Uploaded by Sara Othman VUX Vuxelev

Formelsamling

advertisement
Formler Fysik
2021-01-07
Sida
Mekanik ................................. 2-4
Optik ..........................................5
Svängningar ..............................5
Vågrörelse .................................6
Värme och Tryck .......................7
Elektricitet.............................. 8-9
Magnetism...............................10
Elektromagnetisk strålning ......10
Relativitetsteori........................10
Atom- och kärnfysik.................11
Storheter och enheter .............12
Grekiska bokstäver .................12
Tabell, ämnesegenskaper .......13
Nuklidmassor ..........................14
Periodiska systemet ................15
Trigonometri, Geometri ...........15
Prefix .......................................16
Fysikaliska konstanter .............16
1
Mekanik
Densitet
=m
V
m är massan, V är volymen
Rörelse
v m = s
t
am = v
t
Medelhastighet vm
Medelacceleration am
Likformig rörelse
s = v t
Hastigheten v är konstant
Likformigt accelererad rörelse
v = v 0 + at
v0 är begynnelsehastigheten
2
s = v 0  t + 1  at
2
s = 1(v + v 0)  t
2
v 2  v02  2as
Kraftekvationen
Fres = m·a
Newtons 2:a lag
Tyngdkraften
F = mg
g = 9,82 m/s2
Newtons gravitationslag
m m
-11
F = G 1 2 2
G = 6,67 10 Nm2/kg2
r
2
Arbete
W = Fs
W = F  s  cosφ
F är kraftkomposanten i rörelsens riktning
Där φ vinkeln mellan kraften och vägen
Lägesenergi (Potentiell energi)
Wp = m  g  h
Rörelseenergi (Kinetisk energi)
𝑊𝑘 =
𝑚𝑣 2
2
=
𝑝2
2𝑚
(p är rörelsemängd)
Effekt
P=W
t
P = Fv
Verkningsgrad
𝑃𝑁𝑦𝑡𝑡𝑖𝑔
𝑊𝑁𝑦𝑡𝑡𝑖𝑔
𝜂=
=
𝑃𝑇𝑖𝑙𝑙𝑓ö𝑟𝑑 𝑊𝑇𝑖𝑙𝑙𝑓ö𝑟𝑑
Friktion
Fμ = μ·FN
Fμ är friktionskraften
FN är normalkraften
μ är friktionstalet
Kraftmoment eller vridande moment
M = Fr
r är momentarmen
Hookes lag
F = kx
F är sträckkraften
x är fjäderns förlängning
k är fjäderkonstanten
Energi lagrad i fjäder
2
W = 1kx
2
3
Impuls och rörelsemängd
p = m v
I = Ft
I = p – p0 = mv – mv 0
pföre = pefter
m1u1+m2u2 = m1v1+m2v2
Rörelsemängd
Impuls
Impulslagen
Lagen om rörelsemängdens bevarande
Cirkulär centralrörelse
𝑣=
2𝜋𝑟
𝑎𝑐 =
𝐹𝑐 =
Hastigheten i cirkelbanan
𝑇
𝑣2
𝑟
=
𝑚𝑣 2
𝑟
4𝜋2 𝑟
Centripetalaccelerationen
𝑇2
=
𝑚4𝜋2 𝑟
𝑇2
Centripetalkraft
Vågrätt kast
vx = v0
x = v0  t
Snett Kast
vx = v0  cos
x = v0  t  cos
vy = – g  t
y = – 1gt
2
2
vy = v0  sin – gt
2
y = v0  t  sin – 1  gt
2
α är elevationsvinkeln
v02 sin( 2 )
Kastlängd :
g
v02 sin 2 
Stighöjd :
2g
4
Optik
Brytningsindex
n=c
v
n är brytningsindex
c = ljushastigheten i vakuum 3  108 m/s
v är ljusets hastighet i ett medium
Brytningslagen
n1  sin 1 = n2  sin 2
Svängningar
Harmonisk svängningsrörelse
y = A  sin t
Elongationen y = 0 då t = 0
A är svängningens amplitud
ω är vinkelhastigheten, 𝜔 =
v = A  cos t
2𝜋
𝑇
Momentanhastigheten
2
a = –  A  sin t Momentanaccelerationen
T = 2
m
k
Svängningstiden för en harmonisk oscillator
k är fjäderkonstanten
Pendelrörelse
T = 2
l
g
Svängningstiden för en plan pendel med längden l
5
Vågrörelse
Fortskridande vågrörelse
v = f
v är utbredningshastigheten
λ är våglängden
f är frekvensen
f=1
T är svängningstiden (perioden)
T
Interferens
A och B två punktkällor i fas:
𝐵𝑃 − 𝐴𝑃 = 𝑝 ∙ 𝜆 ger förstärkning i P
Där p = 0, 1, 2…
P
A
1
𝐵𝑃 − 𝐴𝑃 = (𝑝 − ) ∙ 𝜆 ger försvagning i P
2
Där p = 1, 2, 3…
B
Vågoptik – dubbelspalt/gitter
d  sin  = n  
Ljusmax där n ≥ 0
d  sin =  n – 1    Ljusmin (mörker) där n ≥ 1
2

