Uploaded by Jakob Hedenström

Är ett hållbart liv möjligt

advertisement
Rapportens
Titel
Namn: Amiin
Kurs: A-Film
Handledare: Christina Hedenäng
Är ett hållbart liv möjligt?
- En rapport om de utmaningar, möjligheter samt strategier äldre kvinnor i
Norra Malawi kan tänkas ha för att kunna nå mer hållbara liv
INLEDNING
Syftet med denna rapport är att identifiera och analysera utmaningar, möjligheter och
strategier äldre kvinnor med jordbruk, eftersom deras huvudsakliga inkomstkälla på
landsbygden i norra Malawi måste kunna uppnå en mer hållbar och effektiv livslängd.
Studien bygger på det färdiga fältet som har utförts i landsbygds kvarteret Ekwendeni i
norra delen av landet.
Ett kvalitativt tillvägagångssätt används och studien bygger på antropologiska
använda metoder som inkluderar observationer och halvstrukturerade intervjuer med
äldre kvinnor och män. Berättelser och olika åsikter och åsikter har alla samlats in och
observerats och i slutet analyseras med hjälp av en teoretisk ram som involverar hållbar
livscykel strategi samt empowerment teorier baserat på Katie Willis forskning.
Resultatet av studien visar att det finns tyvärr mycket fler utmaningar för äldre kvinnor i
landsbygds området Ekwendeni i norra Malawi än det finns potentiella möjligheter och
strategier för att uppnå en mer hållbar livs tid.
De centrala utmaningarna bland de äldre fattiga har identifierats som problem som
hunger, arbetspress och låg inkomst eller ingen inkomst alls. Bland äldre fattiga kvinnor
inbegriper de identifierade utmaningarna också barn och barnbarns omsorg tillsammans
med ansvaret att ta hand om hushållet som helhet. Medan potentiella möjligheter och
strategier har identifierats löst, kan majoriteten av dessa tillvägagångssätt bara bli
verklighet med deltagande och stöd från den Malawiska regeringen, vilket förklaras i
diskussions avdelningen i slutet av studien.
Nyckelord: antropologiska metoder, äldre kvinnor, hållbarhet, hållbar försörjning
1. Problembild och syfte
Den åldrande befolkningen runt om i världens länder växer snabbare än någonsin. År
1950 fanns det omkring 200 miljoner människor över sextio år i hela världen; 2000
fanns det omkring 550 miljoner. År 2025 kommer det att finnas cirka 1,2 miljarder
människor över sextio år. En åldrande befolkning och ökning av andelen äldre inom ett
område och land har snabbt blivit en av de viktigaste demografiska processer som
formar världen idag. I många fall ses en åldrande befolkning som ett tecken på god
hälso- och sjukvårdssystem inom samhället, men en åldrande befolkning medför även
stora utmaningar för samhället i sin helhet. (Population ageing in Malawi: Understanding
challenges, responding to opportunities, 2007).
Det är dock i norra och södra Afrika vi hittar de snabbast åldrande regioner i världen - år
2050 kommer antalet personer över sextio som bor i länder i Afrika öka från knappt
femtio miljoner till knappt tvåhundra miljoner. (Global ageing, 2017). Äldre människor i
ett samhälle präglat av fattigdom och bristande infrastruktur är de individer som står
inför de största utmaningarna. Idag är en av fem av de fattigaste människorna i världen,
alltså människor som lever på mindre än en dollar om dagen, över sextio års ålder.
Äldre människor inom Afrikas länder är bland de som har gynnats minst av ekonomisk
tillväxt och utveckling. (van Dullemen, 2006).
Äldre människor spelar i många fall en central och avgörande roll inom många länder i
Afrika idag.
Miljontals familjer över hela kontinenten förlitar sig ofta på de äldre i hushållet, och
skulle inte kunna klara sig utan de äldres hjälp. Från att ta hand om föräldralösa barn
barn vars föräldrar avlidit, till att ge välbehövlig hushållsinkomst - i många fall agerar
äldre människor som grundpelarna inom familjen. Trots detta står de äldre inför stora
utmaningar och har det ofta svårare att få tillgång till olika tjänster inom samhället.
