Bioekonomi i Västsverige - Göteborg Action for Management of the
advertisement
Bioekonomi i Västsverige Omställningen till en fossiloberoende och hållbar ekonomi Sammanställd av Jonas Norrman & Ida Lindbergh, Nätverket GAME Ett Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa 1. Förord Det här är den andra rapporten från nätverket GAME om utvecklingen i Västsverige kopplat till EU:s mål för omställning inom energiområdet fram till år 2020. Mål är satta för energieffektivisering, förnybar energi (tidigare biobränslen) och minskade utsläpp av växthusgaser. Under 2012 arbetade Nätverket GAME med energieffektivisering (rapporten Energieffektiva Västsverige finns att ladda ner från www.natverketgame.se). I år, 2013, har vi med samma metod fokuserat på det andra Europeiska målet, biobränslen. Vi har valt att bredda den här rapporten i förhållande till det Europeiska målet genom att dessutom titta på aktiviteter som siktar på att byta fossila råvaror mot biomassa, s.k. bioekonomi. Denna rapport är huvudsakligen menad för medlemmarna i Nätverket GAME som ett underlag för diskussion kring hur de kan bidra till utvecklingen av en Västsvensk bioekonomi. Underlaget till rapporten består dels av omvärldsbevakning och analys som vi gjort av området, dels av resultaten från de workshops och den enkät vi genomfört och de övriga aktiviteter som vi deltagit i under året. Kort om Nätverket GAME GAME – Göteborg Action for Management of the Environment - är ett västsvenskt samarbets- och nätverksprojekt mellan näringsliv, samhälle och forskning. Nätverket GAME bildades 1997 för att öka informationsutbytet mellan dessa sektorer i Västra Götaland med förhoppningen om ett ökat samarbete i miljöfrågor och för en hållbar utveckling. Nätverket har en gemensam vision om att göra Västsverige till en ledande region i Europa för demonstrationsprojekt inom miljöteknik. De långsiktiga effekterna av aktiviteterna i projektet är ett starkt proaktivt näringsliv och minskad miljöbelastning i Västsverige. Nätverkets styrgrupp består av representanter för: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, AB Volvo, Götaverken Miljö, SCA, Schenker, Göteborgs Hamn, Västsvenska Handelskammaren, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Vwästra Götaland, Business Region Göteborg, IVL Svenska miljöinstitutet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 2 2. English Summary - Bioeconomy in Western Sweden The GAME network brings partners and stakeholders together from research organizations, companies and regional authorities. Sustainable development in western Sweden, and thereby in EU, is the common denominator for all activities within the GAME Network. Close to 500 people are members of the GAME network and together we carry out activities to demonstrate and implement more environmental technology in western Sweden with funding from European programmes for research and development. The GAME board of directors is represented by: Chalmers University of Technology and University of Gothenburg, international companies such as: AB Volvo, SCA, Schenker AB, regional authorities and research institutes. from forestry. It will deliver in upwards of 800-1000 GWh at optimal production, corresponding to fuel provision for 80 000100 000 cars. GoBiGas has been elected for the allocation of funding within the EU’s NER 300 program, which focuses on projects with potential to contribute to the EU’s climate goals The 1000 km district heating network, one of the world largest, provides heating to more than 90% of all apartment blocks in Gothenburg. The expansion is continuing to single family houses. Renova’s waste-fuelled district heating power plant is one of the world’s most advanced facilities for producing energy through waste combustion. The plant provides roughly 30% of Gothenburg’s district heating and 5% of its electricity. Renova works to recover the energy from waste with the least possible environmental impact. They are among the world’s elite when it comes to getting the most energy out of each tonne of waste. The plant is also one of Europe’s cleanest wasteto-energy plants. This report is the second report out of three in which we map out activities in relation to the European 2020 strategy. We conclude that world leading capacity and competence is available in western Sweden, as well as established partnerships between society, industry and research. The reports also serve as a benchmark before the launch of Horizon 2020. The objective for the network members is to partner up in projects which contribute to development that makes it possible to reach the national (and regional) targets in the European 2020 strategy. Many of the actors in Western Sweden see demonstration projects for new sustainable services and technologies as the most important activity for a rapid market introduction and swift market expansion. The actors would like to play an important role in supporting the European development towards a bioeconomy in the Horizon 2020 program. Below you can read more about some of the on-going activities in Western Sweden. In Western Sweden there are refineries that together produce almost the entire country’s consumption of production of vehicle fuel. This together with much of the significant chemical and materials manufacturing makes the region very process industry intense. The chemical industries in Stenungsund north of Gothenburg; AGA, AkzoNobel, Borealis, Ineos and Perstorp, have a joint vision on a Sustainable Chemistry to 2030 where Stenungsund is the center of production of sustainable products in the chemical industry, with all processes being based on renewable resources and energy, and thus contributing to a sustainable world. GoBiGas is a major project set out to build a plant to produce biogas via the gasification of biofuel and waste 3 3. Sammanfattning Ett av delmålen i strategin Europa 2020 är inriktat på konsumtion av förnybara bränslen och förnybar energi. Alla medlemsländer är förbundna att nå målen om 20% förnybar energi av all energikonsumtion (Sverige har satt ett eget mål om 50%) och 10% förnybar energi av all energikonsumtion inom transporter. Det går det bra för Sverige och vi kommer med största säkerhet nå uppsatta mål fram till 2020. Inget i denna kartläggning har visat att Västsverige skulle avvika från denna nationella trend. En stor del av den positiva utvecklingen sker genom en indirekt förändring där inte slutkonsumenten har behövt ta några aktiva val. Till exempel har andelen förnybara bränslen ökat tack vare ökad inblandning i fossila bränslen och andelen förnybar energi har skett genom ändrad energimix både i fjärrvärmen och elnät. råvaror med inriktning mot ett bioekonomiskt samhälle och det är till stor del denna policy som initierat aktiviteter hos de västsvenska aktörerna. Årets nätverkssamarbete visar att bioekonomi fortfarande är ett nytt begrepp, inte bara i Västsverige och Sverige utan också internationell. Olika aktörer fyller begreppet med något olika innehåll, till synes en hel del beroende på vilken historisk ekonomisk tradition landet har. För Sverige finns det en tydlig bioekonomi i form av skogsindustrier, Life science och jordbrukssektorn. Det definitionsarbete som pågår kan kännas akademiskt för många aktörer men i och med starten av Horisont 2020 kan det vara bra att känna till EU:s definition för att vara säker på att ansökningar ligger i linje med detta mål. Utredarnas övergripande slutsats är att det är kampen mot olja som är det viktiga och inte kampen om biomassan. På samma sätt som för EUmålet energieffektivisering saknas det ett övergripande målbildsarbete mellan branschklustren i Västsverige, för ökad sammanhållning och ökat erfarenhetsutbyte. En gemensam branschöverskridande resurs för uppföljning, omvärldsbevakning och initiering av nya projekt (inom Horisont 2020) tror vi skulle stärka Västsveriges möjligheter betydligt med att utveckla en fossiloberoende samhällsekonomi. Kartläggningen presenterad i denna rapport visar att denna systemutveckling påverkat utvecklingsstrategierna och att de flesta aktiviteterna i Västsverige hamnar på produktionssidan. Ambitionen är att bli helt fossilfri, till stor del utan att slutkonsumenten behöver ta några aktiv val. Det är inte längre lika vanligt med kommunikationsprojekt för att öka konsumenternas aktiva byte till förnybara energialternativ. Detta innebär också att det är färre aktiviteter där man skapar kunskap och medvetenhet om klimatutmaningen. Ovanstående är resultatet av Nätverkets GAME:s gemensamma utredning under 2013 om Västsveriges möjlighet att nå det andra målet i EU: strategi Europa 2020 och om Nätverkets inställning till Bioekonomi och en fossiloberoende ekonomi i Västsverige. Denna rapport presenterar en utredning av nätverket GAME kring vad som händer i EU och i Västsverige inom området Bioekonomi. Utredningen har genomförts med fler olika aktiviteter för kunskapsinsamling och kunskapsspridning. Rapporten presenterar Allt fler aktörer i Västsverige utreder hur man också kan byta bort från fossilbaserad råvara. Strategin är att genom inblandning byta till biomassa tidigt i förädlingskedjan så att slutkunderna inte märker någon skillnad på slutprodukten. Aktörerna har också startat en diskussion om det kommer att bli en kamp om biomassa som råvara i framtiden? I EU pågår ett policyarbetet för att även minska användningen fossilbaserade 4 resultat från dessa aktiviteter, dels som kapitel och dels som delrapporter bifogade som bilagor till denna rapport (kan med fördel läsas först). Kunskapsinsamling och kunskapsspridning har kombinerats i de workshopar som vi genomförde med nätverkets medlemmar, GAME-dagen som vi arrangerade den 18 september med inbjudna nationella talare samt via enkät till medlemmarna i nätverket om deras relation till ett bioekonomiskt samhälle. Under 2104 fortsätter utredningen, denna gång med inriktning på Västsveriges möjlighet att nå målet om 20 % minskade utsläpp av klimatgaser fram till år 2020. Utgångspunkten är att Västsverige vill bli oberoende av fossila bränslen som olja, gas och kol. Nätverket GAME bidrar till denna utveckling genom att föra samman de bästa resurserna i Västsverige från sektorerna samhälle, näringsliv och forskning. 5 4. Innehållsförteckning 1.Förord.................................................................................................................2 2. English Summary................................................................................................3 3. Sammanfattning..................................................................................................4 4.Innehållsförteckning...........................................................................................6 5.Inledning.............................................................................................................7 6. Förnybara bränslen i Västsverige .....................................................................8 7. Erfarenheter från andra satsningar gör fossiloberoende .................................9 8. Bioekonomi i Västsverige..................................................................................11 9. Kartläggning av västsvenska aktiviteter...........................................................13 10. Referat från konferenser, workshops och GAME-dagen ................................14 11. Utredningens slutsatser ..................................................................................22 12. Bilagor..............................................................................................................23 6 5. Inledning Den här rapporten presenterar en kartläggning av nätverket GAME kring vad som händer i Västsverige inom området Bioekonomi. En kortfattad analys är att Sverige har unika förutsättningar att utveckla en bioekonomi för att ersätta nuvarande fossilekonomi jämfört med andra länder inom EU som inte har samma långa tradition av skogsnäring utan historiskt sett till stor del har förlitat sig på kol. Ur ett svenskt perspektiv så utmärker sig inte Västsverige särskilt, men har definitivt potential att kunna profilera sig mer. Europas ekonomi är till stor del beroende av fossila resurser som olja, gas och kol. EU:s målsättning är att ta sig ur detta beroende och återgå till en bioekonomi baserad på förnybara resurser. Det kommer vara svårt att börja producera tillräckligt med förnybara råvaror för att täcka all konsumtion av fossila råvaror vilket innebär att man inom EU också prioriterar utveckling av resurseffektivitet. råvaror till biobaserade alternativ. Det här är den andra utredningsrapporten från nätverket GAME om utvecklingen i Västsverige i linje med EU:s mål för omställning inom energiområdet fram till år 2020. Mål är satta för energieffektivisering, biobränslen och minskade utsläpp av växthusgaser. Den första utredningen, som genomfördes 2012, behandlar frågan om energieffektivisering. 2014 års utredning kommer att ha fokus på möjligheter för minskade utsläpp av växthusgaser. Konkurrensen mellan fossila råvaror och förnybara råvaror är inget nytt utan har pågått under hela 1900-talet. Klimatfrågan har bidragit till att stödja utvecklingen av konkurrenskraftiga förnybara resurser. I början av 2000-talet bidrog oron i Europa över att oljeproduktionen förändras, med högre priser och minskat antal demokratiska leverantörer, också till större efterfrågan på förnybara alternativ. Det övergripande målet för GAME-nätverket med rapporterna är att identifiera möjligheter för fler gemensamma demonstrationsprojekt i Västsverige. Detta för att få ut fler hållbara lösningar på marknaden och därigenom nå det gemensamma målet att Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Dessa utmaningar har lett fram till att det idag finns direktiv som ställer krav på medlemsländernas energianvändning, energiproduktion och deras totala utsläpp av klimatgaser. Dock anses dessa direktiv inte räcka till. EU vill fortsätta vidare och uppmuntrar till en större återgång av ekonomin, från 100 år som fossilbaserad ekonomi till en biobaserad ekonomi. Valet av de tre utredningarnas inriktning kommer från en kartläggning av den Västsvenska miljötekniksektorn som Nätverket GAME genomförde under 2011. Resultatet av denna kartläggning visade att det inte längre går att tala om en miljötekniksektor utan att alla sektorer idag arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor. Kartläggningen visade också att Västsverige har många starka aktörer som tillsammans skulle kunna skynda på omställningen i Västsverige. Det saknas dock fortfarande en hel del för att få fram ett effektivare samarbete. Till exempel att man kan sätta sina egna mål i ett större sammanhang som bioekonomi. Denna rapport består av två delar, dels bilagorna som består av de delrapporter som sammanställdes under första halvan av 2013 och användes som diskussionsunderlag för workshoppar och andra möten, dels är det rapporten i sig. Vi rekommenderar att man läser delrapporterna innan man läser igenom rapporten i sin helhet. Rapporten inleds med en kort introduktion om bioenergi och biobränslen. Därefter följer resultatet av kartläggningen. Slutsatserna har utformats med fokus på möjligheter för Västsvenska aktörer att medverka i omställningen från fossila bränslen och fossila 7 6. Förnybara bränslen i Västsverige Inom EU finns det en gemensam hållbarhetsstrategi för omställning inom energiområdet fram till år 2020. Mål är satta för energieffektivisering, biobränslen och minskade utsläpp av växthusgaser. diskutera målsättningen för 2030. Enligt denne brådskar det med att sätta nya mål. Utan nya mål tar man inte tillräckligt i nya investeringsprojekt vilka många inte kommer att vara färdigställda förrän fram till 2030. Man risker också att tappa engagemang bland dem som nu har goda möjligheter att nå målen till 2020 (t.ex. Sverige). Dessutom kommer man inte vidare i de internationella klimatavtalen om inte EU är överens om sin egen färdplan. EU:s energisystem baseras till 80 procent på fossila bränslen. Det innebär att olja, kol och naturgas dominerar energianvändningen i EU. Sverige använder betydligt mindre fossila bränslen än genomsnittet i EU och använder istället mer kärnkraft och vattenkraft. 