Antropologiska Engagemang
SANT Konferens 2013
26-28 april 2013
Institutionen för kulturantropologi och etnologi
Uppsala universitet, Uppsala
CALL FOR PAPERS
Förslag på presentationer
Nu är det dags att skicka förslag på presentationer/papers till SANTs konferens i
Uppsala den 26-28 april 2013. Välj en panel och skicka titel och 200 ords abstrakt,
namn, anknytning och e-mail till 2013santkonferens@gmail.com senast 1 mars 2013.
Listan på sessioner finns nedan. Notera sessionen aktuell antropologi som är öppen för
ämnen som inte täcks av de andra panelerna. Konferensspråken är svenska och
engelska. Skriv abstrakt på det språk ni kommer att presentera på.
Notera också:
1. Mastersessioner - det här året har vi två sessioner (11 och 12) som speciellt vänder
sig till mastersstudenter.
1
2. Bok och avhandlingspresentationer – ni är välkomna att presentera nya böcker och
avhandlingar i en session. Skicka in författarnamn, titel (och förlag och utgivningsår) på
boken eller avhandlingen till 2013santkonferens@gmail.com senast 1 mars 2013.
3. Handledarträff – möjlighet för mastersstudenter och doktorander att föreslå och
träffa en senior antropolog för informellt samtal om sina uppsats- och
avhandlingsprojekt. Skicka in en sida med namn, projekttitel och beskrivning av
projektet till 2013santkonferens@gmail.com senast 11 mars 2013 så matchar vi ihop
studenter och handledare.
4. Nätverksmöte – ta kontakt med oss om ni vill organisera ett nätverksmöte under
konferensen så att vi kan boka rum och lägga in mötet i programmet.
Sessioner
1. Aktuell antropologi
2. Antropologiska ambassadörer i diasporan
3. Ethnography in the 21st century: personal security, uncertainty and conflict in
research
4. Ethics and the Environment: anthropological perspectives
5. States and Anthropologists Engaging with Ritual: Representations, Regulation and
Use
6. Autoetnografi som etnologiskt/antropologiskt engagemang
7. Problematiska engagemang?
8. Indigenous Futures: Antropologin och ursprungsfolken - idag och imorgon
9. Genus, plats och engagemang
10. Municipal Ethnography: Citizen Participation and Local Democracy
11. Masters of Engagement (1): Research Findings from Current Masters Students
12. Masters of Engagement (2): Putting Anthropology to Work
2
1. Aktuell antropologi
Sverker Finnström, Uppsala Universitet
Den här sessionen välkomnar deltagare som inte känner sig hemma i nedan paneler.
Temat kan komma att anpassas efter de förslag på presentationer som kommer in.
2. Antropologiska ambassadörer i diasporan
Tommy Dahlén, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Paula Uimonen, Stockholms universitet
Antropologer som är yrkesverksamma utanför akademins gränser företräder den
antropologiska disciplinen på olika sätt. Denna resurs diskuteras sällan inom
akademisk antropologi. Den här panelen vill belysa vad det innebär att med
antropologisk bakgrund verka i icke-akademiska sammanhang, inte minst i de fall då
antropologisk kunskap utgör en implicit del av en yrkesidentitet som expert eller
tjänsteman. Antropologer med erfarenhet av denna form av engagemang har ofta
tillgång till fält och nätverk som skulle kunna gagna disciplinen i allmänhet och
studenter i synnerhet. Men kopplingarna mellan antropologer i diasporan och på de
antropologiska institutionerna är ofta bristfällig, trots ökad tonvikt på
anställningsbarhet och samhällsrelevans i forskning och utbildning. För många
antropologer i diasporan kan det också vara så att man bedriver planlösa fältarbeten,
där etnografi samlas på hög utan att man vet vad man ska göra av den.
Panelen vill diskutera lämpliga former av samarbete mellan akademiska och
icke-akademiska antropologer, nya former av nätverkande och kunskapsspridning,
samt de möjligheter och utmaningar detta innebär för våra utbildningar.