Vinkeln θ är riktningsvinkeln för ljus-max/min med ordningstalet n, och där d
är spaltavståndet (gitterkonstant)
6
Värme och Tryck
Värmelära
Q = c  m  T
Q är den överförda värmemängden
c är den specifika värmekapaciteten
Q = C  T
C är värmekapaciteten
Q = ls  m
ls är ämnets smältvärme
Q  lå  m
lå är ämnets ångbildningsvärme
Verkningsgrad

PNyttig
PIn

WNyttig
WIn
Tryck
p=F
A
F är tryckkraften A är arean
Tryck i vätskor
p = p0 +   g  h Vätsketrycket på djupet h i en vätska med densiteten ρ,
där p0 är trycket på den övre ytan
Tillståndslagen för ideala gaser
𝑝1 𝑉1 𝑝2 𝑉2
=
𝑇1
𝑇2
Arkimedes princip
𝐹𝐴 = 𝜌 ∙ 𝑉 ∙ 𝑔
Lyftkraft FA på en kropp med volym V nedsänkt i en
vätska (eller gas) med densiteten ρ
7
Elektricitet
Coulombs lag
F = k
Q1  Q2
2
r
9
k = 8,99  10 Nm2/C2
Elektrisk fältstyrka
E=F
E är den elektriska fältstyrkan
Q
E=U
Fältstyrkan mellan två plattor på avståndet s. (homogent
s
fält)
E = k
Q
2
r
Fältstyrkan på avståndet r från centrum av ett laddat klot
med laddningen Q (radiellt fält)
k = 8,99  109 Nm2/C2
Elektrisk spänning
U=W
Q
Elektrisk ström
I=Q
I är strömmen och t är tiden
t
Resistans
R=U
I
Ohms lag
R = R1 + R2 + R 3 + ... Seriekoppling av resistorer
1 1
1
1
 
  ...
Parallellkoppling av resistorer
R R1 R2 R3
R =  l
ρ är resistiviteten, l är trådens längd
A
A är tvärsnittsarean
8
Elektrisk energi
2
W = UIt = RI t = U t
R
W = Q U
2
Wp = q  E  s
En provladdning q på avståndet s från nollnivån i ett
homogent elektriskt fält med fältstyrkan E, har potentiella
energin Wp
Elektrisk effekt
2
P = UI = RI = U
R
2
Växelström
Växelspänning u(t )  uˆ sin t Växelström i(t )  iˆ sin t
Vinkelfrekvensen
  2f
Ue 
Effektivvärden
Effekt i växelströmskrets
Transformatorn
U2 = N2 = I1
U1 N1 I2
û
2
Ie 
P = Ue·Ie
N är antal varv
9
iˆ
2
Magnetism
Kraftverkan
F = qv B
F = IlB
Kraftverkan på en laddning i rörelse i ett magnetfält
Kraften på en strömförande ledare i ett magnetfält
Flödestäthet
B = kI
r
Flödestätheten B utanför en lång, rak ledare
k = 2·10–7 Tm/A
Magnetiskt flöde
 = BA
Induktion
e = vBl
e = ( – )N  d
dt
Inducerad spänningen över en ledare som flyttas
vinkelrätt mot flödeslinjerna i ett magnetfält
Inducerad spänning över en spole
Elektromagnetisk strålning
Wiens förskjutningslag
m  T = a
-3
a = 2,9  10 K  m
Stefan-Boltzmanns lag
4
Utstrålningstätheten U  T W/m2
  5,67  108 W/m2K4
Relativitetsteori
𝛾=
1
√1 − (𝑣)
𝑐
2
𝑡 = 𝛾𝑡0
𝑙=
𝑙0
𝛾
𝐸𝑘 = 𝛾𝑚𝑐 2 − 𝑚𝑐 2 = (𝛾 − 1)𝑚𝑐 2
Massenergi (viloenergi) E = mc2 , Ek = kinetisk energi
t0 och l0 mäts ”ombord” på föremålet som rör sig och t och l mäts av observatören
10
Atom- och kärnfysik
W = hf = h c