6.1 Marknadsfakta Användning av fossila bränslen vid energitillförsel leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Därför har EU beslutat om olika direktiv som ska motverka detta. År 2006 kom EU med det så kallade energieffektiviserings- och energitjänstedirektivet som syftar till att minska energianvändningen med 9 procent fram till 2016. År 2008 antogs ett klimat- och energipaket om mål fram till 2020. I dagsläget är det dessa mål som är styrande för energi- och klimatpolitiken. För Sveriges del är basåret 2008. Den västsvenska marknaden för fordonsbränsle motsvarade 16 002 965 MWh år 2008 enligt SCB, vilket ungefär motsvarar 16 miljarder kronor. Detta skulle innebära att det år 2020 skulle finnas en efterfrågan av biodrivmedel motsvarande 1,6 miljarder kronor om energianvändningen för transporter skulle vara kvar på samma nivåer. Trafikverket bedömer dock i sin utredning att transportarbetet kommer att öka fram till år 2020. Figuren nedan visar Trafikverkets framtidsprognos. Enligt dessa beräkningar ökar transportarbetet med 25 procent mellan 2004 0ch 2020 under samma period kommer bränsleförbrukningen minska med 25 procent. Den största delen av minskningen kommer från mer energieffektiva fordon (hybridisering och lättare fordon) och den nästa största från ett mer transporteffektivt samhälle (Bättre logistik, ökad andel kollektivtrafik). Med samma siffror som ovan så kommer det att finnas en efterfrågan på energieffektivitet på ca 3,5 miljarder år 2020 i Västsverige. Enligt tabellen ska Sverige år 2020 genom energieffektivisering minskat energianvändningen med 20 procent jämfört med år 2008. I Sverige ska även andelen förnybar energi vara 50 procent år 2020. År Område Sverige EU 2016 Energieffektivisering 9% 9% 2020 Andel förnybar energi 50% 20% Andel förnybar energi inom transporter 10% 10% Energieffektivisering 20% 20% Minskade utsläpp av växthusgaser 40% 20% I den senaste rapporteringen från den svenska regeringen till EU rapporteras 2010 års siffror. Andelen övergripande energi från förnybarbara källor var då 47,8 procent och andelen förnybar energi inom transporter var 7,6 procent. EU:s bedömning är att Sverige har goda chanser att uppnå de gemensamma målen fram till år 2020. Figur: Vägtransporter i samklang med klimatmål och mål om fossiloberoende fordonsflotta. Bild från FFF-utredningen. Utvecklingen inom användning av förnybara bränslen går nu i en riktning mot ökad inblandning av förnybara drivmedel i fossila drivmedel samt ökad produktion av biodiesel. Miljöarbetet har inte prioriterats under de senaste åren med ekonomisk kris men i år har EU:s klimatkommissionär i en rapport börjat 8 7. Erfarenheter från andra satsningar för fossiloberoende Det kan vara värdefullt att återkoppla till tidigare analyser av omställning till ett fossiloberoende samhälle när man diskuterar den nya inriktningen mot bioekonomi. Hur har det gått och vad kan man dra för lärdomar av detta. En generell slutsats är att analyserna oftast är bra men att det krävs politisk kraft för att återskapa drivkraft mot målet. oljeberoende och påtagligt minska användningen av oljeprodukter. De mycket ambitiösa målen var: • • • De nationella och regional satsningarna har ofta haft en politisk drivkraft vilket gjort att de har haft svårt att överleva val med politiska förändringar. Den ekonomiska krisen 2008 och den lågkonjunktur som efterföljde den har också påverkat prioriteringarna på de politiska dagordningarna vilket ofta medfört att fossiloberoende åkt ner på listan och blivit en sekundär fråga för många beslutsfattare. Vägtransporterna skall genom effektivisering och nya bränslen minska oljeanvändningen med 40-50 procent Uppvärmningen av bostäder och lokaler skall i princip ske helt utan olja Industrin skall minska sin oljeanvändning med 25-40 procent Vägtransporterna har fortfarande långt kvar till målet även om det börjar synas i statistiken till EU. Under många år har den totala konsumtionen av drivmedel ungefär varit densamma men sedan 2006 har andelen icke oljebaserade bränslet ökat till närmare 10 procent av totalvolymen. Målet för uppvärmning av bostäder är redan nått och i förslaget kring hur industrin kan minska sin oljeanvändning tog bara upp den del som rör energi. Man vidrörde inget kring oljan som en råvara för kemikalier och produkter. 7.1 Kommissionen mot oljeberoende I juni år 2006 lämnade Kommissionen mot oljeberoende sin rapport ”På väg mot ett oljefritt Sverige” till den Socialdemokratiska Statsministern Göran Persson. Kommissionen tillsattes av regeringen i december 2005, med uppdrag att presentera konkreta förslag som till år 2020 skulle kunna minska Sveriges beroende av olja och i samband därmed också påtagligt reducera vår faktiska oljeanvändning. 7.2 Smart Energi Västra Götalandsregionen var tidigt ute och diskuterade omställning till ett fossiloberoende Västsverige. Förstudierna kring handlingsprogrammet ”Smart Energi” genomfördes innan oljekommissionen tillsattes och hade man inte stannat upp och väntat in på deras slutrapport så hade Västra Götaland varit bland de första regionerna i EU med en strategi för fossiloberoende. Utgångspunkten var att oljan som resurs är sedan drygt femtio år ett av de mest oumbärliga fysiska smörjmedlen i det moderna välfärdssamhället. Den är bränsle för de flesta transporter och råvara för en lång rad vardagsprodukter, som t ex plaster, syntetiskt gummi, färger, lacker, mediciner och rengöringsmedel. Den används också i vissa industriprocesser samt, i minskande utsträckning, för uppvärmning. Den då aktuella globala oljedebatten skapade därför både intresse och oro. Kommer världens reserver av konventionell olja på sikt att minska eller rentav ta slut? Måste man räkna med minskad försörjningstrygghet på olja från Mellanöstern och andra politiskt oroliga områden? Hur påverkar det i så fall kostnaderna för uppvärmning och transporter? Hur sårbara är vi? Samtidigt har Sverige, liksom andra länder, lovat att minska sin klimatpåverkan. Smart Energi startade som ett projekt år 2007 vilket gick ut på att minska beroendet av fossil energi i Västsverige. Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna skulle i en process föra dialog med näringsliv, utbildnings- och forskningsinstitutioner, organisationer och enskilda intressenter för att tillsammans påverka utvecklingen. Resultatet sammanfattades i en I rapporten föreslår kommissionen en rad långtgående, konkreta åtgärder som till år 2020 (då 14 år framåt) kunde bryta Sveriges 9 strategi som beskrev hur Västsverige gemensamt och konkret kunde genomföra förändringen. Idag lever strategin vidare hos både Västra Götalandsregionen och hos Länsstyrelsen. • • Hos Västra Götalandsregionen är det en politiskt styrd process som drivs för att förverkliga Västra Götalands klimatstrategi. Målet är att bryta beroendet av fossil energi till 2030 och skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning i Västra Götaland. Sammantaget ska det bidra till en stark ekonomi och fler jobb i Västra Götaland. Processorganisationen arbetar med att initiera, stödja och koordinerar de aktörer som vill åstadkomma förändring, driver överenskommelser samt följer upp arbetet inom klimatstrategin. Tyvärr finns det ingen officiell statistik kring hur det går. För att klara länets etappmål behöver utsläppen av växthusgaser minska med totalt 2,3 miljoner ton för att år 2020 vara nere i 4,9 miljoner ton. Det innebär en årlig minskning med 250 000 ton. 7.3 Fossiloberoende fordonsflotta Trafikverkets tolkning av regeringens miljöuppdrag för fossiloberoende fordonsflotta 2030 är att det motsvarar en minskning med minst 80 procent till 2030 jämfört med fossilbränsleanvändningen år 2004. Utredningen fossiloberoende fordonsflotta tillsattes år 2012 med syfte att ta fram en nationell strategi för att nå detta mål. Utredningen har nyligen bytt namn till fossilfri fordonstrafik och är mitt uppe i sammanställningen av sin slutrapport som ska vara klar till årsskiftet. Länsstyrelsen i Västra Götaland har bäddat in strategin Smart energi i sin egen Energioch klimatstrategi vilken i sin tur är en del av Miljömålsarbetet. Energi- och klimatstrategin har två syften. Å ena sidan att ställa om energisystemet, å andra sidan att stärka länets konkurrenskraft. För att nå resultat krävs både långsiktiga visioner och konkreta mål, liksom arbetsplaner på kortare sikt. Västra Götalands län har ett antal särdrag som man tagit hänsyn till i strategin. Västra Götalands län har: • • • • Utgångspunkten är att hållbara, förnybara drivmedel och el behöver öka sina andelar i transportsektorn, samtidigt som fordonseffektiviteten bör förbättras och utsläppen av växthusgaser minska. Utredningen analyserar i vilken grad olika handlingsalternativ och åtgärder riskerar leda till eventuell fastlåsning i vissa tekniker eller till vissa energibärare. Utredningen tar också hänsyn till de samhällsekonomiska och offentlig-finansiella effekterna samt ska ge förslag till finansiering av omställningen. all petrokemisk industri i Sverige en betydande andel övrig industri, huvuddelen av fordonsindustrin en stor andel av Sveriges lantbruk en hög andel transporter, inte minst via Göteborgs Hamn och Göta älv Allt detta innebär att länet är en stor energianvändare och att omställningsarbetet erbjuder särskilda förutsättningar, både när det gäller problem och möjligheter. Det finns goda möjligheter att utveckla synergier mellan olika sektorer genom forskning, utveckling och samarbete. Länsstyrelsen har satt följande mål: • • totala energianvändningen År 2020 ska andelen förnybar energi inom transportsektorn i Västra Götalands län vara minst 10 procent. År 2020 ska energianvändningen i Västra Götalands län vara 20 procent effektivare jämfört med 2008. Fossiloberoende fordonsflotta ses som ett steg på vägen mot visionen för 2050 och i de presentationer som gjorts av utredningen så redovisar man inte bara målet 80 procent år 2030 utan även 100 procent år 2050. Minskningen fram till år 2030 kommer till största delen bero av energieffektivisering och ett mer transportsnålt samhälle (läs logistik och överflyttning). Förnybar energi (inklusive el kommer endast att bidra med 20 procent av minskningen) vilket i sin tur innebär att år 2030 kommer det att räcka biobaserade bränslen motsvarande 20 procent av dagens användning. Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Västra Götalands län, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 25 procent jämfört med 1990. År 2020 ska andelen förnybar energi i Västra Götalands län vara minst 50 procent av den 10 8. Bioekonomi i Västsverige Bioekonomi är ett relativt nytt begrepp som inte ännu har fått en entydig beskrivning. I Bilaga 2 till denna rapport ges en översikt av hur EU utvecklat begreppet och på vilka grunder. Kortfattat handlar det om en strategi för att hur fler människor på jorden ska få ökad välfärd enbart baserat på förnybara försörjningsystem. Det handla om att vända negativa trender för systemen samtidigt som man utvecklar tekniker för att få ut ännu mer värde från dem. eller är importerad. Till exempel var 75 procent etanol, det vanligast konsumerade biobränslet 2010, importerat till Sverige. Fossiloberoende mäts alltså baserat på den slutgiltiga energikonsumtionen inte på energiproduktionen. Den politiska viljan är att leva upp till de Europeiska målsättningarna men att göra det tillsammans med nationella/ regionala producenter. Utmaningen i detta samarbete är att man tappar fokus från att bli fossiloberoende genom att satsa för mycket på att få igång produktion istället för att ändra konsumtionsvanor. Man får heller inte glömma att resurseffektivitet är en överordnad ambition och att efterfrågan av biobaserade alternativ i framtiden bör vara betydligt mindre är vad efterfrågan är på fossilbaserade alternativ idag. Bioekonomi är inte ett uttalat mål i EU:s strategi för Europa 2020 men återkommer som en målsättning i flera dokument och vi har under 2013 tillsammans i nätverket undersökt hur begreppet används i Västsverige idag. Vi har då även försökt förtydliga om begreppet används för att minska miljöpåverkan eller om det används för att utveckla produkter och tjänster till marknaden. Vad det gäller att ersätta fossilbaserade produkter så gäller samma resonemang om att det är användningen av bioprodukter som är det primära målet. Produktion är ju givetvis också viktigt men även om vi skulle ha stor produktion av bioprodukter i Västra Götaland men alla gick på export och vi fortfarande bara använde fossilbaserade produkter så skulle vi fortfarande vara lika fossilberoende. Fossilfria produkter ligger på gränsen till delmålen om energi och minskad klimatpåverkan eftersom fossilfria produkter också leder till minskad klimatpåverkan i slutfasen när de förbränns. 