3. Ethnography in the 21st century: personal security, uncertainty and conflict in
research
Steven Sampson, Lunds universitet
Anna Hedlund, Lunds universitet
Anna Berglund, Lunds universitet
As anthropologists carry out research on groups who are more conscious of their own
projects, who can mediate our research and methods, and in political systems that are
more unstable or more complicated (many interests groups), new pressures arise on
3
how we should do our job as ethnographers. We attempt to gather data from groups
who may be hostile, conflict-ridden, or politicized. We don’t just build rapport: we
make contracts with each other or use each other. This panel focuses on issues of
security. Not just security against physical violence in conflict situations, but the other
insecurities of physical and psychological stress/harassment, the political pressures to
take sides when studying contested issues, the ability to resist manipulation by
informants or local elites, or to give up 'interesting' data to policymakers, and the
psychological pressures brought on by informants who attempt to maintain or
intensify relationships after we think we have ended our field research. These issues
are not new. The fieldwork never ends, so to speak. But the emergence of new
diaspora groups and communication channels, as well as our own insecure position in
academia, make these issues more intense than even a few years ago. The issues of
21st century ethnography are not simply ethical, they can also be strategic, tactical,
intellectual and personal. Are things getting just too complicated? How do we cope
with ethnography in an ever more complex, and insecure, world? Presentations
followed by open discussions.
4. Ethics and the Environment: anthropological perspectives
Mark Graham, Stockholms universitet
Gudrun Dahl, Stockholms universitet
Environmental and climatic issues are increasingly framed and perceived within an
ethical/moral framework that prescribes human responsibilities towards nature. This
session invites papers that engage with the ethics and morality of the environment
and climate broadly defined. Possible themes include, but are not limited to,
environmental activism, as both object of study and a field for anthropological
involvement, the moral content of environmental and climate discourses, possible
conflicts between a human-centred ethics and an environment-centred ethics, and the
use of moral justifications by political, commercial and academic actors. It will also
consider the ethics of different ontologies and epistemologies, such as the dwelling
perspective of Ingold, compared with the epistemological relationships of Cartesian
approaches to nature, and their consequences for human-nature relations (or
attempts to transcend this kind of distinction). The panel raises questions about the
ethics and morals of anthropological knowledge, its production reception and
application.
4
5. States and Anthropologists Engaging with Ritual: Representations, Regulation and
Use
Nathan Light, Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
Vladislava Vladimirova, Uppsala University
Anthropologists’ long involvement in the study of rituals and social organization is
closely related to the role of ritual as a moment of social reflexivity or collective
representation. Rituals help in community self-understanding and are often presented
to outsiders when people want to characterize or represent themselves. Rituals
involve distinctive, shared knowledge and practices that guide group participation,
expectations and meanings. They are events that display collective and individual
commitments to a variety of audiences. As contexts of collective and public power
they frequently become important in political and economic projects. This panel
invites participants to investigate the links between the state and rituals, particularly
the ways that states attempt to regulate rituals for moral or economic reasons,
reframe them as collective symbols and heritage, or otherwise support the production
of versions that serve political and economic goals (including touristic performances).
The role of anthropologists in interpreting rituals plays an important part in
authenticating particular versions of rituals or creating the discourses that link
collective identities to practices. Although there are many studies of the production of
rituals for political purposes (Lane's Rites of Rulers, Adams' Spectacular State), this
panel seeks to investigate more the construction of discourses about and intervention
into local and community rituals, as well as the role of anthropologists in such
activities.
6. Autoetnografi som etnologiskt/antropologiskt engagemang
Karin S. Lindelöf, Uppsala universitet
Loretto Linusson, Uppsala universitet
Autoetnografi handlar om att som forskare använda sig själv på ett explicit sätt i
forskningsprocessen och att dokumentera och analysera sina egna tankar, känslor och
erfarenheter på samma sätt som annat etnografiskt material, skapat genom
exempelvis intervjuer och observationer. Det är ett uttalat reflexivt arbetssätt, såväl
vid skapandet av empirin som vid analys och skrivande. Två huvudsakliga förståelser av
autoetnografi figurerar: dels som ”native ethnography”, dvs. etnografi inom den egna
gruppen, dels som ett slags autobiografi. Autoetnografi är både en process och en
5
produkt och aktualiserar såväl frågor om representation – vem kan tala om/för vem –
som om forskarsubjektets självreflexivitet.