W är fotonens energi
-34
h = 6,626 10
h  f = Wn – Wm
Js (Plancks konstant)
Bohrs atommodell
Övergång mellan högre energi Wn till lägre energi Wm
Fotonens rörelsemängd
p = E = hf = h
c c 
de Broglie-våglängd
=h
p
Einsteins fotoelektriska formel
hf = Wu + Wk
Radioaktivitet
1
N  N0  
2
t
T1
2
T1 halveringstiden
2
N antalet kärnor vid tiden t, N0 från början
t
 1  T1
m  m0   2
2
m0 massan från början, m massan vid tiden t
𝑡
𝐴=
1 𝑇
𝐴0 ( ) 1/2
2
A aktivitet efter tiden t, A0 i starten
Kärnreaktioner
E  mc 2
Den totala energin för en kropp med massan m
2
E  mc
Frigjord energi vid massförlusten Δm
11
Storheter och enheter
Storhet
Sträcka
Tid
Hastighet
Acceleration
Massa
Kraft
Tryck
Densitet
Volym
Energi; Arbete
Impuls
Rörelsemängd
Värmeenergi
Specifik värmekapacitet
Effekt
Spänning
Ström
Resistans
Resistivitet
Elektrisk fältstyrka
Laddning
Magnetisk flödestäthet
Magnetiskt flöde
Enhet
s
t
v
a
m
F
p

V
W
I
p
Q
c
P
U
I
R

E
Q
B
Φ
Några grekiska bokstäver
Alfa
Α
Beta
Β
Gamma
Γ
Delta
Δ
Eta
Η
Theta
Θ
Lambda
Λ
My
Μ
Pi
Π
Ro
Ρ
Sigma
Σ
Fi
Φ
Omega
Ω
m (meter)
s (sekunder)
m/s
m/s2
kg
N (Newton)
Pa (Pascal); N/m2
kg/m3
m3
J (Joule); Nm; Ws
Ns
kgm/s
J (Joule)
J/kg·K
W (Watt); J/s; Nm/s
V (Volt)
A (Ampere)
Ω (Ohm)
Ωm2/m
V/m; N/C
As; C (Coulomb)
T (Tesla)
Wb (Weber)
α
β
γ
δ
η
θ
λ
μ
π
ρ
σ
φ
ω
12
Fysikaliska data för några ämnen (20 °C)
Ämne
Densitet
· 103 kg/m3 =
g/cm3
Specifik
Resistivitet
Smält-6
2
värmekapacitet · 10 Ωm /m = Ω punkt
· 103 J/(kg · K) mm2/m
°C
aluminium
bly
guld
järn
koppar
kvicksilver
nickel
platina
silver
tenn
volfram
zink
konstantan
mässing
glas (fönster)
kol (grafit)
granit
stål
trä
etanol
helium
kväve
luft
väte
vatten (ej salt)
is
2,70
11,3
19,3
7,87
8,96
13,55
8,90
21,45
10,5
7,31
19,3
7,13
8,9
8,4
0,90
0,13
0,13
0,45
0,39
0,14
0,45
0,13
0,23
0,23
0,13
0,39
2,25
2,7
7,8
0,5-0,6
0,784
0,000179
0,00125
0,00129
0,000090
0,998
0,917
0,027
0,21
0,024
0,097
0,0167
0,96
0,078
0,106
0,0159
0,115
0,0565
0,059
0,50
0,40
0,84
0,69
0,80
0,46
0,4
2,43
5,2
1,04
1,01
14,2
4,19
2,2
vatten, is
etanol
aluminium
bly
guld
järn
koppar
silver
tenn
helium
kväve
luft
väte
Smältvärme, ls
(smältentalpitet)
kJ/kg
334
102
395
25
64
276
205
105
61
5
26
59
660
327
1064
1538
1088
–39
1455
1768
962
232
3422
420
1270
915
3652
1350
–117
–272
–210
–213
–259
0
0
Smält- och ångbildningsvärme
Ämne
Kokpunkt
°C
Ångbildningsvärme, lå
(ångbildningsentalpitet)
kJ/kg
2260
841
20
199
210
450
13
79
–269
–196
–193
–253
100
100
Nuklidmassa
Ämne
Z Symbol
Elektron
e
Proton
p
Neutron
n
Väte
1 1H
Helium
2
Litium
3
2
H
3
H
He
3
4
He
6
Li
Nuklidmassa (u)
0,0005485803
1,00727655
1,00866492
1,007825
2,014102
3,016049
3,016029
4,002603
6,015122
7,016004
8,005305
9,012182
14,00324
14,00307
16,99913
31,9739
39,9640
65,9291
65,9289
130,9061
218,0090
222,0176
226,0254
234,0436
235,0439
238,0508
7
Beryllium
4
Li
8
Be
9
Kol
Kväve
Syre
Fosfor
Kalium
Nickel
Koppar
Jod
Polonium
Radon
Radium
Torium
Uran
6
7
8
15
18
28
29
53
84
86
88
90
92
Be
14
C
14
N
17
O
32
P
40
K
66
Ni
66
Cu
131
218
I
Po
222
Rn
226
Ra
234
Th
235
U
238
U
T1/2
614,6 s
stabil
stabil
12,33 år
stabil
stabil
stabil
stabil
6,7·10-17 s
5730 år
14,262 d
1,27·109 år
54,6 h
5,088 min
8,02070 d
3,0 min
3,8235 d
1600 år
24,10 d
7,038·108 år
4,468·109 år
Väteatomens energinivåer
W1
W2
W3
W4
W5
W6
W7
-13,60eV
-3,40 eV
-1,51 eV
-0,85 eV
-0,54 eV
-0,38 eV
-0,28 eV
-2,179 aJ
-0,545 aJ
-0,242 aJ
-0,136 aJ
-0,087 aJ
-0,061 aJ
-0,044 aJ
Wn  
2,179
13,6
aJ