8.1 Fokus på slutlig användning Utgångspunkten för nätverkets kartläggning är de delar inom bioenergi som bidrar till måluppfyllelse för biobränslen och förnybar energi. I kartläggningen har vi försökt att hålla isär de två olika begreppen, slutlig energianvändning å ena sidan (konsumtion), vilket är det miljömål som EU ställt upp och produktion av förnybar energi å andra sidan, som både är en förutsättning för omställning men inget uttalat mål utan egentligen en näringslivsmöjlighet. Användning av biobaserade bränslen Produktion av biobaserade bränslen Användning av förnybar energi Produktion av förnybar energi Användning av biobaserade produkter Produktion av biobaserade produkter Utgångspunkten för vår kartläggning var biobränslen, men eftersom de delar resursbas med andra områden så breddade vi till att även inkludera processindustrins frågor. Vi har under 2013 diskuterat hur man kan göra avgränsningar för att få olika branschers perspektiv utan att ännu kommit fram till en bra lösning. fortsättning på nästa sida. Figur: Vänster kolumn visar på miljömål inriktade på en fossiloberoende konsumtion och höger kolumn visar på näringslivsmöjligheter med en ökad efterfrågan av produkter. Figuren ovan visar schematiskt hur vi har organiserat kartläggningen av aktiviteter i Västsverige. Inom EU talar man om den slutliga energianvändningen från förnybara energikällor i Sverige vilket är det mätetal som rapporteras under direktivet Europa 2020. Här ingår biobränslen som en del men man räknar in alla energi oavsett om det härrör från Sverige 11 på timmer. Skogsavverkningsspill, så kallat GROT är väldigt skrymmande och det ifrågasätts om detta verkligen går att transportera på ett effektivt sätt utan att flisas upp och torkas i skogsnära anläggningar. Nedanstående tabell beskriver hur vi har fört diskussionerna under våra workshops. Vi har använt den här strukturen för att förtydliga var man befinner sig i förädlingskedjan och för att få fram vilka ambitioner man har och vilken utveckling man planerar för. Aktörer Bioenergi Bioprodukt Volym Bioenergi Bioprodukt Källa: Bioraffinaderier för ett grönt Sverige – en strategisk forsknings och innovationsagenda för utveckling mot bransch överskridande bioraffinaderi-koncept (Lunds Universitet och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) • • Det finns tre olika källor för biomassa att omvandla till biobränsle. De har olika förutsättningar ställer olika krav på utvecklingsprocessen: • • Distribution Användning Ett viktigt koncept i all systemutveckling är systemnivåer. Generellt finns det tre nivåer vilka stödjer varandra: Ovanstående bild beskriver schematiskt hur man från olika resursbaser kan framställa bibaserade produkter som tidigare producerats av fossila råvaror. Utmaningen är att göra detta till ett konkurrenskraftigt pris. En utmaning som ökat just nu tack vare teknikutvecklingen med så kallad ”fracking” för att få skiffergas och fortsatt exploatering av tjärsand vilket för tillfället gör att priset på fossila råvaror i stiger som tidigare prognosticerats. • Produktion Förädling • Biologiskt avfall som t.ex. kan rötas till biogas. Detta är en ganska begränsad resurs även om avfall importeras från Norge. Biomassa som produceras på åker och som kan omvandlas till etanol, biodiesel eller biogas. Det pågår hela tiden en diskussion om man ska använda mark där det går att producera mat till att producera bränsle. Internationellt sett finns det också en diskussion om hur effektivt detta är då det i vissa länder går åt stora mängder konstgödsel, vilket är producerat med hjälp av fossila bränslen. Biomassa som tas ut från skogsbruket eller som är del av spillprodukter från åkerbruk. Dessa kan omvandlas till flera olika bränslen med hjälp av termisk och kemisk omvandling. I denna värdekedja finns starka aktörer som inte är intresserade av konkurrens och medföljande prishöjningar Den övergripande nivån där lagar och styrmedel bestäms. Här finns också makrotrender som den internationella marknaden vilken också påverkar förutsättningarna i Sverige. Mellannivån handlar mycket om infrastruktur och väl fungerande värdekedjor på marknaden. Biomassa ska på ett marknadsekonomiskt sätt kunna omvandlas till biobränsle och det ska finnas distributörer och leverantörer av lämpliga fordon med mera. Sista nivå är tekniknivå där produkter och tjänster för värdekedjan utvecklas. Det kan vara speciella skördare för energiskog eller trycksatta tankar för biogas i fordon. 8.2 Utvecklingen i Västsverige Under årets diskussioner med aktörer i Västsverige har det varit mycket fokus på näringslivsperspektivet, det vill säga hur man får fram fossilfri energi och fossilfria produkter. Här finns det som beskrivits ovan en intressant råvarukedja med kopplingar till de västsvenska gröna näringarna. Dessutom är det intressant med teknik och tjänsteleverantörer till produktion och distribution. Detta perspektiv är viktigt för att tillgodose marknadens efterfrågan men det behöver inte betyda att den Västsvenska marknaden förändras och når målen i EU 2020 strategin. 12 9. Kartläggning av Västsvenska aktiviteter Innan du läser detta kapitel bör du läsa bilaga 1. skala ska visa på förgasningsteknikens möjligheter. Anläggningen är den första i sitt slag i världen. Vi vet sedan tidigare kartläggningar och erfarenheter inom Nätverket GAME att det finns en hel del pågående projekt, etablerade nätverk och drivna aktörer som verkar inom det här området i Västsverige och som bidrar till att uppnå de europeiska målsättningarna. Den här utredningen har därför inletts med en mindre kartläggning för att beskriva hur dessa aktiviteter fungerar, var de står idag och vilka målsättningar de har, för att skapa en nulägesbild. För att avgränsa har vi tittat på de samverkansaktiviteter som fokuserar på genomförande och vi har valt att inkluderad både de aktiviteter som har bäring på biobränslen och de som fokuserar specifikt på att byta ut fossila råvaror mot bioråvara. I Västsverige finns alltså en rad pågående aktiviteter med bäring på biobränslen och bioråvara som ligger i framkant. De flesta är samarbeten mellan industri, akademi och offentlig sektor, vilket är en särskild styrka i Västsverige jämfört med andra regioner. Kartläggningen visar att Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg och Göteborg Energi står ut som nyckelaktörer för samverkan kring biobränslen och bioråvaror i Västsverige. De medverkar eller driver ett flertal av de pågående initiativen i regionen. Många av aktiviteterna i Västsverige inom det här området kan göra anspråk på att vara världsledande. Exempelvis fjärrvärmenätet i Göteborg, ett av världens största, där en stor del av energin kommer från ett av de mest effektiva avfallkraftvärmeverken i världen. Även de initiativ där Kemiindustriklustret i Stenungsund är drivande, såsom visionen Hållbar Kemi 2030 och projektet Skogskemi, är långt framme i ambitionsnivå. Visionen Hållbar Kemi 2030 innebär att kemiindustrin helt vill byta ut de fossila råvarorna till 2030. Skogskemiprojektet i sin tur Skogskemi. Kemiforetagen i Stenungsund är ett unikt samarbete mellan kemi- och skogsindustrin för att undersöka förutsättningarna för att använda skogen till gröna kemikalier, ett viktigt led i att uppnå visionen. Göteborg Energis GoBiGas1-anläggning i Ryahamnen i Göteborg. Genom marknadsföring av de Västssvenska aktiviteterna i Europa med syfte att hitta samarbeten kan man även hitta möjligheter att attrahera finansiella medel som ytterligare skulle kunna driva utvecklingen i rätt riktning. Alla aktiviteterna ovan befinner sig framförallt på produktionssidan. De bidrar till att öka tillgången på förnybara bränslen, energi och material, men det innebär inte per automatik att de bidrar till Västsveriges möjligheter att nå de Europeiska målsättningarna. I Västsverige finns även GoBiGas, en ny demonstrationsanläggning för biogasproduktion genom förgasning av skogsråvaror som precis står färdig i Göteborg och som på kommersiell 13 10. Referat från konferenser, workshops och GAME-dagen Utredarna har deltagit i två större konferensen för att få en överblick av kunskapsläget men också med syfte att kommunicera vad som är på gång i Västsverige inom området. I detta kapitel presenteras några av huvuddragen från den nationella konferensen Skogskemi som hölls i Göteborg samt den internationella konferensen 21st European Biomass Conference som i år hölls i Köpenhamn. man jämför med fossila råvaror, de har låg energidensitet, det är svårt att skala upp processen och att det kan vara svårt att förutse negativa ekologiska och sociala konsekvenser av produktionen. En annan problematik är den potentiella konkurrensen med matproduktion och annan markanvändning, som diskuteras mycket på EU-nivå just nu. Lennart ser det snarare som en fråga om fattigdom än tillgång på land och vatten. Oavsett så är valet av produktionsställe kritiskt. Även frågan om tillgången på råvaran lyftes. Lennart visar att om man ser till den Europeiska skogliga resursbasen så blir det relativt snart en fråga om råvarubrist vid ökad efterfrågan. Det är alltså inte helt självklart att den ökade biomassaanvändningen ska bestå av råvara från Europeiska skogar. Det är exempelvis betydligt billigare att köpa skoglig biomassa från skog i södra USA där rotationstiden är kortare. 10.1 Skogskemi 2013 I mitten av mars 2013 gick konferensen ”Skogskemi – från vision till produktion” av stapeln på Eriksberg i Göteborg. Det var ingen slump att konferensen ägde rum i Västsverige. Som tidigare nämnts så lanserade Kemiindustrin i Stenungsund för några år sedan sin vision ”Hållbar Kemi 2030” med målsättningen att ersätta dagens fossila råvarubas med en förnybar råvarubas. Ett samarbete har sedan dess inletts i huvudsak med den svenska skogsindustrinäringen, en bransch med en resursbas som är högintressant för kemiindustrin i strävan mot visionen. Syftet med Skogskemikonferensen var att fungera som en plattform för nya nätverk och utvecklingsprojekt mellan de två branscherna. Nätverket GAME deltog under konferensen för att få en bild av vad som är på gång inom skogskemiområdet, vilka utmaningar som diskuteras och vilka aktörer i Västsverige som ligger långt fram. Lennart menar att man borde kunna maximera värdet av skog i Sverige om man producerar pappersmassa, energi och högvärdiga kemikalier av gallringsved och restprodukter i stället för att göra som idag och producera pappersmassa av gallringsveden och energi av restprodukterna. Det finns en Lennart Holm. billerud.se potential i ett närmare samarbete mellan skogs- och kemiindustrin, men enligt Lennart ligger den Svenska skogens största värde fortsatt i de traditionella produkterna i kombination med ökad energiproduktion. Kemikalieproduktion bör ses som ett komplement. Det är viktigt att skogs- och kemiindustrin för ett aktivt samarbete för att kunna optimera värdet av den svenska skogen. Öppningstalaren Lennart Holm, entreprenör och styrelseproffs med bakgrund inom både kemi- och skogsindustrin, målade upp den rådande globala problembilden med ökande koldioxidutsläpp, ineffektiv resursanvändning och skiffergasens intåg. Lennart menade att förnyelsebara råvaror kan vara en del av lösningen, men att det aldrig kan bli en universal lösning. För att nå en uthållig utveckling måste vi snarare fokusera på resurseffektivisering, ökad grad av återvinning och högre produktkvalitet så att det vi producerar får en längre livslängd. Lennart menar att avfall och sopor är, eller åtminstone borde kunna vara, en framtida källa för oljeutvinning. Förnyelsebara råvaror och ny teknik blir aktuellt först efter att vi maximerat återvinningen och minimerat resursslöseriet. Både kemi- och skogsindustrin agerar på en Europeisk arena vilket också märktes under konferensen. Bland annat i form av närvaron av organisationen CEPI, Confederation of European Paper Industries, en icke-vinstdrivande lobbyorganisation som samlar aktörer från Europeiska massa- och pappersindustrin. Teresa Presas representerade organisationen och presenterade CEPIs vision för de skogsbaserade industrierna: ”Unfold the future – 2050 Roadmap to a low-carbon bio-economy” som är ett svar på EUs ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” (KOM(2011) 112 slutlig). Vidare så gav Lennart Holm en överblick över en del av problematiken med förnyelsebara råvaror. Exempelvis är de fortfarande dyra i alla led om 14 Visionens målsättning är en 80-procentig reducering av branschens koldioxidutsläpp till 2050 (jfr 1990-års nivåer) och öka branschens tillförsel av värde till den Europeiska ekonomin med 50 procent. För Teresa Presas. cepi.org att nå målen efterlyser CEPI en mer konsekvent och sammanhållen skogspolitik från EUs håll, på liknande sätt som det finns en gemensam jordbrukspolitik inom EU (CAP Common Agricultural Policy). sin roll i utvecklingen mot en bioekonomi. José Mosquera, Director Industrial Policy, som representerade organisationen, menade att kemiindustrin sedan ett antal år tillbaka, varit involverad i bioekonomin exempelvis genom tillverkningen av enzymer, vitaminer, aminosyror, förtjockningsmedel, ytbehandlingsmedel m.m. från naturligt baserade kolhydrater, vegetabiliska oljor o.s.v. Den senaste tiden har de även sett en större efterfrågan på biobaserade plaster för att ersätta oljebaserad e plaster, vilket kräver biobaserade råvaror såväl som, biotekniska och kemiska processer. Man menar att en gemensam skogspolitik enkelt skulle kunna kopplas till EUs mål för klimat, förnybar energi, biodiversitet, resurseffektivitet och grön ekonomi. Idag innefattas inte icke ätbar biomassa överhuvudtaget i CAP och man menar att revideringen av CAP bör inkludera biomassaproduktion. CEPI efterfrågar tydliga ramverk för skogsindustrierna och en uppbackning av klimatpolitiken i form av stöd till forskning och innovation för att kunna utveckla användningen av biomassa från skogen. Teresa menar dock att det finns tveksamheter, särskilt bland de Nordiska länderna, kring vad en gemensam skogspolitik egentligen skulle innebära för, exempelvis, priset på biomassa från skogen. I Cefics ögon är det särskilt tre aspekter som utgör utmaningar och möjligheter för kemiindustrins roll i bioekonomin: marknadsutveckling, innovationer och demoprojekt samt tillgången till råvaror. Man menar att det krävs stöd för utvecklingen av marknaden för biobaserade produkter där exempelvis offentlig upphandling och standardiseringar kan spela en viktig roll. Investeringar i forskning och demonstrationsprojekt är centralt. Det kräver att man fokuserar på hela innovationscykeln och utvecklar samarbeten mellan privata och offentliga aktörer. Huvudstrategin för visionen är att skapa högsta möjliga värde från de skogliga resurserna. Det innebär en mer effektiv användning av råvarorna, såväl träet som restprodukterna och återvunnet material. Den så kallade kaskadprincipen lyfts fram som central för skogsnäringen, alltså att träet först används till att skapa traditionella produkter, restprodukterna blir till nya produkter, de återvinns i högsta möjliga grad och i ett slutskede produceras energi. Här ser man att bioraffinaderier kommer att spela stor roll d.v.s. industrier där man integrerar flera processer och skapar nya värdekedjor. På samma plats skulle man kunna kombinera förädlingen av biomassan (trä, restprodukter och återvunna fibrer) till bränslen, värme, kemikaler, textilier och läkemedel. CEPI ser att bioraffinaderier skulle kunna utvecklas ytterligare genom att integreras även med andra sektorer såsom avfallshantering, stål och cementproduktion. Den Europeiska kemiindustrin efterfrågar även mer öppenhet, slopande av handelshinder och globalt homogeniserade regler för bioråvaror så att man kan förutse och säkra tillgången till bioråvaror. Man menar att de Europeiska målsättningarna idag snarare favoriserar energiän materialproduktion från biomassa. För kemiindustrin är därför kaskadprincipen viktig när man skapar politiska ramverk för biomassa. 