Många äldre saknar tillgång till sjukvård, en tjänst som nästan berör de äldre som mest,
i och med att den ofta är grundläggande och essentiell för äldre människor. (Population
ageing in Malawi: Understanding challenges, responding to opportunities, 2007).
Äldre människor tvingas ofta att leva inom fattigdom, isolering, våld och missbruk,
samtidigt som de ofta har begränsad tillgång till hälsovård, utbildning och juridiska
skydd. Utan väl fungerande pensionssystem och i många fall helt utan tillgång till
pension, tvingas äldre individer ofta att arbeta inom lågavlönade arbeten i hopp om att
kunna försörja sig själva och sina anhöriga. (van Dullemen, 2006). I Malawi blir äldre
människor i allt större utsträckning en grupp som är särskilt utsatta för osäker
livsmedelsförsörjning, social utfrysning, fattigdom samt i allmänhet dåliga och
ohållbara levnadsförhållanden. (Population ageing in Malawi: Understanding
challenges, responding to opportunities, 2007).
Malawi är ett av världens minst utvecklade länder och det fattigaste landet i Afrika.
Landet, som ligger i södra Afrika, gränsar till Moçambique i syd, Tanzania i nordöst och
Zambia i nordväst. (Wikipedia, den fria encyklopedin, 2017). Utvecklingsmöjligheterna i
landet begränsas av en låg generell utbildningsnivå, dålig tillgång på naturresurser,
aidsepidemi och ett stort beroende av råvaruexport såsom till exempel tobak.
(Landguiden, 2017).
Förr i tiden kunde de äldre i Malawi förlita sig mer på det ekonomiska och sociala stödet
av sina barn och samhället. Med ökade socioekonomiska svårigheter och förändrade
familjeband misslyckas många barn med att ta hand om sina åldrande föräldrar. På
samma sätt misslyckas samhällen att tillgodose behoven hos de äldre. Den svåra
situationen för de äldre förvärras av de indirekta och direkta effekterna av HIV och
AIDS. Den höga förekomsten av HIV, AIDS samt malaria bland befolkningen i landet
lägger en stor börda på de äldre människorna i samhället, då detta inte endast berövar
det stöd från barnen som många gånger redan är vuxna, utan även ökar den äldre
befolkningens ansvar som vårdgivare och ekonomiska försörjare. (Population ageing in
Malawi: Understanding challenges, responding to opportunities, 2007).
Dessa faktorer orsakar enorma svårigheter och lidande för de äldre, som många
gånger blir lämnade ensamma i fattigdom.
Särskild uppmärksamhet bör möjligtvis ägnas åt äldre kvinnor, som tenderar att leva
längre än män och som ofta har det svårare att få tillgång till olika samhällstjänster. (van
Dullemen, 2006). I och med de observationer jag genomfört har det blivit tydligt att
äldre kvinnor i byn Kamuzuqesemi utanför Ekwendeni i norra Malawi ofta står som
ensamma hushållsförsörjare, dels när det handlar om att ta hand om hushållet men
även när det gäller att agera som ekonomisk försörjare. I och med att de allra flesta
utanför Ekwendeni i Malawi har jordbruk som den centrala, och i många fall även enda,
inkomstkällan är det intressant att undersöka vilka möjligheter, utmaningar och
strategier som kan finnas för att äldre kvinnor i Malawi ska kunna leva drägliga liv, i och
med att det oftast är den äldre kvinnan i hushållet som får dra det tyngsta lasset. Syftet
med denna studie är att undersöka och förstå vilka möjligheter, utmaningar och
strategier som kan finnas för äldre kvinnor som har jordbruk som sin främsta
inkomstkälla i byn Kamuzuqesemi. Finns det en vilja om att skapa sig ett bättre liv? Hur
ser ett bättre liv ut ur en äldre malawisk kvinnas perspektiv? Vilka möjligheter finns det
för äldre kvinnor att nå och genomföra en sådan förändring? Och om viljan inte finns,
varför inte? Vilka strukturer i samhället främjar denna förändring? Kan det finnas
strukturer i samhället som är med och sätter käpp i hjulet för denna förändring, och i så
fall, vilka strukturer kan det vara?
