Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924.
#6
28/5–26/8
2010
13/ ”Det känns som om det
fanns en tid då ordet entreprenör inte var en floskel.”
21/ ”Of course Sweden is not
all jordgubbstårta and klämdagar.”
24/ ”Många Uppsalamarkörer
skymtar förbi; Rackarberget,
nationerna, Carolina.”
Teologen granskas
av Högskoleverket
Studentstadens fall
14–17/REPORTAGET
Piratflaggan i topp
10/NYHETER Två piratstudenter
och en UUS:are tar plats i kårpresidiet den 1 juli. Den nya styrelsen
för Uppsala studentkår kommer att
bestå av fem personer från Uppsala
universitets studenter (UUS), fyra från
Piratstudenterna, en från Muf Student
Uppsala och en från biblioteksfrågepartiet Rädda Carolina.
Kåren får nobben
10/NYHETER Det blir inget
gemensamt medlemskap i kår och
nation till hösten. Det bestämde
Kuratorskonventet vid ett möte i april.
Uppsala studentkår är nu orolig för att
studenterna kanske inte kommer att
kunna skriva in sig i kåren på nationerna i fortsättningen. det har nämligen
funnits signaler på detta.
Han paddlade en sommar
Foto: Staffan Axelsson
20/NYHETER Civilingenjörsstudenten Andreas Westberg ger sig
i mitten av juni ut på en resa längs
Sveriges kust. Från Svinesund i söder
till Haparanda i norr kommer han att
paddla tillsammans med en vän, i två
hemmabyggda havskajaker.
– Det här är förmodligen mitt sista
sommarlov innan jag går ut i arbetslivet, så jag vill passa på att testa något
utöver det vanliga.
04–06/ DEBATT
TA TILL VARA
UNGAS KUNSKAP«
STUDIEAVGIFTER
RÄTTVIS REFORM«
POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA
08/NYHETER Masterstudenten My Karlsson har anmält
teologiska institutionen i Uppsala
till Högskoleverket (HSV). Institutionen gav henne felaktig information
om två kurser hon skulle läsa under
hösten, vilket ledde till att hon
missade kursstarten för båda och
i och med det inte kommer att ha
tillräckligt med studiemedel för att
kunna slutföra sin utbildning.
Kårleg
Syssloomansgatan 122
LEDARE / 03
Ergo #6 / 2010
HEJ STUDENT!
Namn: Filip
Lodding.
Studerar: Jurist-
programmet.
Terminer i Uppsala: 4.
Bästa kurs:
Civilrätt 2.
Värsta kurs:
Straff- och processrätt.
Senast köpta kurslitteratur: Lagbo-
Ergo grundades 1924 och är
Uppsala studentkårs tidning
sedan 1940. Redaktionen
är obunden gentemot både
kårstyrelse och opposition.
CHEFREDAKTÖR/
ANSV. UTGIVARE
Gusten Holm
[email protected]
018–480 31 30
ken.
Här sitter jag och pluggar: Snerikes bib-
liotek.
Här slappar jag: Hemma.
Här shoppar jag kläder i Uppsala: Jag
Polisen ingrep mot uppretade åhörare på Lars Vilks offentliga föreläsning i Ihresalen den
Foto: Gusten Holm
11 maj.
shoppar inte i Uppsala.
Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Syl-
tlökar.
ÄR VILKS VÄLKOMMEN?
E
fter överfallet på konstnären Lars Vilks under hans offentliga föreläsning
vid Uppsala universitet den 11 maj har många ställt frågan om han kommer
att bjudas in igen. En namninsamling för att han ska få möjlighet att tala
till punkt som skapades av Uppsalastudenter redan dagen efter överfallet
har i skrivande stund fått 2 050 underskrifter. Även personer som ogillar
Vilks projekt har skrivit under eftersom de tycker att yttrandefriheten är så viktig.
Universitetsledningen har inte varit lika alert. Det dröjde en vecka innan det kom
upp ett ordentligt pressmeddelande på hemsidan. Där tillbakavisas visserligen ryktena om att Vilks inte skulle vara välkommen tillbaka men man tar å andra sidan inte
entydigt ställning för att han ska få slutföra sin offentliga föreläsning.
