Nicky Lindecrantz Interkultur i skola och undervisning Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö Karlstads University 23/06/2020 Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö Innehållsförteckning Presentation av kulturmötet………………………………………………...sida 2 1. Ellea Language school…………………………………………….. sida 2 2. Kulturmötet och dess interkulturella kompetens…………………...sida 2 3. Urval av ämnet kulturmöten………………………………………. sida 2 4. Personlig motivation………………………………………………. sida 3 Analys……………………………………………………………………....sida 3 1. Olika former som behandlar den mångkulturella sammankomst…..sida 4 2. Interkulturell evolution……………………………………………..sida 4 3. Språk som verktyg……………………………………………….... sida 4 4. Inte bara språklig relativitet……………………………………….. sida 5 5. Avslutning…………………………………………………………..sida 5 Referenser…………………………………………………………………..sida 5 Presentation av kulturmötet 1 Nicky Lindecrantz Interkultur i skola och undervisning Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö Karlstads University 23/06/2020 1. Ellea Language school Analysen kommer att behandla kulturmöten på en språkskola i Italien. Ellea språkskola i Savona, Italien, är min bästa referens till kulturell socialisation. Det är en mångkulturell miljö med lärare som kommer från olika länder och även om många elever är italienska så har andra utländsk bakgrund. Utländska föräldrar brukar vara intresserade av att deras barn pratar engelska och franska eller tyska. Tvåspråkiga barn kan också behöva integrera sitt modersmål. Både barn och vuxna läser språk på Ellea och under sommaren organiserar vi engelska sommarkurser i Irland och läger i Italien. Ellea är ett gott exempel på mångkulturism (Lorentz, Bergstedt 175-176). Undervisningen är programmerad av våran chef och vi använder oss utav olika litteratur och skolböcker, varierande för barn, ungdom och vuxna. Lektionerna sker talandes enbart i det språk vi undervisar och även om vissa har svårt att hänga med i början så har det visat sig vara en intressant inlärningsprocess som ger bra resultat i våra lärandeobjekt (Lorentz, Bergstedt 179). 2. Kulturmötet och dess interkulturella kompetens I denna analys vill jag fokusera på ett årsmöte i språkskolan Ellea. Detta möte utförs varje år vid sommarens början och vid jul. Alla elever och lärare är inbjudna. Varje år sammanförs alla dessa kulturer och resultatet är alltid häpnadsväckande. Även italienska eleverna känner sig tillhöriga i denna kultursocialisation (). Eleverna och lärarnas världsbild blir vidgad och allesammans känner integratet i denna sociala grupp. Det blir en slags utav peer community där gruppen känner sig speciell och mer förstående mot omvärlden. Ett ömsesidigt givande uppstår och främlingsfientlighet i denna grupp har svårt att existera och skulle bli direkt angripen av denna sociala sammankomst (Stier, Sandström Kjellin 131). Som Fredrik Barth med införandet av ordet kulturbegreppet antydde, är synen på etnisk identitet något föränderligt och socialt konstituerat som kan påverkas av olika levnadssätt (Borgström 15). 3. Urval av ämnet kulturmöten Valet att göra en studie om kulturmöten i en språkskola har uppkommit för att jag där funnit en interkulturell miljö med interaktion mellan människor från olika kulturer. Exempelvis frågor kring tillhörighet är väldigt aktuella vid alla möten vi organiserar (Lorentz, Bergstedt 17). Eleverna på Ellea har gemensamt en kvalitetsaspekt på deras utbildning och kommunikation inom denna kulturmöteskontext. Att mötas med människor från hela världen påverkar identitetsskapande i olika situationer. Hur påverkar flera kulturella tillhörigheter en individs identitetsskapande, när man lever i en mångfaldig sammankomst? Kan en individ som lever i flera olika kulturer också ha flera olika identiteter som är beroende av känslan av tillhörighet och situation (Stier, Sandström Kjellin 110)? 4. Personlig motivation 2 Nicky Lindecrantz Interkultur i skola och undervisning Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö Karlstads University 23/06/2020 Anledningen till att jag finner detta ämne intressant och har valt att göra en studie om identitetsskapande utifrån flera kulturer är för att jag upplever att det börjar bli allt vanligare med kulturella blandningar hos individer i dagens samhälle. Då jag själv har föräldrar från två olika kulturer och är född och uppvuxen i en tredje kultur, Tyskland, är detta frågor jag finner intressanta och vill därför undersöka andras upplevelser av att leva inom flera kulturer. Analys 1. Olika former som behandlar den mångkulturella sammankomst Under året då studenterna studerar på Ellea kommer de dagligen i kontakt med människor från hela världen. Genast som de stiger över tröskeln blir de mottagna av människor som pratar olika språk och detta kulturmöte ger en stor påverkan på eleverna. ❏ Att de inte får prata italienska är en fördel och det främmande språket för dem blir en internaliserad och för-given aspekt av deras inre referenssystem (Stier, Sandström Kjellin 38). ❏ Som Saphir Wolf Hypotesen anger; det språk som eleverna tillägnar sig i språkskolan, blir genom socialprocessen, det som bestämmer deras verklighetsuppfattning. ❏ Språklig relativitet tillägnas då eleverna genom språket påverkar tänkandet och deras världsbild (Stier, Sandström Kjellin 42). ❏ De som inte är fler-språkiga och inte ännu förstår de språk som praktiseras i språkskolan, engelska, tyska och franska, uttrycker sig med icke-verbal kommunikation som gester, ansiktsuttryck och handrörelser (Stier, Sandström Kjellin 54-55). ❏ Språkskolans standard är att italienska är förbjuden och man föredrar att kommunikationen kompletteras med dessa icke verbala uttryck som kan ersätta verbala