eV
n2
n2
14
Periodiska systemet
1
H
2
He
3
Li
4
Be
5
B
6
C
7
N
8
O
9
F
10
Ne
11
Na
12
Mg
13
Al
14
Si
15
P
16
S
17
Cl
18
Ar
19
K
20
Ca
21
Sc
22
Ti
23
V
24
Cr
25
Mn
26
Fe
27
Co
28
Ni
29
Cu
30
Zn
31
Ga
32
Ge
33
As
34
Se
35
Br
36
Kr
37
Rb
38
Sr
39
Y
40
Zr
41
Nb
42
Mo
43
Tc
44
Ru
45
Rh
46
Pd
47
Ag
48
Cd
49
In
50
Sn
51
Sb
52
Te
53
I
54
Xe
55
Cs
56
Ba
57
La
72
Hf
73
Ta
74
W
75
Re
76
Os
77
Ir
78
Pt
79
Au
80
Hg
81
Tl
82
Pb
83
Bi
84
Po
85
At
86
Rn
87
Fr
88
Ra
89
Ac
104
Rf
105
Db
106
Sg
107
Bh
108
Hs
109
Mt
110
Ds
111
Rg
112
Cn
113
Nh
114
Fl
115
Uup
116
Lv
117
Ts
118
Og
58
Ce
59
Pr
60
Nd
61
Pm
62
Sm
63
Eu
64
Gd
65
Tb
66
Dy
67
Ho
68
Er
69
Tm
70
Yb
71
Lu
90
Th
91
Pa
92
U
93
Np
94
Pu
95
Am
96
Cm
97
Bk
98
Cf
99
Es
100
Fm
101
Md
102
No
103
Lr
Rätvinkliga trianglar
cos v 
a
c
sin v 
b
c
tan v 
Area cirkel
b
a
2
A = r = d
4
2
d
r
Pythagoras sats: a2 + b2 = c2
Volym och area sfär
Volym cylinder
4r 3
V
3
𝑉 = 𝜋 ∙ 𝑟2 ∙ ℎ
h
A  4r 2
r
15
Prefix
Y
Z
yotta zetta
1024 1021
d
c
deci centi
10-1 10-2
E
exa
1018
m
milli
10-3
P
peta
1015
μ
mikro
10-6
T
tera
1012
n
nano
10-9
G
giga
109
p
piko
10-12
M
mega
106
f
femto
10-15
k
h
da
kilo hekto deka
103 102 101
a
z
y
atto zepto yokto
10-18 10-21 10-24
Fysikaliska konstanter
Atomära massenheten
1u
1,660539·10–27 kg
Atomära massenheten
1u
1,4924·10–10 J
Atomära massenheten
1u
931,49 MeV
Protonens vilomassa
– 31
me = 9,109382 10
kg
mp= 1,672622 10 – 27 kg
Neutronens vilomassa
mn = 1,674927 10 – 27 kg
Elementarladdningen
Elektronens laddning
e = 1,602176 10 – 19 C
–e
Protonens laddning
e
Elektronvolt
1 eV = 1,602·10-19 J
Ljushastigheten i vakuum
c = 3,00·108 m/s
Plancks konstant
h = 6,626069·10–34 Js
Absoluta nollpunkten
– 273,15 ̊C eller 0 K
Normalt lufttryck
p0 =1013 hPa
STP (eller NTP)
p = p0 och temp. = 0°C
Brytningsindex luft
n = 1,0003
Brytningsindex vatten
n = 1,33
Synligt ljus
ca 400 – 700 nm
Ljudhastigheten i luft
ca 340 m/s
Jordens radie (medelv.)
6371 km
Jordens massa
5,974·1024 kg
Elektronens vilomassa
16
Download