Det var rätt att Lars Vilks fick komma första gången. Estetiska avdelningen vid filosofiska institutionen ansåg att hans föreläsning om yttrandefrihet och konstens gränser
var relevant, och universitetets säkerhetschef gjorde tillsammans med polisen bedömningen att det gick att garantera säkerheten. Samtidigt kan risken att det skulle sluta i
handgripligheter inte ha legat utom fantasins gränser med tanke på de hot som Vilks
har utsatts för tidigare. Förutsättningarna har med andra ord i grunden inte förändrats. Om filosofiska institutionen vill det bör han därför bjudas in igen. Allt annat vore
att vika sig för yttrandefrihetens fiender.
Vissa menar att den debatt om yttrandefrihet som nu förs står i vägen för en
givande estetisk diskussion om Lars Vilks konst. De har nog inte tänkt färdigt. Ärligt talat, hur spännande skulle en sådan diskussion bli om alla var överens om Vilks okränkbara rätt att häda profeten Muhammed? Den egensinnige konstnären skulle snart få
lov att söka vidare efter konstens gränser på annat håll. Hade hans projekt inte väckt
sådana extrema reaktioner hade hans föreläsning vid Uppsala universitet troligen aldrig anordnats. Det är synd att de som till varje pris vill hindra honom från att uttrycka
sig inte drar några slutsatser av detta enkla faktum.
Favoritnation: Stocken.
Bästa utgång i Uppsala: Saluhallen.
Största framgången: Att plugga i Up-
psala.
Favoritresmål: Prag.
Här äter jag lunch: Il Forno och Fes-
karns.
Tränar: Löpning.
Ser på: Serier – jag har just sett klart
REDAKTÖR
Hanna Strandberg
[email protected]
018–480 31 31
“the Pacific”.
Bästa budgetmaten: Keldas milda to-
matsoppa med baguette till, det har jag
levt på i perioder.
Värsta korridorminne: Förmodligen
någon gång när man somnat hos någon
man inte känner – att vakna upp dagen
efter är inte jätteroligt.
Det gör jag helst en ledig söndag: Tar en
lååång brunch på nån nation.
SIDREDIGERING
TILL SIST:
Robert Ringefors och
Gusten Holm
AD
Lotta Hähnel
Gästfo vid Cell- och molekylärbiologi
önskar lgh 1-2 r o k fr 100701 och ett år
framåt. [email protected]
ANNONSBOKNING
Tomat annonsbyrå
[email protected]
046–13 74 00/02
www.tomat.se
UPPLAGA OCH
PERIODICITET
34 000 exemplar
14 nr per år
PRENUMERATION
150 kr/år
ANNONSPRISER
Helsida fyrfärg: 19 500 kr
Halvsida fyrfärg: 12 000 kr
TRYCKERI
UNT
ISSN
0345–2875
ADRESSÄNDRING
018–480 31 00
Eftertryck utan redaktionens
skriftliga medgivande tillåts
ej. För obeställt material
ansvaras ej.
berglin
Utebliven tidning:
018-478 10 20
[email protected]
(endast boende i Uppsala)
KOMMANDE
NUMMER AV ERGO
#7
27/8
#8
17/9
#9
8/10
DEBATT / 04
Ergo #6 / 2010
»STUDENTERNA MÅSTE
INSE SIN EGEN BETYDELSE«
Den unga generationen måste
få större möjlighet att bidra
till lösningen på vår tids stora
samhällsproblem, som miljöförstöring, ohälsa och fattigdom.
Vi behöver också en kraftfull
satsning på samhällsvetenskap
och humanioira. Det skriver
Lena Sommestad, tidigare miljöminister och riksdagskandidat
för Socialdemokraterna.
S
verige och Europa står inför
en radikalt ny global situation. Europa är en kontinent
i kris – med åldrande befolkning, växande skulder
och förstelnad politik. Samtidigt växer
de nya tillväxtländerna i svindlande
tempo. En ny industriell revolution lyfter tidigare u-länder ur fattigdom och
förnedring. Förändringen rymmer förhoppningar, men också skarpare krav
på samarbete.
Ett problem har särskild dignitet: den
globala miljöförstöringen. Om världen
ska undvika förödelse och konflikt krävs
här nya, intelligenta lösningar. Men
också på andra områden ropar samhället efter kunskap och kritisk reflektion.
Det gäller frågor som ohälsa, fattigdom,
migration och penningpolitik.
