Alternative energy

advertisement
731462824
2014-04-28
Delmoment 5 – Hållbar utveckling är möjlig
I det här delmomentet kommer tyngdpunkten att ligga på hållbar utveckling med
viss tyngdpunkt på vårt behov av energi.
Momentet kommer bland annat att avhandla följande delar av kursens centrala
innehåll:
Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling,
resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till
konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och
hållbar utveckling.
Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna
fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Energiomställning,
förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global
samhällsutveckling. En klimatförändrad värld. www.skolverket.se
Svara så utförligt du kan. Dra gärna slutsatser och diskutera, där så är möjligt.
Till din hjälp har du kursboken, men använd gärna också andra tillförlitliga källor.
Skriv svar med egna ord. Glöm inte att ange de källor du använt.
Betygskriterierna enligt skolverket, ligger sist i filen.
Inlämningsuppgiften ska skickas in till mig på fredagen din sista kursvecka.
Det finns instuderingsfrågor till provet att träna på för varje kapitel.
För detta delmoment i kursen behöver du läsa följande i kursboken;
Kapitel 4 Hållbar utveckling – mänsklighetens framtid sid.49-61
Kapitel 10 Människan, energin och miljön sid. 252-277
-MiROi i-learning
Sid 1 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
Andra bra källor:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4257
http://www.wwf.se/utbildning/lromedel/en-levande-planet/1133911-en-levande-planetstartsida
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/klimat/energi
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Karnkraft/Sa-fungerar-ettkarnkraftverk/
www.ted.com/talks/lang/swe/al_gore_s_new_thinking_on_the_climate_crisis.html (sv.
text)
1. Vårt behov av bra energi…
Nästan all vår verksamhet kräver energi av något slag. Frågan är då vilken form
av energi vi ska använda oss av. Ska kärnkraften avvecklas nu eller senare? Eller
ska den kanske utökas istället?

Vilken är din inställning till kärnkraft? Fördelar och nackdelar?
Om vi inte minskar vårt energiberoende drastiskt, eller bygger ut övrig
förnybar energi på ett sätt (som jag personligen inte ser kommer ske inom
en överskådbar tid) så står valet mellan kärnkraft eller att importera
energi från utlandet, där t.ex. olje- eller kolproducerad energi både ger ett
betydande ekologiskt avtryck i producentländerna (i form av utsläpp och
miljöförstöring vid brytning, transport och raffinering) men också ökat
utsläpp av växthusgaser och ökad risk för försurning här då det
konsumeras.
Problemet med kärnkraften är inte att det släpps ut farliga ämnen i
naturen vid själva produktionen/fissionen, utan riskerna för olyckor,
problem vid brytningen av uran och den extremt långa tid, 100.000 år,
som slutförvaringen kräver pga. den radioaktiva strålningen.
Fördelen är alltså att vi kan få tag i en högproducerande energikälla, utan
några växthusgaser eller betydande miljöpåverkan vid ”normala”
omständigheter, som iofs utgår från en ickeförnybar resurs men som ändå
skulle kunna användas under överblickbar tid (SVD, 2010, ”uranet räcker i
-MiROi i-learning
Sid 2 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
tusentals år”) utan att ta slut (i relation till oljan som kanske tar slut redan
under vår livstid; Östman, 2012, s.256), nackdelarna är dels att
brytningen av uran drar med sig problem för både arbetare och miljö, med
radioaktivt damm och slam, en brytning som sedan Ranstadverkets (NE,
2017, Ranstadverket) nedläggning 1981 inte heller sker inom Sveriges
gränser utan b.la. importeras från U-länder, som Namibia och Niger där
reglerna kring brytning och miljöpåverkan också är lägre än i Sverige (på
så sätts ”flyttas” en del av problematiken med uranets miljöpåverkan till
andra länder än Sverige). Slutförvaringen är ett annat problem som kräver
stort ansvar och långsiktighet, det tar uppåt 100.000 år (vattenfall, 2015,
”så tar vi hand om radioaktivt avfall”) innan kärnavfallet når samma
strålningsnivåer som bakgrundsstrålningen, och här har vi ingen lösning
än, men Sveriges stabila berggrund anses mycket lämplig för slutförvar
och arbete pågår med ett sådant projekt, den sista risken, som också ger
störst påverkan och rubriker är olyckor:
vi behöver inte gå så långt som till Tjernobylkatastrofen 1986, och de
problem vi tom. i Sverige fortfarande har, med att t.ex. kunna plocka
svamp och bär (SVT, 2011, ”fortfarande strålar bär och svamp) i de
områden där radioaktivt cesium föll ner (för att inte tala om hela den stad,
Pripjat som fick överges i Ukraina, och alla de dödsfall och cancer som
kunnat kopplas till olyckan; NE, 2016, Tjernobylolyckan), för att se
riskerna för sådana här olyckor, olyckan i Fukushima 2011 (NE, 2017,
Fukushimaolyckan) visar att även med våra moderna säkerhetsrutiner,
byggnader och hantering, fortfarande inte kan förutse eller mästra
naturens krafter i alla lägen, detta ihop med den höga risk för stora
miljöskador som olyckor med radioaktivt material innebär gör
användandet till en svår avvägning för vår tid.