Autoethnography is an approach to research that seeks to describe and
systematically analyze (graphy) personal experience (auto) in order to
understand cultural experiences (ethno).1
Denna session vill inbjuda till en fördjupad diskussion om autoetnografi som
etnologiskt/antropologiskt engagemang. Vi välkomnar bidrag av både empirisk,
teoretisk och metodologisk art, som diskuterar exempelvis (men inte enbart)
autoetnografins möjligheter och begränsningar, samt frågor om reflexivitet och
forskningsetik. Sessionen hålls på svenska och/eller engelska.
7. Problematiska engagemang?
Ulrika Persson-Fischier, Uppsala universitet
Antropologiska engagemang framställs ofta som metodologiskt och teoretiskt
berikande, som en politisk möjlighet och ett etiskt imperativ. Det gäller allt från
empatiskt engagemang i informanternas liv till att välja samhälleliga problem som
forskningsämnen och att aktivt delta i att åstadkomma social förändring för att lösa
dessa. Ett exempel är antropologin om urbefolkningar. Där ses forskning i samarbete
med den urbefolkning som studeras som en teoretisk och metodologisk möjlighet,
likväl som etiskt önskvärt. Likaså finns förväntningar på att antropologen skall ta på sig
rollen som språkrör och aktivt engagera sig för urbefolkningars politiska mål genom att
delta i offentlig debatt eller genom att arbeta för organisationer och institutioner.
Detta ses inte bara som etiskt behjärtansvärt utan blir ibland också ett villkor för att
kunna bedriva forskning överhuvudtaget.
Syftet med denna panel är att problematisera dessa former av antropologiska
engagemang. Kan det vara så att antropologiskt engagemang inte bara leder till
teoretisk och metodologisk utveckling, utan tvärtom till stagnation, förenkling och
förvanskning? Hur kan vi hantera situationer där politiska diskurser tillåter, och tvingar
fram, enbart vissa slags engagemang, på bekostnad av andra? Vad händer när
antropologen har att välja mellan ett engagemang som enbart gynnar vissa politiska
aktörer, och att avhålla sig från engagemang överhuvudtaget och därmed framstå som
1
Ellis, Carolyn, Tony E. Adams & Arthur P. Bochner, “Autoethnography: An Overview”, in
Forum: Qualitative Social Research (2011) Vol 12, No 1, p 1.
6
oetisk? Panelen välkomnar bidrag som belyser denna problematik, för att diskutera
hur vi kan möta utmaningen av alltmer ökande krav på engagemang till exempel från
politiskt organiserade informanter, bidragsgivare och inifrån antropologin själv.
8. Indigenous Futures: Antropologin och ursprungsfolken - idag och imorgon
Kaj Århem, Göteborgs universitet
Ingrid Slotte, Göteborgs universitet
Studiet av ursprungsfolk har varit ett ledmotiv i den antropologiska ämneshistorien.
Har antropologin ett särskilt uppdrag inom human- och samhällsvetenskaperna att
bidra till kunskapen om ursprungsfolken och deras situation i samtiden?
Ursprungsfolkens situation är idag mer prekär än någonsin. De pressas av starka
krafter från flera håll: såväl multinationella storföretag som fattiga och jordlösa bönder
gör anspråk på deras land och naturtillgångar; stater och globala utvecklingsaktörer vill
göra dem till produktiva medborgare i ett modernt – marknadsorienterat och
industrialiserat – samhälle (där de oftast ses som en besvärande belastning). Och inför
ett globalt klimat- och miljöhot verkar världssamfundet och den internationella
miljörörelsen för en global miljö- och klimatpolitik som aningslöst begränsar
ursprungsfolkens tillgång till områden som i århundraden varit deras hemvist. Det
senaste initiativet är REDD+ som hotar att beröva miljontals skogslevande folk i Syd
deras hem och försörjningsbas. Konsekvenserna av dessa processer och interventioner
är i de flesta fall ökad marginalisering, försämrade försörjningsmöjligheter, påtvingade
förflyttningar, ökat beroende och osäkerhet. Samtidigt har globalisering, en
rättighetsbaserad syn på social utveckling och, på vissa håll, fördjupad demokrati gett
betydande politiskt förhandlingsutrymme för ursprungsfolk. Har ursprungsfolken en
framtid och hur kan den i så fall se ut?
Panelen välkomnar bidrag som dokumenterar och belyser olika aspekter av
ursprungsfolkens utsatta situation i dagens värld – gärna med specifika ”case studies”
– men också bidrag som dokumenterar ”goda” exempel och diskuterar optimistiska
framtidsscenarier liksom möjliga och innovativa former för antropologiskt
engagemang för ursprungsfolkens sak.
