I garderoben: kvinnor, kläder och åldrande
Idag pågår omförhandlingar av vad åldrande betyder. För att förstå dessa ska kläders
betydelse för identitet under senare delar av livet undersökas. Detta är en studie av äldre
kvinnors klädval, med syfte att belysa kulturella föreställningar om åldrande, normer om vad
som ses som passande vid en viss ålder samt kroppsliga förändringar med stigande ålder och
hur detta inverkar på klädval. Intervjuer om kläder ska göras med kvinnor i åldrarna 50—85
år.
Klädval och stiluttryck är föga utforskat då det gäller äldre. Denna studie täcker därmed en
kunskapslucka. En del forskare menar att en postkronologisk tid råder. Kläder ses i
förlängningen återspegla en uni-age stil, vara ålderslösa. Andra menar att ålder görs mer
relevant idag, bl.a. genom subtila skillnader i klädsel. Även kroppens förändringar och hur
kläderna inverkar på kroppens rörelsemönster gör kläder relevanta för att problematisera hur
åldrande ges mening.
I undersökningen används det teoretiska begreppet att göra ålder. Detta innebär ett
socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder ses som ett aktivt förhandlande i såväl mänsklig
interaktion som på en strukturell nivå. Ålder samverkar med andra maktordningar varför ett
intersektionellt förhållningssätt appliceras.
Kvinnor i olika faser av äldrekategorin ska intervjuas. Därmed möjliggörs en
problematisering av olika gränser och övergångar då det gäller åldrande. Intervjuerna
utformas som självbiografiska, med utgångspunkt i konkreta föremål, kläder. Plaggen
fungerar som igångsättare för berättelser som återspeglar tankar kring konsumtion, kläder,
kropp och åldrande.
In the wardrobe: women, clothes and ageing
The proposed study will focus on older women’s clothes and style. It aims at researching
cultural conceptions of ageing, norms concerning what can be seen as appropriate at a certain
age as well as bodily changes with increasing age and how these impact on choice of dress.
Interviews on clothes and dress will be conducted with women in the age range 50 – 85 years.
Clothes and style in relation to the elderly is an under-researched area. The proposed study
thereby fills a gap in the knowledge. Some researchers claim that we are living in a postchronological era. Dress is therefore seen to reflect an anti-ageing style – being ageless.
Others claim that age is made all the more relevant today, not least through subtle differences
in dress. Also bodily changes and how clothes impact body movement make dress relevant to
study in research on how ageing is given cultural meaning.
The proposed study uses the theoretical concept of “doing age”. This entails a social
constructionist perspective, where age is seen as a result of active negotiations both in human
interaction and on a structural level. Age intersects with other power asymmetries, which is
why the study applies an intersectional approach. Dress is seen as a bodily situated social
practice, which reflects cultural norms regarding ageing.
1/2
Women in different stages of the elderly category will be interviewed. This enables
problematization of different boundaries and transitions with respect to ageing. The
interviews will be biographical, loosely structured, and take their starting point in artefacts –
clothes. The garments will trigger reminiscing and narratives that reflect thoughts on
consumption, dress, body and ageing. Fieldwork in settings where women talk about style and
dress will also be undertaken.
2/2