Universiteten har stor betydelse för
Europas förmåga att tackla den nya
situation som världen står inför. På
universiteten skapas den kunskap som
behövs i näringslivet, politiken och diplomatin. På universiteten finns också
den ungdomsgeneration som snart ska
ta över ansvaret.
MENAR
att utbildningspolitikens stora problem är att
dessa resurser inte tas till vara.
Vad krävs? Först och främst att den unga
generationen får en större möjlighet att
bidra till samhällsproblemens lösning.
Det finns idag fler svenska studenter än
någonsin tidigare. Många har en kunskap som är vida överlägsen den äldre
generationens. Men för att de ungas
kunskap ska kunna tas till vara behöver
dörrarna öppnas till universiteten. Fler
studenter måste få möjlighet att praktisera inom näringsliv, civilsamhälle, förvaltning och politik, i Sverige och internationellt. Studenter bör tidigt få möta
strategiska beslutsfattare och diskutera
expertens roll och ansvar i demokratin.
FÖR DET ANDRA behövs en kraftfull
satsning på samhällsvetenskap och humaniora. Vi har idag kommit långt i att
förstå den globala miljöförstöringen
men nästan ingenstans när det gäller
att tackla problemen. Vi vet mycket om
människokroppen men långt mindre
om de samhällsprocesser som skapar
död och ohälsa. Vi har kunskap om atomens innersta men kan inte skapa ett
hållbart monetärt system för Europa.
Kort sagt: stora naturvetenskapliga,
medicinska och tekniska framsteg omintetgörs dagligen av bristande kunskap om människa och samhälle. Det är
en farlig situation i en tid, när det globala samfundet ställs inför mer komplexa
problem än någonsin tidigare.
För universitetens studenter handlar
det nu om att inse sin egen betydelse.
Studenterna måste ta utrymme, i samhället och i samhällsdebatten! Kräv utbildningar som inte bara ger jobb utan
också kunskap att påverka världens
framtid!
JAG
Lena Sommestad,
tidigare professor och miljöminister,
De ungas kunskaper tas inte till vara, menar Lena Sommestad.
Foto Per Arnsäter
STUDIEAVGIFTER FÖR UTOMEUROPEISKA STUDENTER
Ingenting är gratis, inte heller utbildning. Den som aldrig
kan betala för sin utbildning via
skattsedeln bör göra det genom
avgifter. Därför är det bra att
Sverige nu inför studieavgifter
från länder utanför EES, skriver
Heimdals ordförande Daniel
Bergström.
N
yligen beslutade riksdagen
att bifalla regeringens proposition om att införa studieavgifter för studenter
från länder utanför EES,
något som Uppsala studentkår har uttryckt sig djupt kritiskt mot. Problemet,
som alltid när kåren uttalar sig, är att
de gör anspråk på att representera alla
universitetets studenter med utpräglat
politiska ställningstaganden som långt
ifrån alla studenter delar. Det extremt
låga (och sjunkande valdeltagandet) gör
bara kårens hätska utspel ännu orimligare. Föreningen Heimdal, liksom
många studenter, välkomnar tvärtom
regeringens beslut om studieavgifter.
Vi anser dessutom att kårens kritik mot
studieavgifterna är ensidig och onyanserad.
Kåren säger i ett pressmeddelande att
frågan om studieavgifter är en principfråga som inte kan reduceras till siffror.
Föreningen Heimdal är av precis samma uppfattning, men kommer ändå till
rakt motsatt slutsats. Den enda rimliga
utgångspunkten måste vara att var och
en betalar för sin högre utbildning, på
ett eller annat sätt. Som svensk medborgare genom en framtida skattesedel,
som medborgare i ett EES-land indirekt
genom skattesedeln i sitt hemland och
det samarbete som innebär att studentens hemland erbjuder kostnadsfri
högre utbildning åt svenska studenter
och slutligen som medborgare från ett
annat land genom studieavgifter. Konstigare än så är det faktiskt inte.
inget egenvärde i att vägra människor från länder ut-
DET FINNS NATURLIGTVIS
»PROBLEMET, SOM ALLTID
NÄR KÅREN UTTALAR SIG,
ÄR ATT DE GÖR ANSPRÅK
PÅ ATT REPRESENTERA
ALLA UNIVERSITETETS STUDENTER MED UTPRÄGLAT
POLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN SOM LÅNGT IFRÅN
ALLA STUDENTER DELAR.«
Daniel Bergström.
anför EES kostnadsfri högre utbildning
i Sverige. Däremot är det en högst rimlig kostnadsprioritering. Så länge det
kostar staten pengar att tillhandahålla
högre utbildning kommer det också att
förbli en rimlig kostnadsprioritering.