10.2 European Biomass Conference I början på juni deltog Nätverket GAME i 21st European Biomass Conference i Köpenhamn efter att ha skickat in ett abstract i början av våren. Nätverket GAMEs abstract blev antaget och under konferensen ställdes en poster ut som lyfte fram tre Västsvenska goda exempel där man kommit en bra bit i sin ambition mot att byta ut sina råvaror, från fossila till biobaserade. Det tre exemplen var GoBiGas, Hållbar Kemi 2030 och Renovas avfallsförbränningsverk i Sävedalen (Läs mer om exemplen i bilaga 1). Under den officiella posterpresentationen så var Cefic, The European Chemical Industry Council, gav den Europeiska kemiindustrins bild av 15 det ett tydligt intresse kring vår poster och om utvecklingen i Sverige och Västsverige. Vi knöt flera kontakter med aktörer vilka är möjliga samarbetspartners för GAME:s medlemmar i en ansökan till Horisont 2020. i beräkningen av klimatutsläpp från biobränslen. De policyförslag som lagts med det här som bakgrund syftar till att fasa ut första generationens biobränslen och öka incitamenten för utveckling av andra och tredje generationens biobränslen i transportsektorn. Man vill sätta ett tak för andelen biobränslen producerade av livsmedelsgrödor till 5 procent. Inom EU diskuteras konsekvenserna av förslaget och alternativ såsom att höja kraven på utsläppsbesparingar för biobränslen i jämförelse med konventionella bränslen från 35 till 60 procent samtidigt som man räknar med indirekta utsläpp. Förslaget har tagits emot med varierande entusiasm. Särskilt producenterna och användarna av biodiesel kommer att påverkas, men det kan även komma att påverka importen av exempelvis etanol från sockerrör eftersom det inte anses hållbart, enligt beräkningsmodellerna i förslaget. Det var en rad presentationer under konferensen som lyfte fram de senaste innovationerna och banbrytande forskning kring såväl resurseffektivisering som användning av nya typer av biomassa och utveckling av behandlings och bearbetningsmetoder. Det mest intressanta för Nätverket GAMEs del var den politiska öppningen med diskussioner kring dagens och framtidens policys för biomassa och på vilket sätt policyutvecklingen kommer påverkar olika länders biomassautveckling. Bland annat fanns Giovanni Di Santi på plats som är föreståndare vid Institute for Energy and Transport, JRC vid Europeiska kommissionen. Han lyfte fram de Europeiska målsättningarna för 2020 och konstaterade att vi har kommit en bra bit på väg när man ser till energieffektivisering och minskade klimatutsläpp, men vi ligger betydligt sämre till vad gäller förnybarhetsmålet. De europeiska policyförslagen kommenterades bland annat av Géraldine Kutas, från Brazilian Sugarcane Industry Association (UNICA) som efterfrågar en mer öppen marknad och partnerskap mer europeiska aktörer men hon uttryckte en skepsis mot att användningen av etanol från bland annat sockerrör begränsas inom EU både med det nya ILUC förslaget och med handelstariffer. Kutas menar att sockerrörsetanol har ett lågt ILUC-värde och att Brasilien är redo att exportera till Europa. Géraldine Kutas berättar att man jobbar intensivt med att utveckla etanolproduktionen genom att exempelvis använda restprodukter i större utsträckning men man vill även utveckla nya produkter från sockerrör såsom biopolymerer. De Santis presentation av statusen på EUs 2020-mål EUs förslag på nya regleringar väntas också få stora konsekvenser för Sverige eftersom vi har en relativt utbredd användning av bioenergi. Under ett möte med Ministerrådet för energi i Bryssel i februari så uttryckte den svenska regeringen att begränsningarna kan komma att hämma användningen av biodrivmedel som man anser har god miljöprestanda, såsom bioetanol och man anser att Sveriges utveckling av biobränslen riskerar att avstanna. Energimyndigheten skriver i sitt remissvar på EU-kommissionens förslag att ”Grödobaserade biodrivmedel ska få fortsatt stöd även efter år 2020. Förslaget ger inte förutsättningar för produktion av biobränslen från andra generationens tekniker De Santi pekade på betydelsen av biomassa för att kunna nå målet, men att det är viktigt att biomassaanvändningen går hand i hand med relevanta hållbarhetskriterier och standardiserade beräkningar av klimatutsläpp, något som man utarbetat för bränslekvalitetsdirektivet (2009/30/EC) och förnybartdirektivet (2009/28/EC). Ett stort arbete som pågår just nu är att öka förståelsen och utarbeta beräkningsmodeller för att uppskatta de indirekta utsläppen från förändrad markanvändning (ILUC) och därmed försöka inkludera hela livscykeln 16 som skulle kunna ersätta grödobaserade biodrivmedel. Energimyndigheten menar att eventuella styrmedel måste innebära en långsiktig säkerhet för att främja utvecklingen av andra generationens tekniker.” Omröstningen för förslaget i EU-kommissionen väntas ske under september månad. (Nätverket GAME kommer att följa utvecklingen av justeringarna i direktiven.) SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut var en av de aktörer som deltog under workshopen och representerade forskningssidan. Johanna Mossberg från SP gav en oss en övergripande bild av området och lyfte fram några av de centrala delarna i den forsknings och innovationsagenda för utvecklingen mot ett branschöverskridande bioraffinaderi-koncept som SP varit med och utformat, ”Bioraffinaderier för ett grönt Sverige”. Den syftar i grova drag till att identifiera de förutsättningar och hinder som finns både på det samhälleliga planet och rent tekniskt/naturvetenskapligt i omställningen mot en mer effektiv biobaserad produktion. 10.3 Workshops om bioekonomi i Västsverige Nätverket GAME anordnade två workshops under våren 2013 på temat Bioekonomi i Västsverige. En öppen workshop och en workshop med särskilt inbjudna experter där Västsvenska aktörer med olika perspektiv och ingångar till området bioekonomi deltog. Under workshopparna diskuterades förändringar i efterfrågan på biomassa i Västsverige samt hur utvecklingen ser ut inom den egna verksamheten. Diskussionen vidrörde också vilka utmaningar som relaterar till utvecklingen och hur man skulle kunna bemöta dessa utmaningar, exempelvis genom ökat regionalt samarbete och samarbeten över branschgränser. Johanna påpekar att vi har en bioekonomi idag, men att det finns enorm potential att utveckla den och att involvera fler branscher. Bioekonomi kan inkludera råmaterial från olika källor såsom jordbruk, skogsbruk och havet. Dessutom kan processandet av de här olika materialen resultera i en bredd av produkter, alltifrån energi till kemikalier och material. Det finns en rad begynnande initiativ, från såväl kluster som nätverk och enskilda aktörer. Det har även delats ut strategiska forskningsmedel med bärighet på bioraffinaderier till både Chalmers (styrkeområde energi/material) och Bio4Energy där ett antal andra universitet i Sverige är inblandade. Även genom Formas utlysning ”En biobaserad samhällsekonomi” och VINNOVAS FoI-agendor /SIO har olika initiativ kommit till. Syftet med workshopparna var att skapa en nulägesbild av var Västsverige som helhet står när det gäller omställningen från fossila råvaror till biobaserade och undersöka vilka aktörer som jobbar aktivt med frågan. Flera har som målsättning att byta ut hela eller delar av sin råvarubas, men det är långt ifrån uppenbart hur långt olika aktörer faktiskt har kommit i sina ambitioner och hur stor efterfrågan på biomassa kommer att kunna bli framöver. Nedanstående mall användes som en utgångspunkt för diskussionen och stort fokus låg just på att resonera kring volymer, alltså vilka volymer biomassa man använder idag och hur man ser att efterfrågan inom ens verksamhet kommer att förändras framöver. Aktörer Bioenergi Bioprodukt Volym Bioenergi Bioprodukt Produktion Förädling Det finns dock ännu ingen given aktör som ”äger” frågan om bioekonomi. Det är många branscher som berörs av frågan och det pågår just nu en slags formering kring frågan och en definiering av området från olika håll. Bioekonomi är ett komplext område och alla de här aspekterna påverkar hur formeringen och sökandet efter roller tar sig i uttryck. Man vill inte riskera att andra aktörer får tolkningsföreträde. Johanna lyfter även fram att det finns ett ökande intresse hos finansiärer, både nationellt och i Europa, men trots det så sker få investeringar i Europa jämfört med resten av världen. Därför menar Johanna att samverkan är essentiellt. För att effektivt kunna koordinera mot Europa. Det kan ske genom gemensamma ansökningar eller genom påverkan på lagstiftning, certifieringar och standarder. I Västsverige finns stora möjligheter att skapa värde ur utvecklingen då vi har såväl etablerad skogsindustri som kemisk industri Distribution Användning Tabell: Utgångspunkt för diskussioner på vårens workshop med aktörer från Västsverige. Under den första workshopen fanns representanter på plats från såväl forskningssidan, näringslivet och offentlig sektor. 17 samt tillverkande industrier, akademi och stora institut. aktörer. Det ligger alltså stort fokus på de så kallade gröna näringarna. Den offentliga sektorn fanns under workshopen representerad av Kristina Käck från Västra Götalandsregionens Miljösekretariat som presenterade VGRs handlingsprogram för hållbar energi 2013-2015. Programmet syftar både till att främja utvecklingen av ett hållbart energisystem och stimulera företagande och sysselsättning i Västra Götaland. Kristina visar energianvändningen i regionen. Här, precis som i övriga Sverige, ligger en stor del av den fossila energianvändningen inom transportområdet, så flera av åtgärderna för att möta den utmaningen ligger inom handlingsprogrammet för transport snarare än energi. Andra utmaningar i Västra Götaland är att det finns en energikrävande industrisektor och en ökande energianvändning inom bostäder och service. Man vill även göra insatser för att stötta industrin i sin energiomställning och lyfter att antal insatser som har bäring på bioekonomi, däribland att främja effektivt användande av bioenergi i processindustrins energisystem. Det inkluderar även utvecklingen av styrmedel. Man vill även främja strategisk samverkan mellan skogsindustrin och kemiklustret i Västra Götaland för ökad tillgång till biomassa som möjliggör kemisektorns omställning. Både på landsbygds- och industrisidan vill man arbeta med att attrahera nationella och internationella ekonomiska medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området, något som även Nätverket GAME ser ett stor värde i. Man har utgått ifrån att ett hållbart energisystem i Västra Götaland innebär såväl minskad energianvändning som effektivare produktion, distribution och användning av energi. Men även ökad produktion och användning av förnybar energi. Här har man alltså på ett tydligt sätt både användar- och produktionsperspektivet med. I handlingsprogrammet lyfter man fram vikten av utveckling i hela den geografiska regionen och menar att staden och industrierna kan ses som användare av energi, medan landsbygden och den marina miljön har en utvecklingspotential i att vara producenter av förnybar energi. Marina miljön, energieffektivt byggande och stadsutveckling lyfts fram som styrkeområden. Man pekar även på bioenergi- och biomaterial som områden med stark utvecklingspotential, vilket ju är av särskild betydelse i den här rapporten. I Västra Götalandsregionen ser man också en hög outnyttjad potential inom solenergi och vindkraft, förnybara energislag som Kristina menar att det finns en risk att man glömmer bort när man lägger fokus på Bioekonomi. Inom ramarna för handlingsprogrammet för transporter så stöttar Västra Götalandsregionen en rad plattformar för omställning och innovation med koppling till transportområdet. Däribland Biogas Väst, ett utvecklingsprogram för att driva på biogasutvecklingen, både gällande användning och produktion, i Västra Götaland. Biogas Väst, som representerades av processledare Tula Ekengren, deltog under workshopen och berättade bland annat om programmets målsättning för 2020, att produktionen av biogas i Västra Götaland Källa: Biogas Väst I handlingsprogrammet finns mål för att utveckla Landsbygden som producent av förnybar energi. Målet innefattar ett antal insatser som bland annat innebär att främja en ökad hållbar produktion av bioenergi och biomassa från jord- och skogsbruk i Västra Götaland, att stödja samverkan mellan lantbrukets aktörer och att stödja insatser som syftar till att öka kontaktytan mellan lantbruksföretagen och marknadens ska vara 2,4 TWh/år varav 1,2 TWh genom rötning och 1,2 TWh genom förgasning. Även användningen av biogas som fordonsdrivmedel ska vara 2,4 TWh/år, vilket skulle räcka till cirka 15 procent av dagens vägtransportarbete i Västra Götaland. Ett delmål för 2013 är 0,3 TWh producerad respektive använd biogas och under 2012 producerades 0,26 TWh. 18 Användningen av biogas som fordonsbränsle prioriteras i programmet eftersom det är inom transportsektorn som behovet är störst att hitta förnybara alternativ. Jämfört med andra länder har Sverige är det faktiskt en unikt hög och växande andel av biogasen som uppgraderas och används till fordonsgas. Så mycket som hälften uppgraderas. bioekonomi och hur mycket bioråvara man kommer ha behov av framöver. Lars lyfter fram en del av de steg som redan tagits i pågående projekt, bland annat Perstorps produktion av biodiesel (RME) som är Skandinaviens största. Lars lyfter även fram Skogskemi, ett Vinnovafinansierat projekt där Kemiföretagen i Stenungsund och representanter för skogsindustriklustret (Processum) utvärderar möjligheter och synergier för att identifiera ett (eller flera) demonstrationsprojekt som kan bidra till att förverkliga visionen Hållbar Kemi 2030. Ett flertal andra aktörer deltar såsom forskningsinstitut, teknikleverantörer och bioraffinaderier. Man tittar på de baskemikalier som bedöms ha störst långsiktiga förutsättningar för att resultera i en eller flera fullskaliga demonstrationsanläggningar. Inom projektet, som ska vara färdigt i slutet av nästa år, tittar man även på möjliga affärsmodeller för att båda industrierna ska kunna tjäna på samarbetet. Man räknar med att kemiindustrin kommer ha ett behov av så mycket som fem miljoner kubikmeter för att kunna bli helt ”gröna”. Bild: Tankning med biogas. biogasvast.se Man har under Biogas Västs programtids gång (2011-2013) satsat totalt 24 miljoner kronor på utvecklingsinsatser inom biogasområdet. I Västra Götaland finns idag sju injiceringspunkter på gasledningen och 8 av 10 kommuninvånare en tankstation i sin kommun. Västsverige har goda förutsättningar för fortsatt utveckling av biogas i förhållande till andra delar av Sverige. En studie visar att Västra Götalands teoretiska biogaspotential ligger i topp tillsammans med Skåne Län. Tula Menar att det framförallt är från fordonssidan som man har kunnat driva utvecklingen och pekat på kopplingen mellan gasdriven kollektivtrafik, luftkvalitet och klimat så den offentliga sektorns roll ses framförallt i att stimulera produktion och distribution. Det pekade även Energimyndigheten på i sin slutrapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23) att ”Det är snarare produktionen än efterfrågan som bör stimuleras.” Lars nämner att kemiindustriklustret tittar på andra möjliga källor för biobaserade råvaror till kemiindustrin. Förutom svensk skog så undersöker man import av sockerrör från Brasilien, avfall som resurs till bioetanol och möjligheter att använda alger för framställning av gröna kemikalier. Lars menar att det inte finns en hel värdekedja av aktörer inom Västsverige. Bland annat finns ingen pappersmassaindustri eller några pelletsproducenter som kan leverera biprodukter som råvara till kemiindustri. För att kunna utveckla bioraffinaderikoncept krävs därför nationell och internationell samverkan. Ett annat intressant exempel från Västra Götaland är Kemiindustriklustret i Stenungssunds vision om en Hållbar Kemi 2030 och de projekt som drivs parallellt med visionen för att bidra till omställningen av kemiindustrins råvarubas från fossil till biobaserad. Inkluderar man både energiförsörjning och råvaror så dag har man totalt ca 17 procent förnybart. Lars Josefsson, en av klusterledarna för Kemiindustriklustret, deltog under workshopen för att ge Kemiindustrins bild av resan mot en Bild: Träpellets. alvdalsbygg.se Ingemar Gunnarsson