Jag skulle säga att vårt lands placering, med en stabil geologisk berggrund
som lämpar sig bra för slutförvar, där risken för jordbävningar och större
naturkatastrofer som skulle kunna leda till reaktorhaveri eller utsläpp är
försvinnande liten, och där det ändå finns möjlighet för inhemsk
produktion av uran (då jag själv tycker att det är lite moraliskt tveksamt
att låta b.la. U-länder ta smällen med brytningen av uran vi ska använda)
så är kärnkraft det bättre av två dåliga alternativ, när vi nu inte kan
-MiROi i-learning
Sid 3 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
importera ”ren” energi för att täcka upp energibehovet vi har. En
långsiktig lösning är det ju däremot inte, för det krävs att det satsas mer
på förnybar energiutvinning (vågkraft tycker jag t.ex. är väldigt intressant
i vårt område, och fusionskraft, som jag skriver mer om längre ner) och
en energiomläggning, där vi kommer fram till energieffektivare lösningar
och drar ner energiförbrukningen snarare än ökar den.

Läs om de andra energikällor vi har att använda oss av. Vilka kan
ersätta kärnkraften? Fördelar och nackdelar med dessa
energikällor?
Idag så har vi ingen inhemsk energiproduktion som skulle ersätta vårt
behov av kärnkraften, det skulle isåfall krävas ökad import. Såhär såg vår
energitillförseln ut förra året, och prognosen fram till 2018:
Källa: Energimyndigheten, enhet TWh.
Som vi kan se så står t.ex. vindkraften för en, i sammanhanget,
försvinnande liten del, trots att detta är ett energislag som det satsats
stort på och som byggts ut rejällt sedan 2006:
-MiROi i-learning
Sid 4 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
Källa: Energimyndigheten, enhet TWh.
Den förnybara energikälla som står för högst andel i Sverige är vår
vattenkraft, under ett normalår producerar den 66,9 TWh el vilket är ca.
45% av hela vår inhemska elproduktion (EM, 2016, vattenkraft).
Det sker ingen utvidgning av vattenkraften idag, enligt ett riksdagsbeslut
så har ett antal lämpliga älvar ”fredats” från vidare utbyggnad (Östman,
2016, s.271) så för närvarande vidhålls och förbättras bara befintliga verk.
Även om vattenkraften på många sätt är en ”ren” energikälla så påverkar
vattenmagasinen och dammbyggena naturen och folket som bor där
mycket, och så länge nuvarande beslut står fast så kommer inte en vidare
utbyggnad ske, skulle det rivas upp så finns det helt klart ytterligare
potential att hämta ur vattenkraften.
Solenergi är inget riktigt alternativ på våra breddgrader, men biobränsle är
något som vi däremot har potential att bygga vidare på, som kan ta en allt
större del av energimarknaden och samtidigt vara förnyelsebar, och
hållbar för miljön (EM, 2015, Bränsleprogrammen 2015-2017 &
Biobränsle).