Studien är disponerad enligt följande: Studien består till en början av en inledning i
form av en redogörelse för studiens problembild samt syfte. Ett avsnitt rörande teoretisk
referensram och centrala begrepp följer efter det, i hopp om att kunna redogöra för de
teorier och begrepp som jag använder mig av i studien. I nästa del berörs studiens
metod, material och arbetsgång där det förklaras hur undersökningens olika delar har
gått till och vilka medel som har använts. Därefter följer en diskussion om avsändarens
vetenskapliga reflektioner, där centrala begränsningar med undersökningen
behandlas. Resultatet av studien som är i form av den insamlade empirin, redovisas
och diskuteras i följande avsnitt under rubriken resultat. Sedan sammanfattas och
diskuteras studiens resultat i förhållande till frågeställningen i rapportens slutdiskussion.
Till sist redovisas de källor som använts i studien i form av en referenslista.
2. Teoretisk referensram och centrala begrepp
Sustainable Livelihoods Approach
Sustainable Livelihoods Approach (SLA) är en analysmodell som omfattar olika delar
som kan användas för att kunna identifiera människors tillgångar, sårbarheter,
omgivande strukturer och processer samt tänkbara strategier för att skapa sig ett
hållbart levnadsuppehälle. SLA-modellen kan ses som ett sätt att tänka kring hur
förändring och förbättring för fattiga människor kan se och ger en helhetssyn på
människors levnadsvillkor och hur de kan förändras. (Sandberg, 2016). SLA- modellen
har som mål att organisera olika komplexa faktorer och synliggöra kopplingen mellan
dessa för att försöka förstå förutsättningar för människor vars liv formas och präglas av
fattigdom. Modellen försöker förstå de strukturer som kan vara med och påverka olika
individers tillgångar, både på mikro- och makronivå, som exempelvis politik, kultur,
marknad samt rättigheter. (Department for International Development, 1999).
SLA-modellen försöker även att identifiera vilka strategier som kan finnas för att kunna
stärka människors tillgångar samt att stärka individer för att de ska kunna utnyttja dessa
tillgångar. Modellen växte fram på 1990-talet och är framtagen av Sustainable Rural
Livelihoods Advisory Committee baserat på tidigare studier av Institute of Development
och presenteras i denna undersökning i en rapport av Department for International
Development från 1999.
Modellen består dels av en sårbarhetskontext som ser till de chocker, trender och
säsongsrelaterade sårbarheter som en människa kan utsättas för i sin strävan mot ett
bättre, mer hållbart liv. De olika tillgångar en människa kan inneha mer eller mindre av
utgörs i SLA-modellen av det politiska, sociala, naturliga i form av naturresurser,
fysiska, humana, ekonomiska samt det personliga kapitalet. Dessa påverkas i sin tur av
strukturer och processer i omgivningen i form av till exempel den offentliga sektorn, den
privata sektorn, lagar, institutioner, kultur och normer samt civilsamhället. (Department
for International Development, 1999).
Att kunna se vilka möjligheter, utmaningar och strategier som kan tänkas finnas för
äldre kvinnor som har jordbruk som den främsta inkomstkällan i den norra delen av
Malawi att kunna upprätthålla en hållbar livsstil samt att på en mer övergripande nivå
kunna identifiera äldre människors möjlighet till bättre liv är det grundläggande och
essentiellt att forska i de bakomliggande faktorerna för en individ. Genom SLAmodellen kan vi ta hänsyn till de olika faktorer som särskiljer en individ från andra utifrån
dess förutsättningar och tillgångar i form av kapital. Något som, utöver de kapital som
skildrar en individs tillgångar, påverkar en människas strävan för att nå ett mer hållbart
levnadsupphälle är det som kallas för sårbarhetskontext.