från, Göteborg Energi gav oss en bild av energibolagets användning av biobaserade råvaror och hur framtidplanerna kommer att påverka användningen. Göteborg Energi har precis tagit i drift den första 19 anläggningen i världen för produktion av biogas från biobränsle och råvaror från skogen. Anläggningen byggs i två etapper där den första etappen startade upp under hösten 2013. I etapp 1 beräknas ca 150 GWh biogas produceras årligen. Förutsatt att även etapp 2 byggs så kommer hela anläggningen att producera ca 800-1 000 GWh per år, vilket motsvarar drivmedel till mellan 80 000 - 100 000 bilar. används. Exempelvis i Sävenäsverket, bolagets huvudanläggning för värmeproduktion, där man till 90procent använder skogsflis, i kombination med naturgas och bioolja. Workshopparna gav ytterligare indikation på att det i Västsverige är en hel del aktiviteter på gång inom området och att det finns en stor, ännu outnyttjad, potential för utveckling. Företag såväl som offentliga organisationer ser över sin resursanvändning. Dock framgår det tydligt att det finns ett behov av regional samordning för att kunna driva på för en Västsvensk bioekonomi och att se fördelarna med att samarbeta kring resursfrågan snarare än att Till första etappen tar man in ca 2-300GWh träbränsle, vilket motsvarar ca40-50000 ton. Det är råvaror från den svenska marknaden. Under de första åren kommer man att använda träpellets som bränsle för att därefter gå över på flisade restprodukter från skogen. Man räknar med att restprodukterna i första hand kommer att hämtas från regionen. Ingemar menar att en nackdel med att anläggningen Under den andra och öppna workshopen deltog bland annat Energigården, ett regionalt samarbete som fungerar som en samlande och pådrivande kraft i utvecklingen av förnybar energiproduktion från det västsvenska lantbruket. Energigården har som mål att 5 TWh bensin, diesel och eldningsolja i Västra Götaland skall ersättas med förnybar energi från jord och skog fram till år 2020. De flesta jordbruk dras med dålig lönsamhet idag. Förnybar, energiproduktion på gårdarna kan innebära nya affärsmöjligheter i kombination med minskade klimatutsläpp. Energigården deltar i och driver en rad olika aktiviteter. Under 2013 jobbar man särskilt med att arbeta fram underlag för beslut om investering i ett antal bränsleterminaler i regionen för att jord- och skogsbruken ska kunna erbjuda försäljning av biobränsle till värmeverken. Bild: GROT, restprodukter från skogen. nordicconsulting.se ligger så centralt är att man det blir en logistisk utmaning, biomassa tar mycket plats, särskilt skogsavfall. Man har dock valt lokaliseringen för att underlätta bränslemottagning genom både fartygs- och järnvägstransporter. I första steget sker dock leveranserna i huvudsak med lastbil. Potentialberäkningar gjorda av KanEnergi på uppdrag av AgroVäst visar att lantbruket i Västra Götaland kan ta fram 10 TWh förnybar energi vid sidan av dagens livsmedelsproduktion och leveranser av timmer och massaved, vilket motsvarar hälften av fossilbränsleanvändningen 2005 i Västra Götaland. Det innebär att 10 TWh importerad olja, diesel och bensin till ett värde av 6-8 miljarder kronor (2005) skulle kunna ersättas med lokalt producerad förnybar energi. Bränslet till etapp 2 blir redan från start restprodukter från skogen, som kommer att torkas och beredas på anläggningen. Bränslet ska hämtas från regionen och kommer till anläggningen via järnväg och fartyg. Distributionen sker sedan via det befintliga gasnätet. Gasen som produceras vid GoBiGasanläggningen används framförallt inom transportsektorn. Det är där styrmedlen och efterfrågan finns och det är alltså där man kan få ekonomi i produktionen, men den kan även användas till kraftvärme och olika industriprocesser. Förutom biogasproduktionen så driver Göteborg Energi andra anläggningar där bioråvara Diskussionerna och presentationerna under de båda workshopparna tyder på att efterfrågan på biobaserade råvaror i Västverige kommer att öka de närmaste åren. Framförallt efterfrågan på råvara från skogen, men till viss del även från jordbruket. Flera av initiativen siktar 20 på användning av just Västsvensk biomassa, där en del även tittar på potentialen i de marina resurserna. De aktörer vi träffat vid workshopparna har ofta lite kontakt med varandra trots att de arbetar med liknande frågor, ser möjligheter och visade stort intresse för varandras verksamheter och målsättningar. Bioekonomi är ett komplext begrepp som inte har landat ute i verksamheterna riktigt, men det verkar finnas ett behov av mötesplatser för att diskutera frågorna. svårigheterna med att det saknas en enhetlig definition av bioekonomi. Han menade att det är svårt att driva politik kring ett begrepp som man inte är överens om vad det betyder. Magnus berättade om de olika satsningar på biobaserade råvaror som regeringen gör i höstens budget, bland annat ett så kallat metanreduceringsstöd som skulle stimulera biogasutvecklingen ordentligt. Flera i publiken menade att det är av enormt stor vikt att stödet även kommer vår region till gagn. 10.4 GAME-dagen 2013 – Bioekonomi i Västsverige I den avslutande diskussionen så framkom att det är få av deltagarna som anser att just deras verksamhet är bra på att byta ut fossilbaserade produkter och/eller tjänster till biobaserade och majoriteten tror inte att deras verksamhet kommer att vara oberoende av fossilbaserade produkter/tjänster år 2030? De flesta anser att mer kraftfulla styrmedel är av störst vikt för att påskynda omställningen. Den 18 september gick årets GAME-dag av stapeln. Ett fyrtiotal besökare fanns på plats i Scaniasalen på Chalmers för en diskussion kring utvecklingen av Bioekonomin i Sverige och hur den kompetens som finns i Västsverige kan användas både för att driva på och dra nytta av utvecklingen. Som Jan Svensson från Formas, en av dagens talare, konstaterade så har vi länge haft en bioekonomi i Sverige med vår skogs-, jordbruks och fiskeindustri, men det finns en enorm utvecklingspotential. Han presenterade den nationella bioekonomistrategin som innefattar förslag på såväl stöd till små- och medelstora företag för kommersialisering, till demonstration och till branschöverskridande samarbeten. Johanna Mossberg, SP menade att det handlar om en utveckling av nya värdekedjor som kräver just bransch-överskridande samarbeten. Ett exempel på ett sådant gränsöverskridande samarbete presenterades av Lena Heuts, projektledare för Skogskemi, ett projekt där Kemi- och skogsindustrin samarbetar för att undersöka potentialen hos ett antal olika värdekedjor och möjligheterna att skala upp dem. Bild: GAME-dagen 2013. Mingel i Volvofoajén efter seminariet. Louise Staffas, IVL Svenska miljöinstitutet presenterade en IVL-studie som pekar på den begreppsförvirring som råder i olika länders och organisationers strategier kring bioekonomi. Även om samma begrepp används så innefattar det väldigt olika saker. Dessutom visar det sig att hållbarhet inte är ett huvudsyfte med bioekonomistrategier i den utsträckning man kan förvänta sig. Det som betonas är snarare ekonomisk tillväxt. Även Statssekreterare Magnus Kindbom, problematiserade kring 21 11. Utredningens slutsatser Sverige är på väg att nå de uppsatta målen för förnybara drivmedel och för förnybar energiproduktion. Den positiva utvecklingen har åstadkommits nästan utan aktiva val av slutkonsumenterna då de bara har fortsatt att köpa samma produkt (el, fjärrvärme eller bensin) som upplevs likadan som tidigare men har förändrats genom ökad inblandning av förnybar energi. EU:s strategier om en europeisk bioekonomi går ju längre än så men det är vår bedömning att bygga vidare på fossiloberoende och istället görare det synonymt med bioekonomi ur ett västsvenskt perspektiv. Det på samma som sätt för energieffektivisering att det saknas sammanhållning mellan branschklustren i Västsverige kring utvecklingen mot bioekonomi. Aktörerna som vi har träffat vid workshoppar och konferenser under våren har ofta litet kontakt med varandra även om de arbetar med liknande frågor. Vår slutsats är att det är svårt att bjuda in till seminarier och nätverkande kring ett nytt tema. För att personer ska komma behövs en tydlig agenda och mål relaterat till (känd) nytta för den egna organisationen. En gemensam branschöverskridande resurs för uppföljning, omvärldsbevakning och initiering av nya projekt (Se kartläggning från 2011) tror vi skulle stärka Västsveriges möjligheter betydligt med att utveckla en bioekonomi. Inblandning har visat sig vara en framgångsrik metod för att få in mer förnybar energi i systemet och indirekt skapa ökad konsumtion. De flesta demonstrations- och utvecklingsprojekten i Västsverige befinner på produktionssidan. Några syftat till att öka inblandningen av förnybara resurser och andra att förse marknaden med nya drivmedelsalternativ, som t.ex. biogas och el till elbilar. De för nya drivmedelsalternativ bidrar till att ökar tillgången på förnybara bränslen, energi och material, men det innebära inte per automatik att de bidrar till Västsveriges möjligheter att nå de Europeiska målsättningarna om ökad konsumtion av förnybara bränslen. 11.2 Slutsatser kring GAME:s arbete för en hållbar utveckling i Europa Det kan till och med vara så att en hel del av energikonsumenterna inte vet att de faktiskt använder förnybar energi. Detta kan vara ett viktigt kommunikationsmål för den fortsatta utvecklingen i Västsverige mot en fossilfri ekonomi. En slutsats från Kartläggningen av miljötekniksektorn i Västsverige (2011) var att det regionala samarbetet för att nå 2020 målen skulle vinna på att etablera gemensamma plattformar. Under 2012 visade GAME på hur man skulle kunna samverka i en plattform för energieffektiviseringsmålet. Årets arbete kring förnybara bränslen och förnybar råvara har visat på liknande behov och möjligheter för detta område. 11.1 Västsverige och Bioekonomi Årets nätverkssamarbete visar att bioekonomi fortfarande är ett nytt begrepp, inte bara i Västsverige och Sverige utan också internationell. Olika aktörer fyller det med lite olika mycket håll, till synes en hel del beroende på vilken historisk ekonomisk tradition landet har. För Sverige finns det en tydlig bioekonomi i form av skogsindustrier, Life science och jordbrukssektorn. Det definitionsarbete som pågår kan kännas akademiskt för många aktörer men i och med starten av Horisont 2020 kan det vara bra att känna till EU:s definition för att vara säker på att ansökningar ligger i linje med detta mål. Plattformen bör vara ett objektiv stöd till de olika aktörerna i Västsverige med fokus på uppföljning av omställning, omvärldsbevakning för nya möjligheter och med kommunikationsaktiviteter inom regionen samt nationellt och internationellt. I ett europeiskt perspektiv så finns det flera områden där Sverige och Västsverige vi ligger långt fram i upptaget av förnybar energi på marknaden. Detta kan användas till en fördel i ansökningar om fortsatt utveckling med hjälp av finansiering från EU:s program Horisont 2020. Nätverket GAME kommer att under 2014 utveckla branschövergripande samarbetet utifrån möjligheterna inom Horisont 2020. Att utvecklas mot en bioekonomi ligger helt i linje med många Västsvenska aktörers hållbarhetsstrategier, d.v.s. om man med bioekonomi menar en fossiloberoende ekonomi. 22 12. Bilagor 12.1 Bilaga 1: Delrapport 1 - Samverkan för Västsvensk bioekonomi 12.2 Bilaga 2: Delrapport 2 - Bioeconomy in EU 12.3 Bilaga 3: Delrapport 3 - Swedish research and innovation strategy for bioeconomy 12.4 Bilaga 4: Delrappport 4 - European funding for R&D related to Bioeconomy 12.5 Bilaga 5: Delrapport 5 - Nätverket GAME om bioekonomi 12.6 Bilaga 6: GAME poster vid the 21st European Biomass Conference 23 Bilaga 1 - Delrapport 1 från Nätverket GAME 2013-03-14 Utredning 2013: Västsverige – Mitt i prick www.gamenetwork.se Samverkan för Västsvensk bioekonomi Sverige och EU har ett mål för förnybara bränslen. Detta mål är ett delmål i en större vision om en stark Europeisk bioekonomi. Vi redovisar här en översikt av de samverkansaktiviteter som pågår i Västsverige vilka fokuserar på genomförande. Vi har också lagt till samverkan som verkar för att ersätta fossila råvaror med bioråvara. Västsvensk samverkan Samverkansprojekt kan drivas av olika anledningar. Det kan vara för att gemensamt utveckla en marknad eller för att arbeta med beteendeförändringar. Nedan har vi sammanställt en översikt av de samarbeten som har bäring på Biobränslen och Bioråvara. Vi har utgått från västsvenska samarbeten men också tagit med nationella och internationella satsningar där en eller flera västsvenska aktörer deltar. Biogas Väst Biogas Väst är regionalt utvecklingsprogram för ökad produktion och användning av biogas. Programmet bygger på en bred samverkan mellan olika aktörer i biogaskedjan, från kommuner och energibolag till jordbruksföretag, fordonsindustrin, drivmedelsföretag och forskning. Målet är att produktionen och användningen av biogas som fordonsdrivmedel ska vara 2,4 TWh i Västra Götaland 2020. Biogas Väst har bidragit till etablering av biogas som biobränsle och har stött utvecklingen av en biogasstruktur i Västsverige med kopplingar mot de kommunala kretsloppssystemen. och bidrar till höga koldioxidutsläpp till att istället ha en råvarubas som helt består av förnybara råvaror och en produktion som använder sig av förnybar energi. Man vill på det sättet bli ett nav i tillverkningen av hållbara produkter inom kemiindustrin. Det är företagens egna investeringar som driver omställningen, men som ett stöd och verktyg för att realisera visionen drivs det treåriga projekt ”Samverkan för Hållbar Kemi” som finansieras av EU via Regionala utvecklingsfonden och där Business Region Göteborg är värdorganisation. I dagsläget produceras bland annat biogas och biodiesel i Stenungsund. Det sker även utveckling av växtbaserade plaster och kemikalier samt en rad utvecklingsprojekt med fokus på bioråvaror. Smart Energi Smart Energi är Västra Götalandsregionens process för att konkretisera och förverkliga den klimatstrategi som antogs av regionfullmäktige i september 2009. Målet med klimatstrategin är att bryta beroendet av fossil energi i Västra Götaland till 2030. Smart Energi är en politisk process som har två hudsakliga uppdrag. Det ena är att driva överenskommelser, som framförallt innefattar samarbeten mellan kommuner i regionen kring olika fokusområden, såsom resfria möten, solenergi och energieffektivt byggande. Det andra är att följa upp arbetet inom klimatstrategin vilket man gör kontinuerligt inom ramarna för Smart Energi. Även om det i dagsläget inte pågår några överenskommelser rörande biomassaanvändning så är både utvecklingen av alternativa drivmedel samt ökad produktion av energi från jord, skog, sol och vind uttalat centrala områden inom processen. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG är ett nationellt samarbete men med både medlemmar och pågående projekt i Västsverige. Syftet med projektet KNEG är att tillsammans visa på hur klimatpåverkan från de vägburna godstransporterna i Sverige kan minska genom olika åtgärder. Med 15 aktiva och målmedvetna medlemmar arbetar man med åtgärder för att reducera koldioxidutsläpp inom följande fyra områden: effektivare transporter; effektivare fordon; effektiv bränsleproduktion; utökad användning av förnybara drivmedel. ”Medlemmarnas gemensamma mål är att halvera klimatpåverkan från en typisk svensk godstransport till år 2020”, med 2005 som basår. Hållbar Kemi 2030 Kemiföretagen i Stenungsund, AGA, AkzoNobel, Borealis, Ineos och Perstorp, har tillsammans utarbetat en vision kallad Hållbar Kemi 2030. Visionen innebär att man vill gå ifrån dagens råvarubas som till 90 procent är fossilt baserad www.skogskemi.se GoBiGas Hösten 2103 räknar man med att driften ska vara igång på den demonstrationsanläggning för biogasproduktion genom förgasning av skogsråvara som byggs i Ryahamnen i Göteborg, GoBiGas 1. Syftet med GoBiGas är att i kommersiell skala visa på förgasningsteknikens möjligheter och man räknar med att denna, Etapp 1, av projektet kommer att kunna producera 20 MW som levereras till det befintliga gasnätet. GoBiGas2, Etapp 2 av projektet, är en uppskalning till en kommersiell anläggning med planerad biogasproduktion på 800-100o GWh biogas per år. Etapp 2 blev i december 2012 utsett till ett av de projekt som beviljas bidrag ur EU:s NER300-program. Projektet har som mål att i ett första steg introducera 100 tunga lastbilar på marknaden och att introducera tankstationer för fordonsgas i Malmö, Jönköping och Stockholm. I dag finns det en tankstation i Göteborg, två i Stockholm och en i Malmö. Waste refinery Avfall är en lokal resurstillgång som med rätt kunskap och teknik kan omhändertas och användas. Waste Refinerys är ett centrum för optimal resurshantering av avfall med syfte att verka för resurssnål, säker och miljövänlig avfallshantering, som långsiktigt kan bidra till att minska beroendet av fossila bränslen och medverka till ett kretslopp av näringsämnen. Waste Refinery är ett nationellt kunskapscentrum inrättat vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Forskningsoch utvecklingssamarbetet inom Waste Refinery sker i ett gemensamt kluster bestående av representanter från näringsliv, samhälle och forskningsorganisationer. Energigården GoBiGas2 (www.repotec.at) Huvudmän för GoBiGas-projektet är Göteborg Energi och vid sidan av anläggningen i Ryahamnen bedrivs forskning och utveckling i tätt samarbete med bland annat avdelningen för Energiteknik på Chalmers. Projektet räknar med att skogsråvaran som ska försörja biogasproduktionen till största del kommer att kunna levereras från Västsvenska aktörer. Lidköping Biogas Lidköping Biogas invigdes i oktober 2012 och är en av världens första anläggningar för produktion av flytande biogas, så kallad LBG. Anläggningen är ett samarbetsprojekt mellan Swedish Biogas International Lidköping, Göteborg Energi och Lidköping kommun som kunnat genomföra bygget av anläggningen bland annat tack vare KLIMPbidrag. Anläggningen levererar flytande biogas till tunga fordon samt gasformig biogas till personbilar, totalt 60 GWh per år. De råvaror som används till rötningen i anläggningen består av vegetabiliska restprodukter från lokal livsmedelsindustri och restprodukter från spannmålshantering. Gasendal Agro Väst driver programmet Energigården som syftar till att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord- och skogbruksnäringar samt för energieffektivisering inom lantbruket. Man jobbar ur ett lokalt producent- och kundperspektiv för visionen att lantbruksföretagen i Västra Götaland ska ta tillvara på sina energiresurser både för eget bruk och till försäljning för att skapa både konkurrenskraft och hållbar produktion. Över 30 aktörer är involverade i programmet och förutom Agro Väst är LRF, Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och EU med och finansierar. Målet för programmet Energigården är att 5 TWh bensin, diesel och eldningsolja i Västra Götaland skall ersättas med förnybar energi från jord och skog fram till år 2020. Slutsatser från omvärldsbeskrivningen Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg och Göteborg Energi står ut som nyckelaktörer för samverkan kring biobränslen och bioråvaror i Västsverige. De medverkar eller driver ett flertal av de pågående initiativen. I Arendal i Göteborg finns en av världens största biogasanläggningar, Gasendal. Anläggningen invigdes i maj 2007 och producerar cirka 60 GWh biogas per år. Biogasen i Arendal produceras genom biologisk nedbrytning, så kallad rötning av avloppsslam hos det lokala avloppsreningsverket Gryaab. Att ersätta fossila råvaror med biomassa kan kräva förändringar både hos kund och i leverantörsledet. Ibland stannar förändringsarbetet om leverantörerna måste göra investeringar men tvekar på grund av otydliga signaler från marknaden. Flera nätverkssamarbeten handlar om att sätta ihop kunder och leverantörer för att på så sätt minska osäkerheten och risken i utvecklingsarbetet. Biogasen köps från Gryaab av Göteborg Energi och uppgraderas sedan, det betyder att den renas från koldioxid och andra föroreningar så att den får naturgaskvalitet. Idag används den biogas som produceras i Arendal framförallt som inblandning i fordonsbränsle. Anläggningen i Arendal ingår i EU-programmet BiogasMax. För att ytterligare minska de kommersiella riskerna så efterfrågar nästan alla aktörerna en tydligare nationell strategi. För tillfället saknas en myndighet som har ansvar för frågan och som också har ett tydligt politiskt mandat från riksdagen. Detta borde ligga hos Energiministern men det verkar inte vara någon prioriterad fråga. BiMe Trucks Business Region Göteborg fungerar som projektledare för BiMe Trucks, ett samverkansprojekt för utveckling av distribution, tankning och fordonstillgång för att kunna erbjuda ett marknadsmässigt alternativ till dieseldrivna tunga fordon på väg. BiMe Trucks är ett projekt för att demonstrera möjligheterna med att kombinera teknik för fordonsgas i dieselmotorer samt att man utvecklar en infrastruktur för flytande fordonsgas. Kontakt: info@gamenetwork.se Bilaga 2 - Delrapport 2 från Nätverket GAME 2013-04-23 Utredning 2013: Bioekonomi i Västsverige www.gamenetwork.se Bioeconomy in EU In order to cope with an increasing global population, rapid depletion of many resources, increasing environmental pressures and climate change, Europe aims at radically changing its approach to production, consumption, processing, storage, recycling and disposal of biological resources. In this report we present an overview of European activities that affects the development in Sweden. Back to the future Europe is confronted with an unprecedented and unsustainable exploitation of its natural resources, significant and potentially irreversible changes to its climate and a continued loss in biodiversity that threaten the stability of the living systems on which it depends. The bioeconomy's crosscutting nature offers a unique opportunity to comprehensively address inter-connected societal challenges such as food security, natural resource scarcity, fossil resource dependence and climate change, while achieving sustainable economic growth. Establishing a modern version of bioeconomy in Europe holds a great potential: it can maintain and create economic growth and jobs in rural, coastal and industrial areas, reduce fossil fuel dependence and improve the economic and environmental sustainability. Below follows short presentations of societal challenges related to bioeconomy that the EU strategy addresses. use also involves significant opportunity costs linked to the depletion or loss of ecosystem services. As competing uses of biomass and the legacy of past exploitation place these resources under severe pressure, the EU strategy aims at producing "more with less" and developing smart sustainable farming, fisheries and aquaculture. Reducing dependence on non-renewable resources The European economy relies heavily on fossil resources and carbon as energy sources, making it vulnerable to insecure and dwindling supplies and market volatility. To remain competitive, EU would like to become a low carbon society where resource efficient industries, bio-based products and bioenergy all contribute to green growth and competitiveness. To achieve this it is important to foster innovation for producing quality biomass (e.g. industrial crops) at a competitive price without compromising food security, adding pressure to primary production and the environment, or distorting markets in favour of energy uses. Mitigating and adapting to climate change As global demand for biomass for food and industrial purposes grows over the coming decades, EU agriculture, forestry, fisheries and aquaculture capacity will need to be sustainably increased. This will include increased carbon sequestration in agricultural soils, seabeds and the appropriate enhancement of forest resources. The partial replacement of non-renewable products by more sustainable bio-based ones should be pursued. Ensuring food security Global population growth by 2050 is estimated to lead to a 70% increase in food demand, which includes a projected twofold increase in world meat consumption. The European bioeconomy strategy will contribute to a global approach in meeting this challenge by developing the knowledgebase for a sustainable increase in primary production. It will also encourage changes in production and consumption patterns and the development of healthier and more sustainable diets. The EU food manufacturing sector and households alone waste about 90 million tonnes of food annually or 180 kg per person, not taking into account losses in agriculture and fisheries. The European strategy will support more resourceefficient food supply chains in line with the Roadmap to a Resource Efficient Europe and the Blue Growth Initiative. farastaff.blogspot.com Managing natural resources sustainably Market potential for a larger bioeconomy Agriculture, forestry, fisheries and aquaculture require several essential and limited resources to produce biomass. These include land, sea space, fertile and functioning soils, water and healthy ecosystems, but also resources such as minerals and energy for the production of fertilisers. Their Bioeconomy is already an important part of the European economy but it has as described above a potential to grow further. The challenge is however large as it will compete with established solutions. Wood could be more common in the construction sector but this solution will compete with concrete, stone and steel suppliers. Biofuels could be more common in the transport sector but the competition from natural gas and the upcoming shale gas is strong, with relatively low prices. The cost is also an important factor for the chemistry industry if they should switch to biomass. A solution for this could be a rapid increase in forest and wood production in Europe. This is however not popular among established forest companies which gains from high prices on wood products. Biomass as an energy source There are two areas where there are targets set for individual member countries, which relates to bioeconomy. That is renewable energy and renewables in transport. For renewable energy, biomass is one resource together with solar, wind and hydropower. In transport the situation is a bit complicated as electricity is sometimes considered as a renewable without any reflection on what source the electricity is produced from. The European target for renewable energy in year 2020 is 20% of the total energy consumption. In 2010, the renewables share was in the EU was 12.7% compared to 8.5% in 2005. Following the introduction of targets (20012010), the share of renewable energy grew by 4.5% per annum but needs to average 6.3% per year to meet the overall 2020 target. Biomass as raw material It is not strange to say that biomass should be used as raw material for products as this has been a common thing throughout history of human society. Fossil resources have however, during the last century, taken a large share of this market and now the challenge is to change the market back to a situation where biomass is the market leader in all sectors. One sector is the chemistry industry where the major raw material today consists of fossil resources. It is a challenge to change this supplier – customer relationship as it since long has been an established business. CEPI – the confederation of European Paper Industries have presented a roadmap for this change in which they points out the following: A new level of climate policies is needed: The EU needs to complement the current carbon price and target- based policy approach with a multidimensional and industry specific climate change policy. The policy package should include a technology focus, be synchronised with industry investment cycles and global action, and include a raw material and product perspective. The bioeconomy requires an active system change: A successful transformation depends on a combination of technology push and product innovation. To succeed, the EU needs to see the bioeconomy as the system-shift needed, rather than a mere decarbonisation policy. Policy needs to actively push the substitution of high-carbon materials with biobased products. to produce this biomass. The reform of the Common Agricultural Policy needs to include biomass production. EU energy policy, meanwhile, needs a biomass supply policy, alongside coal, gas and oil supply policies. Recycling depends on virgin material: We expect resource efficiency policy to lead to new levels and dimensions of recycling in Europe. However, the recycling loop cannot function without input of quality virgin fibre. With future consumption patterns the input to the recycling loop is a concern that needs to be secured to allow the system to function. Conclusions for Western Sweden Many of the ongoing activities in Western Sweden are world class and we could promote these much more to European consortia, which aim for projects in the upcoming European research program Horizon 2020. Together with them we could get more funding and speed up the development even further. The established partnership between society, industry and research in the Swedish activities is also worth to highlight. Examples of such activities are: The GobiGas (Gothenburg Biomass Gasification Project), which is a major Göteborg Energi project set out to build a plant to produce biogas via the gasification of biofuel and waste from forestry. When the plant is at optimal production, it will deliver in upwards of 800 - 1 000 GWh, which corresponds to fuel provision for between 80 000 100 000 cars. The Göteborg Energy’s district heating system including Renova’s waste to energy facility. The 1000 km district heating network, one of the world largest, now provides heating to more than 90 % of all apartment blocks in Göteborg. The expansion is continuing to single family houses. Renova’s waste-fuelled district heating power plant is one of the world’s most advanced facilities for producing energy through waste combustion. The plant provides roughly 30% of Gothenburg’s district heating and 5% of its electricity. Renova works to recover the energy from waste with the least possible environmental impact. And they are among the world’s elite when it comes to getting the most energy out of each tonne of waste. The plant is also one of Europe’s cleanest waste-to-energy plants. The Sustainable Chemistry 2030 initiative, where the chemical companies in the city of Stenungsund, Sweden’s largest chemistry and materials