Namn: Samir Chowdhury Klass: M1 1. Med få ord kan man uttrycka jämställdhetens grundvalar genom rättvisa förhållanden mellan alla individer i grupper av ett samhälle. Man betonar vikten av att ingen ska lämnas utanför som också speglas genom ett större engagemang inom olika samhällsfrågor. I rapporten “Struktur, kultur och förändringsarbete i organisationer” (skriven av Docent Charlotte Holgersson och Professor Anna Wahl, KTH) påvisas hur olika värderingar såväl som handling till miljöengagemang skiljer sig mellan kön. Detta har sammantaget bidragit till att klimatfrågan hamnat högre upp i den politiska agendan. Rapporten påvisar även att ett inkluderande samhälle både utifrån ett jämställt och jämlikhetsperspektiv genomsyrar landets ekonomiska tillväxt med en bredare tillgång till förmågor, kompetens och arbetskraft. I själ och hjärta ses både jämlikhet och jämställdhet som en förutsättning för nå hållbarhetsmålen i ett samhälle som till följd bidrar till en mer hållbar utveckling. 2. I rapporten “Struktur, kultur och förändringsarbete i organisationer” (skriven av Docent Charlotte Holgersson och Professor Anna Wahl, KTH) så talar man om den dominerande kulturen som agerar bakom kulisserna och subtilt påverkar vårt synsätt. Denna dominerande kultur agerar huvudsakligen på det rådande normerna för att passa in. Ett exempel som texten tar upp är en maskulin ledarstil som resulterat i en inkluderande jargong för män parallellt med en exkulderande för kvinnor I huvudsak förekommer exkludering av kvinnor i form av dels ett kvinnofientligt språk och exkluderande arbetsideologi som fått färg genom b.la hierarkin inom organisationsmiljön och informella koder. 3. I rapporten “Teknik, ingenjör och kön: ett historiskt perspektiv” (skriven av Professor Nina Wormbs, KTH) sätter Wormbs ljus på begreppet könskodning som en samhällelig process och dess koppling till historien. Med könskodning syftar Wormbs på hur vissa saker associeras till kön samt hur det kommit att ändras i samband med utveckling. Ett exempel som tas upp i rapporten är yrket som majerska. I det gamla bondesamhället var detta yrke starkt kvinnligt kodad. Men i och med att yrket industrialiserats av tekniken ändrades också uppfattningen av könsordningen. Kvinnan ansågs inte lämpad att använda maskinerna som strikt vara manligt betingad och därav förblev ett tydligt exempel på hur könskodning trätt i bruk. Konsekvenserna av att tekniken i detta sammanhang kopplats till en manlig könskodning resulterar i en minskad utvinning av förmågor, kompetens och arbetskraft hos kvinnor. 4. Utifrån föreläsningen var insikten om könskodning bland yrken det jag mest kommer ta med mig om. Med det syftar jag på delvis exemplet Holgersson tog upp med kvinnor som hanterade mjukvara förr i tiden och att det ersatts av män och ett mer maskulint synsätt i och med yrkesutvecklingen. Utifrån texterna kommer jag ta med insikten av hur jämställdhet går hand i hand med jämlikhet för en mer hållbar utveckling och hur vårt agerande nu har en betydande roll för nuet och framtiden.