Sårbarhetskontexten formas utifrån de chocker, trender och säsongsvariationer som ett
levebröd och hushåll måste klara av att hantera. Dessa chocker är region, kultur och
tidsspecifika. Några exempel på vilka chocker som kan finnas är naturkatastrofer,
temperaturs- och fuktighetsvarationer, pestattacker, svält, epidemier samt
marknadens svängningar. Sårbarhetskontexten är formad utifrån den ekonomiska,
sociala och ekologiska situationen hos enskilda individer och inom samhället. Detta
inkluderar restriktioner för tillgång till försörjnings tillgångar som införts av olika grupper i
samhället och avsaknaden av en rättvis och jämlik fördelning av dessa resurser.
Ojämlikhet och begränsningar på en samhällsnivå är även en del av
sårbarhetskontexten. (Department for International Development, 1999).
Ett relevant kapital bland tillgångarna representerade i SLA modellen är för denna
studie det naturliga, i form av naturresurser. I och med att fokuset i denna studie ligger
på äldre kvinnor med jordbruk som huvud inkomstkälla - och ibland även som den enda
inkomstkällan - blir det naturliga kapitalet automatiskt betydelsefullt och centralt för
denna studie. Storleken på den bit av mark och land som äldre kvinnor i byn K i norra
Malawi antingen själva äger eller arbetar på är väsentligt att veta för att kunna få en
överblick över de tillgångar dessa äldre kvinnor har. Inom det humana kapital ingår
bland annat hälsa, näring, kunskaper och färdigheter (inkl traditionell kunskap) samt
arbetsförmåga. Detta är ännu ett relevant kapital för denna studie i och med att många
äldre kvinnor i byn K inte alltid äter sig tillräckligt mätta men har samtidigt i många fall
rollen som försörjaren i hushållet. (Intervjuer av Hilda Sirco, 20/1-17). Det humana
kapitalet kan i sin tur ses som det viktigaste kapitalet för att kunna uppnå ett hållbart
levnadsuppehälle. Såväl som att vara och känna egenvärde är det humana kapitalet
något som krävs för att kunna använda sig av någon av de andra typer av tillgångar.
(Department for International Development, 1999).
Möjligheter till mer hållbara och bättre liv för äldre i norra Malawi kan ses som
begränsade av strukturer inom samhället. Många äldre människor i byn K utanför
Ekwendeni i norra Malawi upplever att många av de centrala problem de möter och
handskas med beror en stor del på regeringen i landet som några äldre menar inte gör
sitt yttersta för att lösa dessa problem. (Intervju av Hilda Sirco,18/1-17). I denna del av
studien blir strukturer inom samhället relevant i och med att landet har ingen omfattande
socialt skyddsprogram och de redan existerande sociala skyddsnäten för till exempel
anställda inom den offentliga sektorn gagnar väldigt få pensionerade ex-anställda.
(FAO). Människor sysselsatta inom den informella sektorn har ingen form alls av sociala
skyddsnät, som t.ex. pension för när de blir äldre. I den rapport som FN:s livsmedels
och jordbruksorganisation tagit fram Population ageing in Malawi: Understanding
challenges, responding to opportunities (2007) menas det att den malawiska regeringen
bör införa ett väl fungerande pensionssystem som kan gynna äldre människor i Malawi.
I denna studie kommer SLA modellens alla delar att sammanfattningsvis användas i
både resultatdelen men även i diskussionsdelen. Sårbarheter relaterade till jordbruk i
form av trend, säsong och chock kommer att tas upp i form av utmaningar och
motgångar i diskussionsdelen. Strukturer och processer kommer också att diskuteras
och samtidigt relateras till möjligheter och utmaningar likaså. De sju olika kapitalen ekonomiska, fysiska, personliga, humana, politiska samt naturliga kommer att vara
centrala genom hela denna studie.