cluster, have developed a joint ambition to work toward a fossil-independent West Sweden by 2030. The vision has led to an action plan supported by five chemical companies: Aga, AkzoNobel, Borealis, Ineos, and Perstorp. Their vision is to have Stenungsund be the center of production of sustainable products in the chemical industry, with all processes being based on renewable resources and energy, and thus contribute to a sustainable world. Referenser This report consists of extracts from the following reports: European Commission (2012): Innovating for Sustainable Growth: A Bioeconomy for Europé, COM(2012) 60 final European Commission (2013): GREEN PAPER: A 2030 framework for climate and energy policies, COM(2013) 169 final CEPI (2012): Unfold the future, The forrest fibre industry – 2050 roadmap to a low-carbon bio-economy There will be no change without sufficient biomass: The EU will need to invest in European forests and farming systems Kontakt: info@gamenetwork.se Bilaga 3 - Delrapport 3 från Nätverket GAME 2013-05-14 Utredning 2013: Bioekonomi i Västsverige www.gamenetwork.se Swedish research and innovation strategy for bioeconomy How can Sweden optimize its use of biobased resources in the conversion to a biobased economy? What are the current preconditions and possibilities in Sweden for this conversion? What research and development needs do we have and what initiatives do we need to promote innovation? These were the principal questions when Formas (The Swedish Research Council), Vinnova (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) and the Swedish Energy Agency in 2012 developed the Swedish research and innovation strategy for a bio based economy, as mandated by the Swedish government. This report shortly presents the main topics in the strategy. The Swedish research and innovation strategy for a bio based economy served as one important basis for the Government bill (2012/13:30) on research and innovation that was presented in October 2012 and is the basis for allocating public funds to strategic research areas. The strategy is also meant to contribute to other efforts such as the work towards a fossil fuel independent transport sector. The analysis in the strategy shows that Sweden, in comparison to many other countries, has good preconditions for being able to convert to a bio-based economy. The natural geographic conditions present in Sweden as well as the traditional industry and existing infrastructure are allimportant factors. Even if the competition for the raw materials will increase, the strategy means that it brings new opportunities to, for example, complement traditional products with products based on biomass or to increase the use of biomass raw materials within commercial sectors other than the traditional, such as the transport sector, construction sector or the chemical industry. material. Therefore the bioeconomy is also limited by them and the possible conflicts of objectives when, which is often the case, the use of one ecosystem service has consequences for other ecosystem services. There is a challenge in finding an optimized use that also maintains the production capacity and stability of the ecosystem. Four strategic research themes The strategy identifies knowledge requirements that needs to be met in order to be able to implement existing plans and ensure the growth of a bio-based economy. The assessment of the research and development needs stretches across the entire biomass value chain from production to refining and consumption and the different areas are structured according to four identified challenges that need to be addressed in the conversion to a biobased economy: 1. The replacement of fossil-based raw materials with bio-based raw materials Here the focus is how to intensify production of biobased raw materials in a sustainable way by e.g. more efficient use of nutrients and water, crop and animal breeding, adapting crops to climate change, developing new properties by cultivation and harvesting techniques or the use of other ecosystems for biomass production such as marine and aquatic systems or urban environments. 2. Smarter products and smarter use of raw materials This area focuses on the further refining of biomass into products by e.g. more efficient use of bi-products and waste products as raw material, developing new products and material such as plastics and textiles that meet consumer needs. Also more knowledge is needed on the processes within biorefineries and how to optimize them and break them down to sub-systems to make more efficient use of bio-based raw material. Downstream aspects of biorefineries are also identified as important such as the user stages and properties of Swedish definition of bioeconomy The strategy provides a suggestions for a national definition of a bio-based economy (bioeconomy) to avoid the risk of the concept being interpreted in too many different ways. This was also mandated by the Swedish government. Bioeconomy is defined as an economy based on: Sustainable production of biomass to enable a growth in use within a number of different social sectors. The objective is to reduce climate effects and the use of fossil-based raw materials. Increased added value for biomass materials, together with a reduction in energy consumption, and recovery of nutrients and energy from the end products. The objective is to optimize the value and contribution of ecosystem services to the economy. The concept of ecosystem services, i.e. the benefits that people can derive from the ecosystem, is vital in the definition. Ecosystem services are the foundation of the bioeconomy, the origin of the production of bio-based raw the end product. 3. 4. Change in consumption habits and attitudes This means changing the consumption pattern of consumers as well as producers. On the production side this means for example to produce goods with higher quality and longer shelf-life as well as taking the entire life cycle of a product into account. This can be integrated for example when developing packaging or by considering second hand-use or systems for final recycling. This also involves the issue of distribution and storage, new services connected to bio-based products and knowledge on consumer behavior. Another subarea within this challenge is transport. Switching to biobased fuels requires large-scale and resource efficient distribution as well as efficient transport systems. Prioritization and choice of measures This challenge lifts the need for knowledge on environmental consequences of increased productivity of the ecosystem and increased production of new types of biomass. The key is to find solutions that increase both the commercial and environmental benefits. There is also a great need for knowledge on socio-economic consequences and how to solve potential conflict of objectives regarding the use of land, on local, regional and global level. Research and development is also needed on policy instruments, what instruments are most effective to steer towards the intended change and what obstacles can be identified? Administrative, economic or other obstacles? Research proposition and strategic call In the government research proposition stating the prioritizations within research and innovation between 2013 and 2016, the area of “forest-based raw material and biomass –new material and bio-based products for a bioeconomy” is proposed to receive an increased grant of 100 million SEK between 2014 and 2016. This is motivated by the growing need for knowledge and development as well as the great potential for Sweden and the already existing competitive advantages within the area. These funds will be canalized through Formas, The Swedish Research Council. A first strategic call was announced by Formas during the end of last year (2012) for funding of bio-based economy research, with the intention to support 6 to 10 transdisciplinary research environments. The four challenges identified in the research strategy, and stated above, are central in the announcement and need to be addressed by all applicants. Also, inter and transdisciplinarity will be prioritized. A decision on allocation of the funds is expected in June 2013. Conclusions for Western Sweden As stated earlier Western Sweden has a long history of more traditional bioeconomy and has great assets when it comes to knowledge, infrastructure as well as access to raw material. There are also many platforms where collaboration between academia, public and private sector already is established and that are connected to the development towards a bioeconomy. There is an opportunity for Western Sweden to use its assets to attract funding that can contribute to further strengthening the existing knowledge base and stimulate innovation and regional growth within this area. This is also in line with the regional development plans concerning development international cooperation on research and innovation. Illustration: Erik Hedman. Konsthuset för Formas Incentives for innovation It is recognized that the research and development needs also have to be strengthened by innovation fostering activities. It is not until the products and services achieve a relevant distribution throughout society that the societal benefits of the conversion to a bioeconomy will be realized. The Swedish research and innovation strategy for a bio based economy proposes a number of measures that aims to address the challenges associated with the conversion to a bioeconomy. The measures include stimulating crossindustry collaboration in research and development, stimulating the growth of strong research and innovation environments, supporting demonstration activities within other areas than fuels and energy technology solutions. The measures also include offering support to small and medium-sized enterprises for the commercialization of new technologies. It is specifically stated that universities and research institutes has a central role to play in building links in cross-sectoral and cross-disciplinary collaboration. We recommend actors in Western Sweden to monitor the three funding agencies to identify when the next call for proposals. Having projects on bioeconomy taking place in Western Sweden could strengthen the awareness of the bioeconomy possibilities among regional actors. Funding of development would of course also contribute to the change of the society and the probability of a substantial change towards a bioeconomy in 2020. References This report consists of extracts from the following reports: Forskning och innovation (2012). Regeringens proposition. Prop. 2012/13:30 Swedish Research and Innovation Strategy for a Bio-based Economy (2012). Report: R3:2012. Formas, Swedish Energy Agency and Vinnova. Strategic call – A Bio-Based Economy. Formas http://www.formas.se/en/Financing/Calls-For-Proposals/Strategiccall---A-Bio-based-Economy/ Uppdrag om en nationell strategi för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi för en hållbar utveckling. (2011) Landsbygdsdepartementet. L2011/2399. Kontakt: info@gamenetwork.se Bilaga 4 - Delrapport 4 från Nätverket GAME 2013-08-20 Utredning 2013: Bioekonomi i Västsverige www.gamenetwork.se EU funding for bioeconomy research and innovation A transformation of the European economy, from the present one based on fossil fuels to one based on renewable resources still need a lot of support from researchers. This report gives an overview of the European funding programs, which fund R&D related to the bioeconomy challenges. Research, development and demonstration can be funded from several different European funding programs. They all supports the same overarching policies (presented in report 2013:2) but the programs have different target groups and objectives. Horizon 2020 – Exiting the crisis The largest funding program is the framework program for research and development. This year ends the 7th program and in January 2014 the first calls in the next 7 years program, Horizon 2020, will be announced. Much is still not revealed but what we know at this moment is that there will be around nine different focus areas for research and out of these we believe the theme Waste: a resource to recycle and reuse will be the most relevant for bioeconomy development. The focus area is described as follows: Proper waste prevention and management represent a major opportunity for European society, notably in terms of job creation, access to valuable raw materials and resources, and cost effective ways of reducing greenhouse gases. This focus area within this challenge therefore aims to boost the development of innovative, environmentally friendly and cross-sectoral waste management solutions, and to seize new and significant market opportunities by positioning Europe as a global market leader in related innovation and technology: the global waste market, from collection to recycling, is estimated at €400 billion p.a. and full compliance with EU waste policy could create an additional extra 400 000 jobs within the EU and an extra annual turnover of € 42 billion. It also aims to raise societal awareness in order to use resources efficiently, as well as mitigate the dependency of Europe on imported raw materials. Activities will therefore address the whole production and consumption cycle, from waste prevention and the design of products and processes to waste disposal or re-use, including organizational, management and behavioral changes. They will focus on key sectors, such as industrial manufacturing, energy and agriculture and will encompass the collection, recovery, recycling and transformation of valuable materials from urban and industrial waste streams, including municipal waste, construction and demolition waste, high tech products, and bio-waste. Bio-Based Industries Bio-based industries are industries, which use renewable biological resources for the production of bio-based products and biofuels. Production usually takes place in biorefineries and often relies on bio-based processes. They give rise to new value chains, linking previously unrelated primary producers (and e.g. managers of organic waste) and industries, thus opening new opportunities for a wide range of established players. An increasing number of processing industries, such as the chemical, biofuels, pulp and paper, sugar and starch, and technology providers (in particular on industrial biotechnology and engineering) are interested in moving partially or entirely towards sustainable renewable bio-based resources and/or products. The European Bioeconomy Strategy, proposes the creation of a Public-Private Partnership (PPP) for bio-based industries (Bio-based PPP) as part of its Action Plan. The Commission Communication promoting a stronger European industry for growth and economic recovery reiterates the importance of setting up a Bio-based PPP in the form of a Joint Technology Initiative (JTI) in the context of the EU's industrial policy, which is also in line with the Commission Communication "Public-private partnerships, in Horizon 2020: a powerful tool to deliver on innovation and growth in Europe" NER300 - innovative low-carbon projects The aim of NER300 is to establish a demonstration programme comprising the best possible CCS (Carbon Capture and