Vi kan dels ta till vara på de restprodukter som kommer ur skogsbruket,
men också odling av t.ex. energiskog (Östman, 2012, s.273) har också
potential att flytta fram sina positioner ytterligare, den här satsningen på
biobränslen, och torv är en trend vi också kan se tydligt genom att den
ökat med 200% sedan 70-talet (EF, 2016, energitillförsel).
Som en sammanfattning kan ju sägas att jag för närvarande inte ser en
rimlig bortbyggnad av kärnkraften, utan import av ”smutsig” el med större
-MiROi i-learning
Sid 5 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
ekologiskt avtryck, men att biobränslen har stor potential, tillsammans
med vattenkraften om vi skulle bedöma det som rimligt kontra de
konsekvenser det ger för naturen och folket i området (något jag
personligen nog tror att vi måste fundera på att göra om vi ska fortsätta
ha den energiförbrukning vi har), men det finns också potential i att t.ex.
använda avkylningsvattnet från kärnkraften istället för att pumpa ut det i
havet, t.ex. så stod det för 117 TWh energi 2014 som skulle kunnat
användas för uppvärmning (EF, 2016, energitillförsel) istället, och då
kunnat dra ner på användandet av kärnkraft. Andra möjliga, framtida
produktionssätt kan vara vågkraftverk, men de måste utvecklas mer för
att stå emot hårt väder osv. (Östman, 2012, s.265), och tidigare nämnda
fusionskraftverk som kommer behandlas nedan.

Vad tror du blir framtidens energikälla/källor?
Det finns en energikälla som till för inte så länge sedan mest sågs som
science-fiction, men som med de första reaktorerna byggda ändå ser ut
att kunna bli ett alternativ inom vår livstid (om försöken slår väl ut):
fusionskraftverk.
Nuvarande kärnkraftverk, fissionskraftverk lämnar en hel del radioaktivt
restavfall (NE, 2016, radioaktivt avfall) som kräver otroligt lång förvaring,
och kräver uranbrytning, som i sig står för en hel del radioaktivt damm
och slam, detta och risken för spridning vid olycka är de största
nackdelarna med dagens kärnkraftverk. Med fusionskraftverk (NE, 2016,
fusionsrekator) så produceras minimalt med radioaktivt material, vilket
dels minskar risken för de som jobbar med materialet men också vid en
olycka, bränslet är tungt vatten och tritium, som kommer kunna
produceras av vanligt vatten och restprodukten blir helium (NT, 2015,
Fusion – framtidens energikälla?).
Det hela låter ju väldigt bra, och man kan ju fråga sig varför det inte
används redan?
Problemet ligger främst i hur reaktorn behöver hantera en plasma, med ca
100 miljoner graders temperatur, och sedan hur den några meter ifrån
-MiROi i-learning
Sid 6 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
denna plasma behöver ha ett kylelement nära den absoluta nollpunkten,
att få ihop detta i ett kärl som klarar dessa påfrestningar och då
producerar mer energi än det går åt att hålla ihop allt, och kyla av det, har
setts som närmst science fiction, och varit en enorm utmaning väldigt
länge. Det som skett på senaste är att den provreaktor som började
byggdes redan 1978, JET i Storbritannien nu nått det break-even läge där
den producerar motsvarande mängd energi som den gör av med, och har
också visat på den teoretiska möjligheten att få ut ett energiöverskott i en
större anläggning (NE, 2016, jet).
Efter de här framgångarna har ett nytt projekt, och en ny reaktor startats
genom ett internationellt projekt i Frankrike, den heter ITER och beräknas
ha ett effektöverskott på 500 MW, när denna provreaktor är igång så
kommer vi veta om fusionskraft är ett gångbart alternativ (NE, 2016, iter)
i en större skala.
Det här ser jag personligen som den största möjligheten vi har till ”ren”
energi som inte är ändlig inom någon rimlig tidsrymd (skulle vi använda
allt tungt vatten så skulle det räcka för 2004 års nivå av energiförbrukning
i 150 biljoner år, och allt litium (för att få tritium), 60 miljoner år), och
därför i det närmaste är en ”förnybar” energikälla (Ongena. J, Van Oost.
G, 2004; fusion).