3. EMPOWERMENT
Empowerment, eller även egenmakt som det kan översättas till, handlar om att
människor på egen hand kan skapa strategier för att stärka sina tillgångar och kapital
och på så sätt skapa mer hållbara liv. (Sandberg, 2016). Empowerment är förmågan att
själv kunna och vilja stärka sitt liv. Institute of Development Studies definierar begreppet
följande: ‘’We understand empowerment happens when individuals and organised
groups are able to imagine their world differently and to realise that vision by changing
the relations of power that have been keeping them in poverty.’’ (2008). Jag har valt att
definiera begreppet empowerment som något som kan skapa mål och visioner för
människor för att sedan kunna förvandlas till tänkbara och möjliga strategier för att
kunna förverkliga den vision en individ, ensam men även tillsammans med andra, kan
ha.
Grundtanken är att människor som lever i fattigdom ska försöka ta makt över sin egna
position. Empowerment, och då främst social empowerment, breddar fattiga personers
frihet av val och handling, expanderar deras tillgångar och och utökar deras möjligheter
som gör att dom kan ta del i, förhandla med, samt influera deras kontroll och deltagande
inom de strukturer i samhället som styr deras liv. Att förstärka deras demokratiska rätt,
förbättra deras försörjningsmöjligheter, samt minska diskriminering. När det finns en
vilja att förändra sitt egna liv hos individer och organiserade grupper samt när dessa
människor kan föreställa sig världen annorlunda och på ett sätt där deras liv är bättre
och mer hållbara, kan denna egenmakt vara relevant.
3. BAKGRUND
En sammanställning av mötet i form av en rapport efter konferensen i Lilongwe
publicerats på internet - Population ageing in Malawi: Understanding challenges,
responding to opportunities (2007). Rapporten är en sammanfattning av de punkter som
tagits upp under mötet, som inneburit både utmaningar för de äldre men även tänkbara
lösningar och strategier som kan tänkas existera. De främsta centrala utmaningarna
gällande äldre människor i Malawi som identifierats och som det samtalades kring
under konferensen gällde matsäkerhet, brist på väl fungerande ekonomisk försörjning,
samt bristen på gödningsmedel och återkommande svårigheter inom jordbruket. I
rapporten framgår det inga precisa lösningar på dessa utmaningar som ofta är
förekommande för äldre i Malawi. Det som dock framgår i rapporten är riktlinjer för den
malawiska regeringen. Rapporten avslutas med att presentera tänkbara strategier som
regeringen i landet skulle kunna använda sig utav för att kunna skapa en bättre framtid
för de äldre, som bredvid kvinnor, barn och människor med normbrytande
funktionsvariation utgör de mest utsatta grupperna inom det malawiska samhället.
(Sandberg, 2016).
En av de tänkbara strategierna som föreslagits under diskussionerna vid konferensen
handlar om att regeringen i Malawi, den offentliga och den privata sektorn, olika NGO:s
samt organisationer inom civilsamhället (CSO) tillsammans bör arbeta för att skapa en
gynnsam miljö som främjar en större medvetenhet om frågor som berör åldrande och
som uppmuntrar samt gör att äldre människor fortsätter att bidra till landets sociala,
ekonomiska och ekologiska utveckling. (Population ageing in Malawi: Understanding
challenges, responding to opportunities, 2007). En ytterligare tänkbar strategi som tas
upp i rapporten understryker vikten av att Malawis regering bör se avgiftsfria
pensioner som en betydelsefull del av både ekonomisk inkomst men även som en viktig
social trygghet hos äldre människor. Rapporten menar vidare att den malawiska
regeringen bör överväga att införa dessa pensioner för äldre.
Den sammanställning som presenterats av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation
gällande utmaningar och möjligheter för äldre människor i Malawi kan ses som relevant
för min egna studie och undersökning, i och med att den centrala frågeställningen jag
har valt att utreda och undersöka handlar om just äldre människor i Malawi. Relevansen
för min egna studie är den grundläggande fakta vilka beläggs med pålitliga källor som är
användbara för denna studie. Jag kommer att genom studiens gång referera till
bakgrunden Population ageing in Malawi: Understanding challenges, responding to
opportunities.