7
9. Genus, plats och engagemang
Thaïs Machado-Borges, Stockholms universitet
Lena Gemzöe, Stockholms universitet
Etnografiska studier av genus förknippas ofta med en idé om engagemang i det
studerade från forskarens sida. Lika ofta ingår engagemang som ett element i den
verklighet som studeras. I den här sessionen vill vi diskutera olika former av
engagemang och särskilt uppmärksamma hur engagemanget är beroende av plats i
olika gruppers kamp för visibilitet, erkännande, tillgång till resurser och rättigheter.
Hur konstrueras genus och engagemang i förhållande till olika platser, såsom hemmet,
staden, torget, offentligheten, heliga platser? Hur skapas platser genom ett
genusbestämt engagemang? På vilka sätt kan intersektionen mellan genus, plats och
engagemang teoretiseras och förmedlas? Vad menar vi med uttrycket ”engagerad
forskare” och hur varierar vår uppfattning av den idén i förhållande till genus, i
forskarens position och angreppssätt och i det som studeras?
10. Municipal Ethnography: Citizen Participation and Local Democracy
Sten Hagberg, Uppsala universitet
Clarissa Kugelberg, Uppsala universitet
All over the globe we find similar ideas about the role of citizen participation in policyformulation and decision-making at different levels of society: local, regional, national
and international. Such ideas prevail in planning laws passed by national assemblies, in
national and local government directives, and in policy proposals of global institutions
such as the World Bank and UN-Habitat. We also find them in different forms of
counter-politics; poor and marginalized groups claim participation in decision-making,
and/or mobilize and organize to compel for involvement and influence. Participation is
the focus of a worldwide discourse and implemented on national and local level, but
its meaning and everyday practice in democratic governance vary greatly according to
a variety of factors, such as complex institutional, social and political relationships,
historical and cultural processes, and socio-economic conditions.
There seems to be a significant difference between participatory processes
initiated within the framework of the political institutions, and those produced by
social movements. Another important difference is between participatory processes
that are institutionalized into the planning system, and those that are limited to short-
8
term projects. And, yet, despite such differences there are important discursive
commonalities of participation.
The panel focuses on the ethnography of municipalities and local governments
with specific attention paid to citizen participation and local democracy. The idea is to
foster a dialogue on municipal ethnographies in different parts of the world. In
particular, the panel welcomes papers that seek to address the issue of participatory
planning, policy-formulation and decision-making. Paper presenters are furthermore
encouraged to explore how such participation and participatory processes relate to
perceptions and practices of democracy, both in emergent “new and sometimes
fragile democracies” and in nations with a long tradition of representative democracy.
11. Masters of Engagement (1): Research Findings from Current Masters Students
Eren Zink, Uppsala University
This panel is an opportunity for Master Degree students in anthropology, ethnology
and other closely related disciplines to present and discuss their own ethnographic
fieldwork and research findings. If students so choose, they are also welcome to
reflect upon and discuss the opportunities and challenges that are particular to
integrating anthropological fieldwork into Masters level studies, and/or how university
departments might further facilitate students’ fieldwork engagements?
12. Masters of Engagement (2): Putting Anthropology to Work
Eren Zink, Uppsala University
Not least during slow economic times, students of anthropology at all levels of
education ask themselves how they can put their degree to work. This session
highlights issues that are particularly relevant for current and recent students of
anthropology, ethnology and other closely related disciplines that intend to pursue a
career outside of the university system. The panel highlights the experiences of
engaged individuals that are putting their degrees in anthropology, ethnology and
other closely related fields, to work in the private and public sectors. Panel
participants are encouraged to present their own experience of using anthropology
and/or ethnographic methods in the workplace. Presenters will highlight a range of
issues relevant to anthropology in the workplace that are of both practical and
theoretical importance. How do the perspectives and skills acquired during one’s
9
academic training relate to one’s professional activities? In what ways is an
anthropological training compatible with the workplace, and what alternative ways of
knowing and working does one learn on the job? As a newly graduated (or soon to
graduate) student of anthropology, what strategies can one use to put one’s degree to
work? How might universities further support students to find opportunities to put
their degrees to work?
10