Skulle de här experimenten slå väl ut så kan vi ha fungerande,
effektproducerande fusionskraftverk inom 30-50 år, tills dess så skulle jag
tro att vi behöver anpassa oss efter de förutsättningar vi har i landet, och
enligt tidigare så skulle det vara en vridningen mot mer biobränsle och
vattenkraft.
Nu följer fyra olika uppgifter. För att godkänt omdöme på inlämningen bör en
av de fyra frågeställningar besvaras. Du väljer själv vilka av uppgifterna du vill
arbeta med.
-MiROi i-learning
Sid 7 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
För ett möjligt högre omdöme behöver du arbeta med minst två av uppgifterna.
Du bestämmer själv hur du vill göra och vilket betyg du satsar på i kursen.
2. Klimatsmart mat
Bjud på klimatsmart trerättersmiddag!
Beskriv vilka produkter du vill använda och varför just de är lämpliga ur
klimatsynpunkt. Här gäller det alltså att tänka på såväl produktionssätt
som transporter m.m.…
Vi kommer till att börja med göra hela bjudningen vegetarisk, dels så krävs det
10x mer energi att producera samma enhet köttenergi, som motsvarande enhet
växtenergi (Östman, 2012, s.240), och dels så står köttproduktionen för runt
15% av våra samlade utsläpp av växthusgaser i världen (JV, 2016, ”Kött och
klimat”). Nästa viktiga, generella sak är att vi kommer välja lokalproducerat, det
här säger nästan sig själv men ju kortare transporterna av maten är, desto
mindre utsläpp genererar det.
Till förrätt bjuder vi på en bit blomkålspaj, i den har vi:
Gramhamsmjöl (från Skåne/Skånemöllan)
Vete mjöl (från Skåne/Skånemöllan)
Rapsolja (från Skåne/SoilOil)
Salt (från England/Jozo salt, närmsta)
Ägg (höns lämnar mindre ekologiskt avtryck än t.ex. nötkreatur)
vatten
Blomkål (från Skåne)
gul lök (från Skåne)
Persilja (från Skåne)
Havremjölk (från Skåne/Oatly)
Huvudrätt: matig potatis och purjolökssoppa med bondbönor
Potatis (från Skåne)
Jordärtskocka (från Skåne)
Morötter (från Skåne)
Purjolök (från Skåne)
-MiROi i-learning
Sid 8 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
Rapsolja (från Skåne/SoilOil)
Bondbönor (från Skåne)
Havremjölk (från Skåne/Oatly)
Salt (från England/Jozo salt, närmsta)
Vatten
Efterrätt: Havtornskräm
Havtorn (egenplockat vid Bunkeflo strandängar, Malmö)
vatten
rapsolja (från Skåne/SoilOil)
socker (från Skåne/sockerbetor)
Ägg (höns lämnar mindre ekologiskt avtryck än t.ex. nötkreatur)
På så sätt har vi fått ihop en, i min smak i vilket fall, god 3-rätter måltid men
som samtidigt lämnar ett väldigt litet ekologiskt avtryck, och på så sätt visar att
klimatsmart inte behöver betyda tråkigt och enformigt.
4. Matens pris.
Gå in på www.sr.se
Klicka på P1
Gå till rutan ”Sök program och kanaler”
Skriv in Matens pris
Om du inte kommer fram till programmet direkt, så gå till rutan till
höger och klicka på Matens pris.
Till vänster ser du nu en rad program som sänts i radio, med tema mat i
olika former. Välj ett av programmen och lyssna på det. Det tar cirka 30
min.
Beskriv sedan kort vad programmet handlar om, och vilka tankar det
föder hos dig.
Dokumentären börjar i hos en bonde i närheten av Salton sea i Kalifornien, USA,
det beskrivs hur han odlar den mycket vattenkrävande växten alfa-alfa för att
göra hö av, som han sedan skickar till Kina pga. de låga transportkostnaderna dit
(containrar med elektronik kommer till USA från Kina, och hellre än att skicka
-MiROi i-learning
Sid 9 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
dem tomma tillbaks så tar fraktbolagen väldigt lite betalt för transporten till
Kina).