Vad gäller rätten till utbildning kan sägas att den i egenskap av positiv rättighet,
till skillnad från en negativ rättighet som
till exempel rätten till liv eller rätten till
egendom, är knuten till medborgarskap i
en stat. Sverige har därför ingen moralisk
skyldighet att förse icke EES-medborgare
med kostnadsfri högre utbildning. De
flesta andra länder resonerar dessutom
likadant.
DEBATT / 05
Ergo #6 / 2010
»KÅREN ÄR EN POLITISK PLASKDAMM«
Kårpartiet Uppsala universitets
studenter har i förhandlingarna
om nästa års kårstyre ägnat sig
åt maktspel istället för att försöka finna ett stabilt samarbete
med stark förankring hos väljarna. Det skriver företrädare för
Gröna studenter, S-studenter
och Vänsterns studentförbund.
N
ästkommande verksamhetsår är det viktigaste på
länge för Uppsala studentkår och ett tungt ansvar
vilar på kommande presidiums axlar. I år var det viktigare än någonsin att hitta ett stabilt kårpolitiskt
samarbete.
Ingen har någonsin fått kåren att framstå så liten som den nu ter sig. Kåren har
i och med årets förhandlingar blivit en
politisk plaskdamm som enbart kretsar
kring den egna maktfullkomligheten.
Vi är många som nu frågar oss vad som
hände med det värnande om studentrösten som Uppsala universitets studenter,
UUS, säger sig representera. Vad hände
med kampen för en mer demokratisk
organisation när man nu röstar igenom
ett presidium som endast täcker in 15 av
41 mandat?
»VAD HÄNDE MED KAMPEN
FÖR EN MER DEMOKRATISK
ORGANISATION NÄR MAN
NU RÖSTAR IGENOM ETT
PRESIDIUM SOM ENDAST
TÄCKER IN 15 AV 41 MANDAT?«
Under årets förhandlingar erbjöds
Uppsala universitets studenter att ingå
i en koalition med Gröna studenter (GS),
Vänsterns studentförbund (VSF) och S-
studenter. Samarbetet skulle ha haft 28
mandat bakom sig, varav 22 i presidiet,
och representerat ungefär 70 procent
av de studenter som röstade. Förslaget
skulle ha utgjort en bred lösning i ett
historiskt sett kritiskt läge.
PARTIET SOM UTGER SIG för att vara ideologilöst och som säger sig leva efter devisen ”person framför parti” valde dock
att inte förhandla på grundvalar av de
partifärger som de eventuella samarbetsparterna företräder. UUS har vägrat
förhandla och inte ens velat träffa GS,
VSF och S-studenter gemensamt för att
höra det samlade förslaget. Istället väljer UUS ett samarbete med Piratstudenterna (PS), Rädda Carolina (RC) och Mufstudent. Varken RC eller Muf-student
har erfarenhet av kåren men ges ändå
förtroende ett år då rutin och kunskap
krävs. Piraterna har hittills inte presenterat ett enda konkret förslag på hur organisationen ska vinna legitimitet hos
sina medlemmar eller hur studentinflytandet ska säkerställas. PS gjorde dessutom ett kalkonval i år. Partiet tappade
hela fyra mandat och är därmed endast
femte största parti men tilldelas ändå
hela två av tre presidieposter.
En styrelsesammansättning med kraftig övervikt av män visar med all önskvärd tydlighet att förhandlarna inte
haft för avsikt att vare sig avspegla eller
lyssna på dem som röstade i valet. Att
UUS dagen innan konstituerande fullmäktige drar tillbaka en presidial och
lyfter fram en ny kandidat som väljarna
inte haft kännedom om är även det anmärkningsvärt.
Ironiskt nog meddelar sittande presidium att man nu vill utreda valsystemet.
Vårt tips är att först se om det egna huset
och fundera över hur väl man tycker att
man respekterar sina medlemmars åsikter.
