvetares studieobjekt förändras av forskningens resultat (ex. En boll som släpps från en höjd på en meter kommer falla neråt gång på gång). För en samhällsvetare eller humanist är detta snarare regel än undantag eftersom vi studerar människor och människans kultur, en människa som släpps från en höjd på en meter kommer visserligen falla neråt första gången men andra gången kommer hon göra motstånd). Dessutom kommer olika människor att beskriva och gestalta detta skeende på olika sätt genom språk, teater, film, konst etc. Vidare kommer människors sätt att förhålla sig till det som skett vara beroende på en mängd variabler, bl.a. kulturell och religiös tillhörighet. 1 SKOLFS 2010:14 2 Ibid 1 Ämnesområde - fråga Hur gör man? – Var ska jag börja? Normalt börjar processen med en tanke kring ett område. Om du inte vet vad du vill jobba med, försök hitta ett område som väcker din nyfikenhet. När du valt ämnesområde fundera över vad du vill ta reda på. Detta är början till din frågeställning. En bra utgångspunkt kan vara en nyfikenhet: –”Jag skulle vilja veta varför det är på detta vis” Frågeställningen kommer att hjälpa dig att hålla en röd tråd genom hela arbetet så se till så att du hela tiden har koll på vad som är din frågeställning. Samtidigt kan frågeställningen förändras under arbetets gång och det är helt i sin ordning. Tänk dock på att det blir jobbigare att arbeta om frågeställningen skiftar alltför ofta. Även om du skulle vilja redovisa ditt arbete i en annan form än en vetenskaplig uppsats ställer gymnasiearbetet krav på att du arbetar utifrån en frågeställning och att du skriver en rapport om hur du kommit fram till svaret på din fråga. Tidigare forskning Tidigare forskning utgör grunden för ditt gymnasiearbete. Du behöver använda flera källor som du hänvisar till i ditt arbete. Du måste fundera över vilka källor du vill använda så att dessa källor är väl anpassade för det område du vill utreda. Du måste ha källor som bygger på forskning. Internet är fullt av sammanfattande källor som kan vara en utgångspunkt (wikipedia, olika intresseorganisationer, NE osv.) men du ska inte nöja dig med denna typ av sammanfattningar utan gå vidare och söka källorna bakom sammanfattningarna. Då hittar du forskningsresultaten. Utnyttja de resurser som finns i form av sökmotorer, artikelsök och de databaser som finns tillgängliga. Naturligtvis kollar du också upp om det finns böcker och avhandlingar som skrivits om det du undrar över. Tips på databaser och artikelsök hittar du i Bilaga 1. Hur ser rapporten ut? Inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området används en mängd olika mallar beroende på vilken ämnestradition uppsatsen skrivs inom. Dessa mallar ser lite olika ut men de grundläggande beståndsdelarna är desamma. 2 1. Inledning I inledningen ska du ge en bakgrund till ditt ämnesval. Du ska också presentera ämnet och syftet med ditt arbete. Frågeställningen skrivs ut så att läsaren vet vad du vill ta reda på. Det är också här du redogör för och diskuterar din metod och det material du valt att använda dig av. 2. Avhandling sakframställning Innehåller teorier, forskning, intervjuer statistik, fakta, allt material du vill använda för att besvara din frågeställning. Inget nytt material får presenteras efter denna del 3. Diskussion/analys, slutsats (återkoppling till frågeställning) Här analyserar du och diskuterar det material du redovisat i under rubriken Avhandling/ sakframställning. Tänk på att inte ta upp nya saker under detta avsnitt. Tänk på att det underlättar läsningen och flytet i läsningen om du använder underrubriker. Källförteckning/Referensförteckning Följ riktlinjerna för det system du väljer att använda dig av. Bilagor Här kan du bifoga material som är för omfattande för att passa in i din avhandling eller som inte läsaren kan få tag på Referenser Du ska referera till dina källor fortlöpande i texten. När du refererar eller citerar från en källa måste du hänvisa till källan så att det är enkelt för läsaren att ta reda på vad som står i den källa du använt. För att göra detta ska du använda dig av antingen Oxfordsystemet om du vill använda fotnoter, eller Harvard om du vill använda parenteser Du får välja fritt mellan dessa båda system men det gäller att du är konsekvent. I detta dokument används de båda systemen parallellt för att visa hur de olika systemen fungerar men du ska välja ett av dem. En fördel med att använda Harvardsystemet är att du då kan använda fotnoter för upplysningar och förklaringar eller tips på vidare diskussion. Genom att använda den inbyggda referenshanteraren i Word kan du också få hjälp med att göra en referenslista. (Microsoft, 2014)3 3 Microsoft 2014 3 Kan vi jobba ihop? Ja, det går bra att jobba tillsammans. Det som krävs är att ni ger er handledare och medbedömare möjlighet att se så att var och en av er har nått målen för gymnasiearbetet. Det gör ni enklast genom att ha fortlöpande söka kontakt och diskutera ert arbete med er handledare. Seminarier För att bli godkänd i gymnasiearbetet krävs att eleven kan ”presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten” (SKOLFS 2010:14)4 och vi har därför valt att lägga upp gymnasiearbetet kring ett antal seminarier. Dessa seminarier finns för att underlätta ert arbete. Först som en hjälp att komma igång på rätt sätt och senare i processen som en möjlighet till återkoppling kring det ni skrivit. Grönt seminarium Här utgår vi från din idé om frågeställning och försöker gemensamt komma fram till tydliga frågeställningar och bra strukturer på det fortsatta arbetet. Inför detta seminarium har du lämnat in en a4 sida med idé, preliminär frågeställning, tankar kring metod och källor samt eventuella frågor som du vill diskutera under seminariet. Rött seminarium Du är i full gång med arbetet och har lämnat in det du skrivit så långt. Antagligen är du färdig med avsnittet Teori/tidigare forskning. Du bör vara klar med dina undersökningar och experiment. Du diskuterar ditt och kamraternas arbeten med fokus på resultat och analys. Svart seminarium Den färdiga uppsatsen diskuteras och du ska vara beredd på att försvara ditt arbete. Du ska också opponera på någon annans arbete. Efter detta seminarium har du möjlighet att komplettera din uppsats utifrån det som framkommit under seminariet. 4 SKOLFS 2010:14 4 Citerade arbeten Microsoft. (2014). Microsoft. Hämtat från http://office.microsoft.com/sv-se/word-help/ skapa-en-litteraturforteckning-HA010368774.aspx?CTT=1 den 1 September 2014 SKOLFS 2010:14. (u.d.). Hämtat från http://www.skolverket.se/skolfs?id=1596 den 9 september 2013 5 Bilaga 1 Kattes bibliotek erbjuder diverse databaser. Vissa av dessa går att nå hemifrån, se mer info på http://www.lund.se/Gymnasieskolor/Katedralskolan/ Bibliotek/ - kolla fliken Digitala tjänster (med Artiklar, Databaser och Uppslagverk) Artikelsök som funkar på skolans datorer: http:// sob.btj.se/sb/FrontServlet?reqService=10 Artikelsök hemifrån: http://db_gy_asok.lund.se/asok användarnamn: 90426521281 lösen: 1234 Britannica på skolans datorer: http://school.eb.co.uk/ Britannica hemifrån: http://school.eb.co.uk/ storeschoolcard?id=katedralsskolanilund vid inloggning skriv KA och ditt efternamn (t.ex KAandersson) EBSCO på skolans datorer: http://search.epnet.com EBSCO hemifrån: https://search.ebscohost.com/login.aspx? authtype=cpid&custid=s5550828 - lånekortsnummer: 90426521281 6