Det pratas om den vattenbrist som råder i området, hur djupare och djupare
grundvattenbrunnar har behövt borras och om jordbrukets ansvar för detta, det
går 5x så mycket vatten att producera samma mängd köttenergi (pga allt foder
de äter som istället skulle kunna ätas av oss) som växtenergi åt oss människor.
Bonden frågas om hur han ser på de här problemen med vatten, men
trivialiserar det med att det skulle handla om att ”de” (regeringen, min anm) vill
rädda ”någon liten fisk”, och följer upp med att här är de kapitalister och
kapitalister låter marknaden styra, allt annat vore socialism i ett väldigt svart/vitt
påstående.
Tillbaka i Sverige intervjuas vår landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, han menar
att valet av vad man ska äta enkom ska ligga på individen, politiker ska inte
bestämma detta, på frågan om den livsmedelstrategi som regeringen ska ta fram
kommer innehålla några rekommendationer kring minskad köttkonsumtion så
svarar han bestämt nej, politiker ska inte dela ut pekpinnar som han säger.
Reportern poängterar att samtliga de expertmyndigheter som ligger under
honom, b.la. jordbruksverket, samtliga utredningar och en i princip enig
forskarvärld menar att köttkonsumtionen måste gå ner för att vi ska kunna nå
våra uppsatta klimatmål, och inte bara det, de konstaterar också att individuella
val inte ens är närheten för att räcka utan att ekonomiska styrmedel krävs, t.ex.
en köttskatt, han frågas vidare om han vet om priset på kött gått upp eller ner
sedan 1990?
Han vet inte detta, och står på sig att valet måste ligga på individen, att det inte
ska vara politiker som bestämmer detta eller styr vad folk ska äta.
Reportern igen, vi får veta att priset på kött har sjunkit från ca. 100 kr/kg till 69
kr/kg, justerat för inflation sedan 1990, vidare har köttkonsumtionen gått upp
med 45% enligt jordbruksverkets egna rapporter.
Vi får tala med Anders Vikman, som var ordförande i regeringens
klimatberedning 2006-2008, han säger att han försökte ta upp frågan om
köttkonsumtionen och regleringar kring den, men att det var ”lite som att tala
med en vägg” från partierna, han spinner vidare på sin ide om regleringar och
säger att det är underligt att vi kan reglera bilism med bensinskatter osv. men
inte när det kommer till matvanor, när det kommer till den frågan duckar
-MiROi i-learning
Sid 10 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
politikerna.
Vi är tillbaka i Kalifornien, och har tagit oss till den nästan uttorkade sjön Salton
Sea, några mil från alfa-alfa gården vi besökte tidigare. Pga. omläggningar i
jordbruket så har sjön nu nästan torkat ut och det som är kvar är mycket salt,
giftigt slam från jordbruket har kommit i dagen och sprids med vinden när det
torkat, stora konsekvenser för närområdet som i det närmsta är en spökstad.
Det frågas vad man ska göra nu, vetenskapen säger tydligt vad som händer,
varför och vad som måste göras men politkerna vill inte ta i frågan, det avslutas
med att programmet bollar tillbaka frågan till lyssnaren, att förändra kommer
ligga på valen konsumenten gör, om vi ”stannar vid köttdisken, eller går vidare
till grönsakshyllan”, som de säger. Det hela rundas av med att informera om att
de har tips kring sätt att lägga om sin kost och annat på sin hemsida, och
programmet är slut.
Egna tankar som väckts:
Den första tanken som verkligen bet sig fast var hur nuvarande nyliberala
marknadsparadigm verkligen satt sig djupt i folks uppfattning om verkligheten, i
allt från bonden i Kalifornien, som såg det som ett val mellan kapitalism eller
socialism när regleringar kom på tal, där han menade att marknaden måste få
styra och att allt annat vore socialism, där konkreta miljöproblem viftades bort
som överdrifter och nonsens från ”de andra”, här symboliserat av regeringen, till
politikern i Sverige som trots att han ställs inför ett enat forskningsläge, om hur
köttkonsumtionen måste gå ner för att vi ska kunna nå våra klimatmål, och hur
individens val inte räcker utan ekonomiska styrmedel kommer krävas, envist
håller fast vid hur det måste vara ”individens val” utan att politker lägger några
”pekpinnar”.
