Inlämningsuppgift 1, Hållbar utveckling, Montana Eriksson, Isabel Talavera Larsson-1
advertisement
Montana Eriksson & Isabel Talavera Larsson Inlämningsuppgift Hållbar Utveckling I Doughnut-modellen baseras illustrationen till stor del på fördelning av resurser när man tittar på den sociala dimensionen. Det man har konstaterat är att 50 procent av världens koldioxidutsläpp, görs av ungefär den rikaste tiondelen av jordens befolkning. 57% av elektriciteten används av hög inkomst länderna (16% av befolkningen)1. Sett från ett miljöperspektiv är införandet av eldrivna personbilar i Sverige positiv. Elbilar är konstaterade att minska koldioxidutsläppen med 60-70% jämfört med en fossildriven bil. I andra delar av Europa kan man minska koldioxidutsläppen med 20%.2 Hur stor minskningen blir är beroende av hur produktionen av elen som laddar bilen har skett. Utifrån social hållbarhetssynpunkt kan elbilsmarknaden som helhet konstateras vara mindre hållbar. De metaller som krävs för att producera elbilar bryts i länder med dåliga arbets- och levnadsförhållanden. Aktivt förändringsarbete är en viktig del för att som bransch, närma sig “den hållbara zonen” beträffande social hållbarhet. De ekonomiska system som de utvecklade länderna är grundade på är beroende av en ständig tillväxt. Tillgångarna som genereras därefter går återigen dit där tillgångar redan finns. Detta förlopp leder till ökade skillnader mellan de fattiga och rika. Risken med elbilsmarknaden är att det är en vinstdrivande företag som efterliknar denna uppbyggnad och i sin konstruktion motarbetar hållbarhetsarbetet. När man tittar på elbilsmarknaden ur ett livscykelperspektiv, är batteriet av stor betydelse. Batteriets roll faller ofta mellan stolarna i diskussionen kring hur hållbar elbilsindustrin är. De välkända tillverkarna av elbilar nämner oftare batteriet i samband med bilens prestanda, eller för att betona behovet av elektrifiering. I media och det politiska rummet nämner man utfasningen av fossildrivna transportmedel som en förutsättning för att komma närmare en hållbar utveckling, vilket kan förklara bilföretagens intresse för att presentera vad som går i linje med landets ambitioner vad gäller hållbarhet, men också det som lockar konsumenter. Sett från livscykelperspektivet, kan inte framtagningsprocessen av batteriets råmaterial anses vara hållbar. Flera delar av framtagningen kan ifrågasättas vad gäller hållbarheten. Exempelvis utvinns vissa nödvändiga material för batteriproduktionen, i Kongo.3 Kongo kännetecknas som ett land med mycket svåra levnadsförhållanden och det förekommer barnarbete.4 Därmed bör industrin ifrågasättas eftersom det finns alternativa lösningar som är betydligt mer hållbara. Det är företag som väljer att ta fram resurserna från sådana ställen för att minska på kostnader. Företag generellt har liten vilja att producera miljövänligt då det kan vara en extra kostnad eller att öka livslängden på produkterna för det innebär minskad försäljning. Just råmaterial för batterier finns det tillräckligt i Norden där man forskar mer och mer för effektivare och hållbara batterier, dock kan det bli brist på råvaran om det blir stor efterfrågan och som efterföljd kan produkten bli dyr5. Kate Raworth. A safe and just space for humanity: can we live within the doughnut, 2012, 19. Lisbeth Dahllöf. Batteriers miljöpåverkan Power Circle, 2019, 0:32. 3 Lisbeth Dahllöf. Batteriers miljöpåverkan Power Circle, 2019, 1:58. 4 Lisbeth Dahllöf. Batteriers miljöpåverkan Power Circle, 2019, 2:12 5 Lisbeth Dahllöf. Batteriers miljöpåverkan Power Circle, 2019, 2:26. 1 2 Montana Eriksson & Isabel Talavera Larsson Trots att produktionen av batterier utifrån en social hållbarhetssynpunkt inte har de bästa initiala förutsättningarna, är det samtidigt så att framväxten av elbilsmarknaden ökar konkurrensen mellan aktörer i branschen, vilket kommer driva utvecklingen framåt. Det kommer driva den fortsatta utvecklingen av bland annat batteriteknologin. Redan på marknaden idag finns produkter som endast är ett resultat av att kunskapen om- och utvecklingen av batterier har accelererat. Elsparkcyklar är ett konkret exempel på en produkt som är ett resultat av denna händelseutveckling, och nu har även övergången till elbilen inletts. I samband med att de teknologiska sambanden görs, ökar sannolikt utsikten för att förbättra även den sociala dimensionen. Sen är dock en förutsättning för att en tydlig förändring ska kunna ske, att aktörerna väljer att aktivt jobba med den delen av