Storage) and RES (Renewable Energy Sources) projects and involving all Member States. The programme intends to support a wide range of CCS technologies (precombustion, post-combustion, oxyfuel, and industrial applications) and RES technologies (bioenergy, concentrated solar power, photovoltaics, geothermal, wind, ocean, hydropower, and smart grids). GoBiGas2 facility in Gothenburg. Funded by NER300 (www.repotec.at) NER300 also seeks to leverage a considerable amount of private investment and/or national co-funding across the EU, boost the deployment of innovative low-carbon technologies and stimulate the creation of jobs in those technologies within the EU. NER300 is so called because it is funded from the sale of 300 million emission allowances from the new entrants' reserve (NER) set up for the third phase of the EU emissions trading system (EU ETS). The funds from the sales are to be distributed to projects selected through two rounds of calls for proposals, covering 200 and 100 million allowances respectively. CIP – Eco-Innovations The Eco-innovation initiative is for organizations that have developed an environmental product, service, management practice or process, which has a proven track record, yet is not fully marketed due to residual risks. It helps participants overcome those barriers to further market penetration and turn these products and processes into Europe's future ecoinnovation successes. There is an annual call for proposal to fund projects. While all sectors are potentially eligible for funding under the Eco-innovation initiative, certain activities have been singled out as priority areas because of their considerable impact on the environment and their potential contribution to meeting the EU's own environmental objectives. These priorities may change from one year to another. Priorities currently covered include recycling, building products, food and drink, water and green business. Intelligent Energy Europe Funding under the Intelligent Energy – Europe (IEE) programme is available for different types of actions furthering the EU's efforts towards clean and sustainable energy. The main areas covered are energy efficiency, new and renewable resources and energy in transport as well as integrated initiatives which combine several of these or address more than one economic sector at the same time. production from agricultural residues and waste and their use for CHP (Combined Heat and Power plants), grid injection and/or as transport fuel. Knowledge and Innovation Community Knowledge and Innovation Community (KIC) are multiannual research programs funded by the European Institute of Innovation and Technology (EIT) which aims to enhance Europe’s ability to innovate. Today two out of three KIC:s are related to bioeconomy: Climate KIC (climate change) & KIC InnoEnergy (sustainable Energy). The KIC is the independent but operational part of the EIT, which puts the innovation web into practise. A KIC is a highly integrated, creative and excellence-driven partnership, which brings together the fields of education, technology, research, business and entrepreneurship, in order to produce new innovations and new innovation models that inspire others to emulate it. They are to become key drivers of sustainable economic growth and competitiveness across Europe through world-leading innovation. The KICs will be driving effective “translation” between partners in ideas, technology, culture, and business models, and will create new business for existing industry and for new endeavours. KICs bring together different people working together across the innovation web. Key actors include: businesses (including SMEs); entrepreneurs; research and technology organisations; higher education institutions; investment communities (private investors and venture capital); research funders, including charities and foundations; local, regional and national governments. A strong outreach programme, for example to attract new partners, to develop and support clusters of SMEs around KIC nodes and to engage public interest in technology and non-technology-driven innovation and its importance in delivering Europe’s economic and social future is of utmost importance for the KICs. Swedish research funding in the future A recent report from an advisory group to the Ministry of Education suggest that new national programs should be much closer coordinated with the European programs. This implicates that that Swedish interests must be communicated when the European programs is discussed to make sure that national interest are included in the final programs. It will also be more important for Swedish research organisations to follow the developments on the European level. Not only research agendas but also politically as European research program usually are designed as tools to support policy implementation. The on going national programs have been presented in report 2013:3. Results from IEE-project AGRIFORENERGY II Strategic actions for Bioenergy are; supporting the development of strategies in the bioenergy field beyond 2020, taking into account the interactions between the different supply chains and markets, including food, feed, industrial and energy production; Concrete implementation of local supply chains of the most sustainable solid bioenergy resources; Increase sustainable biogas and bio methane References www.ec.europa.eu/research/horizon2020 www.eit.europa.eu/kics www.ec.europa.eu/clima/policies/lowcarbon/ner300 www.ec.europa.eu/environment/eco-innovation www.regeringen.se/sb/d/16736/a/221359 Kontakt: info@gamenetwork.se Delrapport 5 från Nätverket GAME 2013-11-28 Utredning 2013: Bioekonomi i Västsverige www.gamenetwork.se Nätverket GAME om bioekonomi Att bioekonomi är ett begrepp som kan vara svårt att relatera till har blivit tydligt under arbetet med utredningen om ”Bioekonomi i Västsverige”. Vad innebär det egentligen för ens egen verksamhet och hur konkret anser sig olika aktörer jobba med frågorna? Medlemmarna i Nätverket GAME fick, genom att delta i en enkät, möjligheten att reflektera över sina egna verksamheters koppling till omställningen mot en bioekonomi. I den här delrapporten får du ta del av dessa reflektioner. Enkäten gick ut till hela GAMEs nätverkslista med 458 mailadresser och 28 personer svarade. Större delen av de som svarade på enkäten uppgav att de är näringslivsaktörerer, men även offentliga aktörer, universitet och forskningsinstitut i Västsverige finns representerade. Det är även en relativt god spridning av olika verksamhetsområden. Såväl den maritima sektorn som kemiindustrin, hållbar stadsutveckling, life science samt avfalls- och logistikbranschen finns med. Vad gäller de svarandes roll i sina respektive verksamheter så uppger de flesta av dem att de verkar inom ledningen eller utveckling. Fossila transporttjänster och plast i fokus transporteras fossilt baserade eller tillverkade i processer där stora mängder fossil energi i använts. Det som lyfts fram är särskilt platsprodukter i miljöer såsom kontor och sjukhus: Vi har kontorsmateriel som är producerade med fossil råvara och levereras med fossildrivna fordon. (Ideell aktör) Vår organisation konsumerar ett stort antal produkter, bl. a livsmedel, där stora mängder fossila bränslen används för produktionen. (Offentlig aktör) Plaster av skilda slag främst inom sjukvård. (Offentlig aktör) Vi har en hel del grejer gjorda av plast. Datorer, tangentbord, termosar etc. (FoU aktör) Vissa svarande pekar även på el till och uppvärmning av de lokaler man använder i sin verksamhet, men en del går även längre tillbaka i kedjan och pekar på den användning av fossila produkter och tjänster som sker längre bak i leverantörsledet. Inledningsvis fick de svarande svara på frågan om ”vilka fossilbaserade produkter och tjänster man använder i sin verksamhet idag”. Fossilbaserade bränslen till transporter lyftes fram av så gott som alla de svarande och är självklart en av de tydligaste och mest uppenbara fossilbaserade tjänsterna. En hel del beskriver dessa fossilt baserade transporter som relativt svårhanterliga: Vi använder fossilbaserade transporttjänster, framför allt flyg och bil. Vi försöker resa med tåg men det funkar inte alltid bäst.(Aktör inom FoU) Framförallt persontransporter med olika bränsledrivna transport slag lyfts fram, men flera av de svarande pekar naturligtvis även på godstransporter. Till exempel i samband med inköp till verksamheten: Vi använder fossilbränslen inom transporter och kollektivtrafik (personbilar, lastfordon, bussar, traktorer, färjetrafik och dieseltåg) Även vad gäller leverantörer till de olika verksamheterna (varutransporter). (Offentlig aktör) Själva transporttjänsten i en godstransport är inte det enda som är fossilt baserat. När de svarande reflekterar över frågan om vilka fossilbaserade produkter och tjänster man använder i sin verksamhet idag, kopplar många även samman sina transporttjänster med de transporterade produkternas ursprung. I många fall är de produkter som Det verkar alltså finnas en allmän medvetenhet hos de svarande kring vilka fossila produkter och tjänster man använder i sin verksamhet. Vid den direkta frågan om ”Hur bra koll har ni på de fossilbaserade produkter/tjänster ni använder?” så uppger den övervägande andelen att de har relativt bra koll (d.v.s. Bra eller jättebra). Alltså, att man vet vilka produkterna/tjänsterna är, hur de används och hur mycket de används. Om man gör en sektorsuppdelning av svaren på frågan om hur bra koll man har på sina fossilbaserade produkter och tjänster så kan man utifrån enkätsvaren se att de som uppger att de har dålig koll i större utsträckning kommer från offentlig sektor. Alla de svarande som uppger att de har ”jättebra koll” representerar näringslivet. Kommuner eller andra offentliga aktörer inom Nätverket GAME är ofta stora organisationer som med relativt svåröverskådliga verksamheter, vilket självklart bidrar till att svaren landar som de gör. För näringslivsaktörerna del så kan det vara så att svaren bero på att deras verksamhet är specifikt baserad just på att ställa om från en fossil till en biobaserad ekonomi. omställningsprocess om man inte har en tydlig, tidsbestämd och förankrad målsättning. Några av de svarande som har angett att de har tidsbestämda mål visar även sina mål-år och här finns ett spann från i år, 2013, till år 2021. Det man lyfter fram är återigen främst utbyte av drivmedel. Några nämner sina övergripande mål för minskade klimatutsläpp. EU-projekt för att driva på omställningen? Nätverket GAME har som ambition att stärka EUfinansierade demonstrationsprojekt av miljöteknik med Västsvensk anknytning. Därför innehöll enkäten även frågan: ”Hur ser ni på möjligheten att minska ert fossilberoende inom ramen för ett EU finansierat projekt?”. Många av de svarande ser det som intressant och att det kan finnas stora möjligheter, men flera nämner också att det är svårt och att möjligheterna beror på hur ett sådant projekt är utformat. Mål och planer för omställning För att kunna genomföra en omställning från fossilbaserade tjänster och produkter till biobaserade så är det en förutsättning att man har en genomtänkt process för omställningen, att man utarbetar en plan för hur det ska genomföras. Allra helst kopplat till tydliga och resurssatta mål så att arbetet går att följa upp på ett systematiskt sätt. I enkäten frågade vi ” Hur planerar ni att byta ut dem (de fossilt baserade tjänsterna/produkterna) mot biobaserade produkter och tjänster?” Även under denna fråga så lyftes framförallt transportsidan fram ex: Vi har detta i fokus vid nästa byte av fordon. (Näringslivsaktör) Andra näringslivsaktörer nämner att de planerar att bevaka vilka alternativ som kommer fram på marknaden och att införandet av ny teknik sedan kan möjliggöra utbyte, framförallt av bränslen. Andra lyfter fram sin påverkan på underleverantörer och att planerna innebär att förmå dessa leverantörer att välja bränslen från förnybara källor. Många anger att de testar, men att det i dagsläget är omöjligt att bli helt fossiloberoende: Vi provar alternativa produkter, men ser inget som kan ersätta all vår förbrukning idag. (Näringslivsaktör) De offentliga aktörerna som finns med bland de svarande anger i stor utsträckning att omställningen till biobaserade produkter och tjänster ingår i de övergripande planerna för energi- och klimat för den organisation de tillhör. Här lyfter man även fram att offentlig upphandling som ett av de starkaste verktyg man har inom sektorn för att bidra till en omställning och att det ofta finns med i planerna. Offentlig upphandling kan driva på den marknadsutveckling som näringslivet efterfrågar för att i sin tur ställa om. Deltagarna i enkäten fick även frågan: ”Har ni planer för alla produkter/tjänster eller enbart för energi?”. Mindre än hälften av de svarande uppger att de har planer för alla fossilbaserade produkter och tjänster. Ungefär lika stor andel uppger att de enbart har planer för energi eller att de inte har några planer alls för utbyte. Oavsett är det få av de svarande som anger att de har tidsbestämda mål för omställningen. Det kan, som nämndes tidigare, vara svårt att mäta och följa upp en Vi ser positivt på projekt som kan bidra till att minska vårt fossilberoende förutsatt att det passar med våra förutsättningar i övrigt. Flera av våra utvecklingsprojekt fokuserar på effektivisering och nya och bättre användningsområden för våra resurser. Här finns möjligheten till minskat fossilberoende genom EU-projekt. Flera uttrycker även att det krävs samverkan för att driva lyckade EU-projekt. Där har Västsverige en fördel med goda erfarenheter och fortsatta gränsöverskridande samarbeten. Flera världsledande aktiviteter på gång i Västsverige som har bäring på Bioekonomi. Dessa skulle kunna lyftas ännu mer på den Europeiska arenan, gentemot de Europeiska aktörer som siktar på att delta i EUs Horizon 2020 program för att etablera Europeiska samarbeten inför utlysningarna. Deltagande i Horizon 202 skulle kunna skynda på utvecklingen mot en biobaserad ekonomi. (Se tidigare delrapporter) Diskussion Även om det finns en skillnad mellan sektorer så finns det en medvetenhet hos de svarande kring vilka fossilt baserade produkter och tjänster man använder. De flesta upplever att de har relativt bra koll, framförallt på transportsidan, men många lyfter även fram fossilt baserade plastprodukter i exempelvis kontors- och sjukhusmiljöer. De som upplever att de har dålig koll kommer främst från den offentliga sektorn, vilket kan förklaras med den komplexa verksamhet man befinner sig i. Det är inte lika tydligt att man har utformade planer och målsättningar för att byta ut dessa produkter och tjänster mot biobaserade alternativ. Bara ett fåtal uppger att de har tidsbestämta mål för omställningen, vilket om det fanns, tydligare skulle kunna driva på omställningen. Slutligen så verkar flera av de svarande se EU-projekt för minskat fossilberoende som intressanta, men att det krävs bred samverkan för att de ska bli framgångsrika. Nätverket GAMEs tolkning av bioekonomi, efter årets arbete, är en fossiloberoende ekonomi utan negativ inverkan på vårt klimat. Deltagande i EU-projekt kan vara ett bra sätt att skynda på utvecklingen i Västsverige för att närma oss en bioekonomi. Kontakt: info@gamenetwork.se
