Uploaded by Nicky L

Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö

advertisement
Nicky Lindecrantz
Interkultur i skola och undervisning
Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö
Karlstads University
23/06/2020
Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö
Innehållsförteckning
Presentation av kulturmötet………………………………………………...sida 2
1. Ellea Language school…………………………………………….. sida 2
2. Kulturmötet och dess interkulturella kompetens…………………...sida 2
3. Urval av ämnet kulturmöten………………………………………. sida 2
4. Personlig motivation………………………………………………. sida 3
Analys……………………………………………………………………....sida 3
1. Olika former som behandlar den mångkulturella sammankomst…..sida 4
2. Interkulturell evolution……………………………………………..sida 4
3. Språk som verktyg……………………………………………….... sida 4
4. Inte bara språklig relativitet……………………………………….. sida 5
5. Avslutning…………………………………………………………..sida 5
Referenser…………………………………………………………………..sida 5
Presentation av kulturmötet
1
Nicky Lindecrantz
Interkultur i skola och undervisning
Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö
Karlstads University
23/06/2020
1. Ellea Language school
Analysen kommer att behandla kulturmöten på en språkskola i Italien. Ellea språkskola i
Savona, Italien, är min bästa referens till kulturell socialisation. Det är en mångkulturell miljö
med lärare som kommer från olika länder och även om många elever är italienska så har andra
utländsk bakgrund. Utländska föräldrar brukar vara intresserade av att deras barn pratar
engelska och franska eller tyska. Tvåspråkiga barn kan också behöva integrera sitt modersmål.
Både barn och vuxna läser språk på Ellea och under sommaren organiserar vi engelska
sommarkurser i Irland och läger i Italien. Ellea är ett gott exempel på mångkulturism (Lorentz,
Bergstedt 175-176). Undervisningen är programmerad av våran chef och vi använder oss utav
olika litteratur och skolböcker, varierande för barn, ungdom och vuxna. Lektionerna sker
talandes enbart i det språk vi undervisar och även om vissa har svårt att hänga med i början så
har det visat sig vara en intressant inlärningsprocess som ger bra resultat i våra lärandeobjekt
(Lorentz, Bergstedt 179).
2. Kulturmötet och dess interkulturella kompetens
I denna analys vill jag fokusera på ett årsmöte i språkskolan Ellea. Detta möte utförs varje år
vid sommarens början och vid jul. Alla elever och lärare är inbjudna. Varje år sammanförs alla
dessa kulturer och resultatet är alltid häpnadsväckande. Även italienska eleverna känner sig
tillhöriga i denna kultursocialisation (). Eleverna och lärarnas världsbild blir vidgad och
allesammans känner integratet i denna sociala grupp. Det blir en slags utav peer community där
gruppen känner sig speciell och mer förstående mot omvärlden. Ett ömsesidigt givande uppstår
och främlingsfientlighet i denna grupp har svårt att existera och skulle bli direkt angripen av
denna sociala sammankomst (Stier, Sandström Kjellin 131). Som Fredrik Barth med införandet
av ordet kulturbegreppet antydde, är synen på etnisk identitet något föränderligt och socialt
konstituerat som kan påverkas av olika levnadssätt (Borgström 15).
3. Urval av ämnet kulturmöten
Valet att göra en studie om kulturmöten i en språkskola har uppkommit för att jag där funnit en
interkulturell miljö med interaktion mellan människor från olika kulturer. Exempelvis frågor
kring tillhörighet är väldigt aktuella vid alla möten vi organiserar (Lorentz, Bergstedt 17).
Eleverna på Ellea har gemensamt en kvalitetsaspekt på deras utbildning och kommunikation
inom denna kulturmöteskontext. Att mötas med människor från hela världen påverkar
identitetsskapande i olika situationer. Hur påverkar flera kulturella tillhörigheter en individs
identitetsskapande, när man lever i en mångfaldig sammankomst? Kan en individ som lever i
flera olika kulturer också ha flera olika identiteter som är beroende av känslan av tillhörighet
och situation (Stier, Sandström Kjellin 110)?