hållbarhetsarbetet. Politiska initiativ kan eventuellt framöver tvinga de stora företagen att utveckla bättre lösningar för hur bilen och batteriet ska skrotas. När man tittar på det totala utsläppet under en elbils livscykel, är det vetenskapligt konstaterat att en elbil totalt sett, påverkar klimatet mindre än en fossildriven bil.6 Detta beror främst på eldriften, som utesluter utsläpp av koldioxid vid användning. Dessutom har elmotorn betydligt bättre verkningsgrad vad gäller användning av den lagrade kemiska energin jämfört med en förbränningsmotor. Därmed leder varje byte till elbil, till minskad klimatpåverkan med stora konstaterade marginaler. Även i länder där elproduktionen i större utsträckning är producerad i kolkraftverk, är elbilen bättre när man tittar på totalt utsläpp under bilens hela livscykel.7 Därmed kan det konstateras att införandet av elbilar är övervägande positivt, i strävan efter ekologisk hållbarhet. Under arbetets gång har tankar dykt upp främst kring hur ekonomiska och samhälleliga strukturer gör det väldigt svårt att uppnå social hållbarhet på en global nivå. Detta är självklart en problematik som finns på alla nivåer men den blir extra tydlig i global skala. Att skapa hållbara system som uppnår ekonomiska-, sociala- och miljömålen är inte lätt, i synnerhet för de påverkar varandra, men det har visat sig finnas lösningar som hjälper oss komma närmare målen. Genom att övergå från fossildrivna bilar till eldrivna bilar kommer koldioxidutsläppen minska kraftigt, gör man den här övergången med rätt ekonomisk och samhällelig struktur kan man förbättra samhället utifrån alla tre synpunkter. En annan aspekt som är viktig att betona i förhållande till den sociala hållbarheten och är tillverkningsprocessen. Bilens delar tillverkas på många olika platser i världen. Till exempel har Volvo fabriker i Sverige, Kina och USA. Just de kritiska delar som har att göra med batteriet och vissa elektroniska komponenter, bryts till största delen i Kongo. Kongo har under en lång tid varit drabbad av inbördeskrig, korruption, extremt riskfyllda arbetsmiljöer där barnarbete även förekommer. Det är konstaterade fakta att många megaföretag på ett eller annat sätt använder billig arbetskraft utomlands för att kunna pressa ner priserna på sina varor, för försäljning i länder där marknaden är som störst. Om Sverige som nation och ekonomi ska närma sig en socialt hållbar strategi, måste vår påverkan på andra länder i världen uppmärksammas mer. Sverige bör ha som ambition och intresse att förbättra de sociala förutsättningarna i länder som är delaktiga i upprätthållandet av Sverige som ekonomi. Näringslivet är idag beroende av diskrepansen som finns mellan Sveriges- och andra länders ekonomiska- och livsförutsättningar. Detta begynnelsevillkor har fötts in gradvis i Sveriges ekonomiska drivaxel. Det var till en början ett smart val för ett större företag att stärka sin 6 7 Naturskyddsföreningen. Vanliga frågor om bilar, klimat och miljö, 2021. Naturskyddsföreningen. Vanliga frågor om bilar, klimat och miljö, 2021. Montana Eriksson & Isabel Talavera Larsson konkurrenskraft genom att flytta produktionen utomlands. Idag är det snarare mer eller mindre ett måste. När stora delar av produktionen flyttas utomlands blir bristerna svårare att se. Avsaknad av anknytning till platsen och det fysiska avståndet gör det svårt att identifiera de allt för frekventa inslagen av orättvisa som finns i produktionsledet. Ojämlikheten vad gäller människors levnadsförhållanden på olika platser i världen är skrämmande nog en norm. Knappast något vi reflekterar över så ofta. Mitt i den ojämna fördelningen av alla former av resurser står den genomsnittliga människan i stor brist på handlingskraft. Det är i denna situation som de rika länderna är otroligt betydande för att förändra utsikten för de människor som har det svårast. Montana Eriksson & Isabel Talavera Larsson Litteratur 1. Dahllöf, Lisbeth. Power Circle - Batteries miljöpåverkan Power circle (video online). 2019. https://www.youtube.com/watch?v=w40dnd69waY 2. Naturskyddsföreningen. Vanliga frågor om bilar, klimat och miljö. Naturskyddsföreningen. 2021. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vanliga-fragor-om-bilar-klimat-och-mi ljo/ (Hämtad 2021-12-09) 3. Raworth, Kate. A safe and just space for humanity: can we live within the doughnut. Oxfam. 2012. https://www-cdn.oxfam.org/s3fs-public/file_attachments/dp-a-safe-and-just-space-for -humanity-130212-en_5.pdf (Hämtad 2021-12-09).