Den här avigheten att inte kunna tänka sig att lägga sig i marknadens krafter,
tom. när de tydligt visar sig oförmögna att reglera sig själva och planetens
välmående står på spel pga. detta, ser jag som en tydlig del i ett nyliberalt
paradigm, där individens rätt att välja får gå före kollektivets rätt till en
välmående planet med goda livsförutsättningar, där ekonomiska styrmedel och
skatter inte kan ses som en resurs och en möjlighet utan som något dåligt, där
allt ansvar istället läggs på individen.
-MiROi i-learning
Sid 11 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
Problemet är att individen inte alltid har möjlighet att undersöka alla alternativ,
forska om alla produkter, varifrån de kommer, hur deras ekologiska fotavtryck
ser ut osv., har du det ekonomiskt svårt, är en ensamstående morsa utan tid, en
sönderstressad tjänsteman osv. så kanske du varken har ekonomiska resurser
eller orken att undersöka, och köpa den där dyrare ekologiska produkten, att
staten skulle kunna subventionera klimatsmart och nyttig mat, samtidigt som
man beskattar sådan mat med ett stort ekologiskt fotavtryck är inte orimligt i
min värld. Som dokumentären tog upp så har vi reglerat saker som är dåligt för
oss och vår miljö alltid förr, saker som cigaretter, bensin, alkohol osv., att vi inte
skulle kunna göra det samma med kött är kvalificerat trams i mina öron.
Det är också sorgligt hur man som politiker kan sitta och lyssna på det här, hur
hans egna expertmyndigheter som forskar i det här ger han ett tydligt besked,
men hur han ändå väljer att ignorera det med ett ljudligt ”jag gillar kött”, det här
är alltså den som ska vara vår representant i landsbygdspolitiken, som hellre går
på sin magkänsla än på en enig forskarskara, de här tendenserna har vi ju sett i
USA med där presidenter och ”president elects” tom. kunnat stå och förneka
växthuseffekten för att den inte passat dem. Den här ”faktaresistensen” är farlig,
och när våra egna politiker så obrytt kan sålla sig till sånt beteende är vi ute på
hal is.
Att programmet i det närmsta slutar i en suck, där man från början konstaterat
att individens val inte räcker till, men ändå får avsluta med att det är det enda vi
verkar ha att tillgå och rekommenderar lyssnaren att gå in på hemsidan för att
hitta möjligheterna till att ”välja rätt” blir en paradox som på många sätt
beskriver vår samtid, en känsla av att vi vet att vi likt lämlarna är på väg ut över
stupet, att det lilla vi själva kan göra inte räcker för att påverka hela det här
enorma lämmeltåget, men att det är det enda vi har, och därför får göra det
ändå.
Hur upplever du frågeställningarna i delmomentet?
Frustrerande frågor, men kul att jobba med.
Hur upplever du din egen insats? Vilket betyg anser du att dina svar
sammantaget eller var och en motsvarar?
Försökte ta åt mig av senaste kritiken och resonera mer själv, tänker C igen?