4. Personlig motivation
2
Nicky Lindecrantz
Interkultur i skola och undervisning
Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö
Karlstads University
23/06/2020
Anledningen till att jag finner detta ämne intressant och har valt att göra en studie om
identitetsskapande utifrån flera kulturer är för att jag upplever att det börjar bli allt vanligare
med kulturella blandningar hos individer i dagens samhälle. Då jag själv har föräldrar från två
olika kulturer och är född och uppvuxen i en tredje kultur, Tyskland, är detta frågor jag finner
intressanta och vill därför undersöka andras upplevelser av att leva inom flera kulturer.
Analys
1. Olika former som behandlar den mångkulturella sammankomst
Under året då studenterna studerar på Ellea kommer de dagligen i kontakt med människor från
hela världen. Genast som de stiger över tröskeln blir de mottagna av människor som pratar olika
språk och detta kulturmöte ger en stor påverkan på eleverna.
❏ Att de inte får prata italienska är en fördel och det främmande språket för dem blir en
internaliserad och för-given aspekt av deras inre referenssystem (Stier, Sandström
Kjellin 38).
❏ Som Saphir Wolf Hypotesen anger; det språk som eleverna tillägnar sig i språkskolan,
blir genom socialprocessen, det som bestämmer deras verklighetsuppfattning.
❏ Språklig relativitet tillägnas då eleverna genom språket påverkar tänkandet och deras
världsbild (Stier, Sandström Kjellin 42).
❏ De som inte är fler-språkiga och inte ännu förstår de språk som praktiseras i språkskolan,
engelska, tyska och franska, uttrycker sig med icke-verbal kommunikation som gester,
ansiktsuttryck och handrörelser (Stier, Sandström Kjellin 54-55).
❏ Språkskolans standard är att italienska är förbjuden och man föredrar att
kommunikationen kompletteras med dessa icke verbala uttryck som kan ersätta verbala
budskap (Stier, Sandström Kjellin 52).
❏ Moralisk konversation och interaktion blir en horisontell kommunikation som lär både
eleven och läraren ett budskap om gemensamt förtroende (Stier, Sandström Kjellin
135).
❏ Samvaroformen att vara-med i dessa kulturmöten är extremt funktionerande och
språkskolan fungerar som en ö i det italienska normalt etnocentristiska samhället.
Italien har inte en interkulturell historia och oftast formar olika etniciteter sociala grupper
(Lorentz, Bergstedt 67) (Stier, Sandström Kjellin 87). Utifrånperspektivet är en majoritet i
Italien och kulturbeskrivningar är oftast tvärkulturella och kan bli ytterst farliga för att ... (Stier,
Sandström Kjellin 24-25/31). En interkulturell pedagogik i skolan skulle vara ytterst viktig i
Italien för att forma ett mer öppet samhälle och en uppskattad mångfaldighet. Unescos
definition av ordet interkulturell skulle behövas tas mer på allvar och skolverket skulle se till
att den respekteras; “Existensen av den jämställda interaktionen mellan kulturer och
möjligheten till kulturella uttryck genom dialog och ömsesidig respekt” (Stier, Sandström
3
Nicky Lindecrantz
Interkultur i skola och undervisning
Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö
Karlstads University
23/06/2020
Kjellin 14). Stier & Sandström Kjellin skriver att ”interkulturell kompetens avser färdigheter
och kunskaper som behövs för att kunna fungera i det interkulturella samspelet” (Stier,
Sandström Kjellin 121)
2. Interkullturell evolution
Det årliga mötet ger tillfälle att möta andra elever på ett mer nära sett. Till vardagen då
lektionerna hålls kommer eleverna inte i kontakt med andra elever än dem i deras grupp och
deras lärare. Visst, lärarna är allihopa moderspråks-lärare och har utländskt härkomst och
många elever är själva utländska, men kontakten blir mindre i dessa sekundärgrupper (Stier,
Sandström Kjellin 87). Att möta ett hundratal personer med olika rötter och kommunicera med
dessa och lära känna deras kulturer är en fantastisk evolution i deras tankesätt mot andra
kulturer. Förståelsen mot det annorlunda blir mera familjärt och nya vänskaper uppstår och ger
möjlighet till mångkulturell integration. Det är viktigt att komma ifrån små-grupperna som lätt
bildas i ett samhälle där alla medlemmar har samma ursprung, språk, regler och traditioner och
deras doxa (Borgström 67-70).