METOD
Jag tog del av min kompis Hilda Sirco’s arbete som varit i Malawi och intervjuade
kvinnor som bor då på den by.
‘‘We women take care of everything. We take care of the home, of the children, we even
take care of the men! Yet we are not given the respect we deserve. Men and youth are
not showing us the respect we deserve. The youth did show more respect before, but
now no one cares about the elder women. Youth do not listen to us...they do what they
want, despite what we tell them. Our men do not help us out. They do not care about
helping us with household chores. Men in politics say they will listen to the elder
women, but they are not keeping their promises. We deserve a lot more than we are
right now, in this time, being given. I believe that if they showed us more respect, I
would be happier with life.’’ (Intervju N. Zyambo 23/1-17)
N. Zyambo menar att kvinnorna i byn inte får den respekt de förtjänar från män och
ungdomar. Att ungdomar inte lyssnar på henne och andra äldre kvinnor, utan gör det de
själva vill. Att män inte hjälper till, att de inte vill hjälpa till med att ta hand om hushållet.
Hon berättar vidare att hon tror att hon skulle vara lyckligare med sitt liv om hon fick den
respekt hon anser att hon förtjänar. Att personen uttrycker sig på detta vis, visar på att
hon har en vilja att skapa sig ett bättre liv. Hon ger uttryck för att värdesätta respekt
högt och menar att hon skulle vara ‘’happier with life’’ om hon blev visad mer respekt.
RESULTAT
Slutdiskussion
Referenslista
Tryckta källor
Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. (2.,
[uppdaterade och utökade] uppl.) Malmö: Liber.
Brömssen, K.V. (2003). Metodavsnitt ur Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers
tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet. Diss. Göteborg : Univ.,
2003. Göteborg.
DFID (2000): Sustainable Livelihoods Guidance Sheets. Department for International
Development. Hämtad från
http://www.eldis.org/vfile/upload/1/document/0901/section2.pdf 3/20-17
Dullemen, C. (2006). Older People in Africa: New Engines to Society? NWSA Journal
18(1), 99-105. The Johns Hopkins University Press. Hämtad från
https://muse.jhu.edu/article/195216 3/23-17
Rowlands, 1. (1997) Questioning Empowerment: Working with Women in Honduras,
Oxford: Oxfam.
Eyben, R., Kabeer, N. and Cornwall, A. (2008) Conceptualising empowerment and the
implications for pro-poor growth: a paper for the DAC Poverty Network. Brighton: IDS
Hämtad från https://opendocs.ids.ac.uk/opendocs/handle/123456789/7203 3/20-17
FAO, Social protection and ageing in Malawi. Hämtad från
http://www.portalsida.org/repos/ ai581e06.pdf 3/23-17
FAO and BSF, Population ageing in Malawi: understanding challenges, responding to
opportunities: Proceedings of the meeting held in Lilongwe, Malawi on 28-29 November.
2007 (FAO-Rome, 2008). Hämtad från
http://www.fao.org/docrep/010/ai581e/ai581e00.HTM 3/23-17
Willis, K. (2011). Theories and practices of development [electronic resource]. (2nd ed.)
Abingdon, Oxon: Routledge.
Århem, K. (u.å.) Vad är socialantropologi? Hämtad från
http://gu.se/digitalAssets/809/809723_vad_ar.pdf 3/20-17
Otryckta källor
Global ageing (2017). Ageing in Africa.
Hämtad från http://www.global-ageing.eu/agafrica.html 5/4-17
Landguiden (2011). Malawi, ekonomi.
Hämtad från http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Malawi/Ekonomi 3/15-17
Nationalencyklopedin (2017). Fallstudie.
Hämtad från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fallstudie 3/15-17
Wikipedia, den fria encyklopedin (2017). Malawi. Hämtad från
https://sv.wikipedia.org/wiki/Malawi 3/15-17
Download