-MiROi i-learning
Sid 12 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
Källförteckning:
Ekonomifakta: Energitillförsel (2016)
http://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/energibalans-i-sverige/energitillforsel
Energimyndigheten: Biobränsle (2016)
http://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/forskning/bioenergi
Energimyndigheten: Bränsleprogrammen 2015-2017 (2015)
http://www.energimyndigheten.se/forskning-ochinnovation/forskning/bioenergi/bransleforsorjning/program/bransleprogrammen2011-2015
Energimyndigheten: Vattenkraft (2016)
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/vattenkraft
Jordbruksverket: Kött och klimat (2016)
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpave
rkan/kottochklimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html
Nationalencyklopedin, Fukushimaolyckan.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fukushimaolyckan
(hämtad 2017-01-11)
Nationalencyklopedin, fusionsreaktor.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fusionsreaktor
(hämtad 2017-01-11)
Nationalencyklopedin, ITER.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/iter
(hämtad 2017-01-11)
-MiROi i-learning
Sid 13 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
Nationalencyklopedin, JET.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jet
(hämtad 2017-01-11)
Nationalencyklopedin, radioaktivt avfall.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/radioaktivt-avfall
(hämtad 2017-01-11)
Nationalencyklopedin, Ranstadsverket.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ranstadsverket
(hämtad 2017-01-11)
Nationalencyklopedin, Tjernobylolyckan.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tjernobylolyckan
(hämtad 2017-01-11)
Ny teknik: Fusion – framtidens energikälla? (2015)
http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/fusion-framtidens-energikalla-6336214
Ongena. J, Van Oost. G: Energy for Future Centuries: Will Fusion Be an
Inexhaustible, Safe, and Clean Energy Source? (2004)
http://www.fusion-eur.org/fusion.pdf
SVD: Uranet räcker i tusentals år (2010)
http://www.svd.se/uranet-racker-i-tusentals-ar/om/sverige
SVT: Fortfarande strålar bär och svamp (2011)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4100&artikel=4473170
Vattenfall: Så tar vi hand om Radioaktivt Avfall (2015)
https://corporate.vattenfall.se/om-oss/var-verksamhet/varelproduktion/karnkraft/sakerhet/radioaktivt-avfall
Östman, Peter: Geografi 1 och 2 (2012)
-MiROi i-learning
Sid 14 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
Betygskriterier
Betyget E
Eleven redogör översiktligt för hur och varför geografiska processer har skapat och
förändrat natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur natur- och
kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven översiktligt för
processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt
deras betydelse för framtiden. Eleven använder några geografiska begrepp, samt
använder med viss säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina
redogörelser och analyser.
Eleven redogör översiktligt för enkla samband mellan människa, samhälle och miljö
samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter.
Eleven gör en enkel analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning.
Dessutom diskuterar eleven översiktligt hur människors egna resurser kan tas till vara och
utvecklas för en hållbar utveckling.
Eleven diskuterar översiktligt hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra
platser och regioner på jorden.
Eleven beskriver översiktligt grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och
presenterar, med viss säkerhet och med hjälp av en lämplig enkel metod och lämplig
teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande
landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar
med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. Dessutom presenterar
eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
-MiROi i-learning
Sid 15 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
Eleven redogör utförligt för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat
natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur natur- och kulturlandskapet
omformas av människan. Dessutom redogör eleven utförligt för processernas
konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse
för framtiden. Eleven använder några geografiska begrepp, samt använder med viss
säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och
analyser.
Eleven redogör utförligt för samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur
människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Eleven
gör en analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar
eleven utförligt hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar
utveckling.
Eleven diskuterar utförligt hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra
platser och regioner på jorden.
Eleven beskriver utförligt grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och
presenterar, med viss säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik,
geografiska frågor. I arbetet använder eleven med viss säkerhet det omgivande
landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar
med viss säkerhet data samt värderar dem med enkla omdömen. I värderingen drar
eleven enkla slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området.
Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur och varför geografiska processer har
skapat och förändrat natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur natur- och
kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven utförligt och
-MiROi i-learning
Sid 16 av 17
www.miroi.se
731462824
2014-04-28
nyanserat för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och
globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder flera geografiska begrepp,
samt använder med säkerhet någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina
redogörelser och analyser.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för komplexa samband mellan människa,
samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av
intressekonflikter. Eleven gör en komplex analys av frågor om resursförbrukning och
resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat hur människors
egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat hur någon företeelse i närmiljön kan ha
betydelse för andra platser och regioner på jorden.
Eleven redogör utförligt för grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och
presenterar, med säkerhet och med hjälp av lämpliga metoder och lämplig teknik,
geografiska frågor. I arbetet använder eleven med säkerhet det omgivande landskapet
som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar med säkerhet
data samt värderar dem med nyanserade omdömen. I värderingen drar eleven
välgrundade slutsatser om hur resultatet kan leda till fördjupning inom området.
Dessutom presenterar eleven med säkerhet och på ett strukturerat sätt sitt resultat.
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/geo
-MiROi i-learning
Sid 17 av 17
www.miroi.se
Download
Related flashcards
Create Flashcards