budskap (Stier, Sandström Kjellin 52). ❏ Moralisk konversation och interaktion blir en horisontell kommunikation som lär både eleven och läraren ett budskap om gemensamt förtroende (Stier, Sandström Kjellin 135). ❏ Samvaroformen att vara-med i dessa kulturmöten är extremt funktionerande och språkskolan fungerar som en ö i det italienska normalt etnocentristiska samhället. Italien har inte en interkulturell historia och oftast formar olika etniciteter sociala grupper (Lorentz, Bergstedt 67) (Stier, Sandström Kjellin 87). Utifrånperspektivet är en majoritet i Italien och kulturbeskrivningar är oftast tvärkulturella och kan bli ytterst farliga för att ... (Stier, Sandström Kjellin 24-25/31). En interkulturell pedagogik i skolan skulle vara ytterst viktig i Italien för att forma ett mer öppet samhälle och en uppskattad mångfaldighet. Unescos definition av ordet interkulturell skulle behövas tas mer på allvar och skolverket skulle se till att den respekteras; “Existensen av den jämställda interaktionen mellan kulturer och möjligheten till kulturella uttryck genom dialog och ömsesidig respekt” (Stier, Sandström 3 Nicky Lindecrantz Interkultur i skola och undervisning Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö Karlstads University 23/06/2020 Kjellin 14). Stier & Sandström Kjellin skriver att ”interkulturell kompetens avser färdigheter och kunskaper som behövs för att kunna fungera i det interkulturella samspelet” (Stier, Sandström Kjellin 121) 2. Interkullturell evolution Det årliga mötet ger tillfälle att möta andra elever på ett mer nära sett. Till vardagen då lektionerna hålls kommer eleverna inte i kontakt med andra elever än dem i deras grupp och deras lärare. Visst, lärarna är allihopa moderspråks-lärare och har utländskt härkomst och många elever är själva utländska, men kontakten blir mindre i dessa sekundärgrupper (Stier, Sandström Kjellin 87). Att möta ett hundratal personer med olika rötter och kommunicera med dessa och lära känna deras kulturer är en fantastisk evolution i deras tankesätt mot andra kulturer. Förståelsen mot det annorlunda blir mera familjärt och nya vänskaper uppstår och ger möjlighet till mångkulturell integration. Det är viktigt att komma ifrån små-grupperna som lätt bildas i ett samhälle där alla medlemmar har samma ursprung, språk, regler och traditioner och deras doxa (Borgström 67-70). 3. Språk som verktyg Det roliga med dessa möten är när människor träffas och pratar i ett annat språk. Det vanligaste är att de flesta börjar tala på engelska som oftast är Lingua Franca och det enklaste sättet för att överkomma kulturkrockar. Jag tycker det är väldigt trevligt däremot att se små grupper som isolerar sig från den engelsktalande majoriteten och börjar konversera på tyska eller franska. Ofta finns det också små grupper av etniska minoriteter som pratar swahili (Kenya) eller albanska (Albanien). De italienska elever, stora och små, slungas direkt in i denna mångkulturella realitet och deras världsbild vidgas och de kommer helt säkert bli mera förstående människor och ha mindre fördomar mot det främmande. Deras sociala värderingar och normer kommer att ändras och de kommer att ha mindre tabun i framtiden (Stier, Sandström Kjellin 77). Enligt Lev Vygotskijs synpunkt är språk är människans viktigaste verktyg för lärande. Han såg språket som ett centralt medium för kommunikation och intellektuell utveckling och införde insikten om att språk är centralt för det sätt vi tolkar världen. Den vuxne är den som i det sociala samspelet leder barnen vidare (Greppa Flerspråkighet 34/51). 4. Inte bara språklig relativitet Inte bara språket ger kulturell gemenskap. Även musiken och maten som presenteras på Elleas årsmöten är mångkulturella och en utmärkt tillfälle för eleverna och lärarna att lära känna kulturerna på hemmaplan. Denna atmosfär med internationell musik som omfamnar dessa folkvänliga människor är underbar att betrakta. Maten från alla världens kanter besmakas av personer som kanske aldrig ätit något liknande innan. Sverige är mycket mera mångkulturellt på alla plan. Italien ligger efter ca. 50 år. När jag kom till italien på nittiotalet fanns det inga utländska restauranger, medan Sverige redan erbjöd en internationell restauration. 4 Nicky Lindecrantz Interkultur i skola och undervisning Analys av ett kulturmöte i utbildningsmiljö Karlstads University 23/06/2020 5. Avslutning Jag anser att dessa årsmöten är mycket viktiga för eleverna. Genom dessa har de möjlighet att interagera med olika kulturer och deras traditioner utöver att de kan öva på att prata med andra människor på det språk som de studerar. Atmosfären är öppen för möjligheter att utveckla det som eleverna är utbildade till. Mötena ger också inblick på språkskolans resultat. Om mötet blir lyckat och alla inblandade har det trevligt så har språkskolan lyckats med sitt intent. Språkskolans intent är att radera ut blyghet och etnocentrism. Eleverna ska känna sig trygga i den mångkulturella situation de befinner sig i. Undervisningen sker av en internationell lärargrupp som har språken de lär ut som modersmål. Deras sätt att fånga elevernas intresse är väldigt personligt och får eleverna att känna sig i en internationell miljö. Referenslitteratur: Lorentz, H., & Bergstedt, B. (red.) (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (2 uppl) Lund: Studentlitteratur. Stier, J., & Sandström Kjellin, M. (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur. Goldstein-Kyaga K., Borgström M., Hubinette T. (2012). Den Interkulturella blicken i pedagogik-inte bara goda föresatser. (Borgström Maria) 'Att synliggöra det osynliga i mänskliga möten - Kod, identitet och interkulturell pedagogik'. Södertorns högskola 5