3. Språk som verktyg
Det roliga med dessa möten är när människor träffas och pratar i ett annat språk. Det vanligaste
är att de flesta börjar tala på engelska som oftast är Lingua Franca och det enklaste sättet för
att överkomma kulturkrockar. Jag tycker det är väldigt trevligt däremot att se små grupper som
isolerar sig från den engelsktalande majoriteten och börjar konversera på tyska eller franska.
Ofta finns det också små grupper av etniska minoriteter som pratar swahili (Kenya) eller
albanska (Albanien). De italienska elever, stora och små, slungas direkt in i denna
mångkulturella realitet och deras världsbild vidgas och de kommer helt säkert bli mera
förstående människor och ha mindre fördomar mot det främmande. Deras sociala värderingar
och normer kommer att ändras och de kommer att ha mindre tabun i framtiden (Stier,
Sandström Kjellin 77). Enligt Lev Vygotskijs synpunkt är språk är människans viktigaste
verktyg för lärande. Han såg språket som ett centralt medium för kommunikation och
intellektuell utveckling och införde insikten om att språk är centralt för det sätt vi tolkar världen.
Den vuxne är den som i det sociala samspelet leder barnen vidare (Greppa Flerspråkighet 34/51).
4. Inte bara språklig relativitet
Inte bara språket ger kulturell gemenskap. Även musiken och maten som presenteras på Elleas
årsmöten är mångkulturella och en utmärkt tillfälle för eleverna och lärarna att lära känna
kulturerna på hemmaplan. Denna atmosfär med internationell musik som omfamnar dessa
folkvänliga människor är underbar att betrakta. Maten från alla världens kanter besmakas av
personer som kanske aldrig ätit något liknande innan. Sverige är mycket mera mångkulturellt
på alla plan. Italien ligger efter ca. 50 år. När jag kom till italien på nittiotalet fanns det inga
utländska restauranger, medan Sverige redan erbjöd en internationell restauration.
4
Nicky Lindecrantz
Interkultur i skola och undervisning
Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö
Karlstads University
23/06/2020
5. Avslutning
Jag anser att dessa årsmöten är mycket viktiga för eleverna. Genom dessa har de möjlighet att
interagera med olika kulturer och deras traditioner utöver att de kan öva på att prata med andra
människor på det språk som de studerar. Atmosfären är öppen för möjligheter att utveckla det
som eleverna är utbildade till. Mötena ger också inblick på språkskolans resultat. Om mötet blir
lyckat och alla inblandade har det trevligt så har språkskolan lyckats med sitt intent.
Språkskolans intent är att radera ut blyghet och etnocentrism. Eleverna ska känna sig trygga i
den mångkulturella situation de befinner sig i. Undervisningen sker av en internationell
lärargrupp som har språken de lär ut som modersmål. Deras sätt att fånga elevernas intresse är
väldigt personligt och får eleverna att känna sig i en internationell miljö.
Referenslitteratur:
Lorentz, H., & Bergstedt, B. (red.) (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i
mångkulturella lärandemiljöer (2 uppl) Lund: Studentlitteratur.
Stier, J., & Sandström Kjellin, M. (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund:
Studentlitteratur.
Goldstein-Kyaga K., Borgström M., Hubinette T. (2012). Den Interkulturella blicken i
pedagogik-inte bara goda föresatser. (Borgström Maria) 'Att synliggöra det osynliga i
mänskliga möten - Kod, identitet och interkulturell pedagogik'. Södertorns högskola
5
Download