Erika Karlénius, Gröna studenter
Axel Lindersson, S-studenter
Matilda Nilsson, Vänsterns studentförbund
UUS SVARAR: Det stämmer att UUS tack-
ade nej till att förhandla med GS, VSF
och S-studenter gemensamt. Vi har dock
träffat alla tre enskilt och erbjudit olika
samarbetslösningar, som partierna
dock tackat nej till. Det handlar alltså
inte om partifärg, som debattörerna
skriver, utan om att vi inte vill förhandla
tre mot en. Inte heller borde det vara förvånande för debattörerna att vi inte vill
sitta som minoritet i ett samarbete där
de övriga tre partierna, precis som sina
»SKA VI ÖDSLA STUDENTERNAS TID MED ATT BEHÖVA
LÄSA HUR PARTIREPRESENTANTER KLANKAR NER PÅ
ANDRA PARTIER I STÄLLET
FÖR ATT VARA MED, PÅVERKA?«
moderpartier på riksplanet, på förhand
gått samman och bildat en koalition
innan kårvalet ens var över. Detta är inte
riksdagspolitik och det är tråkigt att GS,
VSF och S-studenter försöker cementera
en blockpolitik i kåren på detta sätt.
Vidare skriver debattörerna att varken
Rädda Carolina eller Muf-student har
erfarenhet av kåren. Visst har de registrerade partierna inte suttit i studentkårens fullmäktige innan. Men många av
deras medlemmar har engagerat sig. Det
är viktigt att se studenterna som ställer
upp och inte bara partibeteckningarna
samt att det finns fler sätt att få erfarenhet av kåren än genom kårfullmäktige.
UUS tycker att detta debattinlägg är en
av många bra anledningar till varför vi
bör se över kårvalsystemet. Ska vi ödsla
studenternas tid med att behöva läsa
hur partirepresentanter klankar ner på
andra partier i stället för att vara med,
påverka och komma med konkreta förslag på vad som ska göras? Under detta
verksamhetsår har varken GS eller VSF
över huvud taget deltagit i omorganisationsarbetet, vilket både Piratstudenterna och S-studenter gjort. Till och med
Muf-student, som debattörerna själva
påpekar är ett nytt parti som inte varit
aktiva i kåren i övrigt under året, hade
representanter som aktivt deltog på
den öppna diskussionsdagen om sektionalisering. Därför tycker vi att det
är märkligt att GS och VSF tar just sina
egna största brister och tillskriver Piratstudenterna dessa.
Piratstudenterna har varit aktiva och delaktiga
under hela året, inte bara genom sin presidial utan genom sina engagerade. Vi
har varit med på referensgruppsmöten,
vi har varit med på fullmäktigemöten, vi
har varit med på styrelsemöten. Vi tycker att sektionalisering är det bästa sättet
att komma närmare studenterna och få
dem att påverka kårens verksamhet. Vi
har genom styrelsen varit med och utformat förslaget.
Sist men inte minst vill vi påpeka att
när personer blir valda av fullmäktige
då har de fått förtroende, och har alltså
åtminstone 21 mandat bakom sig. Det
gäller även presidiekandidaterna. Det
är fullmäktige som väljer vilka som ska
representera kåren utåt och vilka ska
som verkställa fullmäktiges vilja. Det
har fullmäktige gjort. Vi har fullt förtroende för den nya kårstyrelsen och presidiet och tror att de kommer att göra ett
utmärkt jobb.
PIRATSTUDENTERNA SVARAR:
SKRIV TILL ERGOS
DEBATTSIDA!
Textlängden bör inte överstiga
2 500 tecken inklusive mellanslag.
Maila till [email protected]
Nästa manusstopp är den 16/8.
ÄR EN RÄTTVIS REFORM«
Daniel Bergström, jur stud
Ordförande Föreningen Heimdal
Vi uppskattar Föreningen Heimdals sakliga
argumentation för studieavgifter. Vi
uppmuntrar alla som tycker olika än
kåren att rösta i kårvalet och engagera
sig i kåren för att försöka styra båten i
den riktning de vill.
Kårens nuvarande åsiktsprogram,
som röstats fram av studenterna i kårfullmäktige, bygger på övertygelsen
att människor som varit mindre lyckligt lottade i livet än andra ändå ska ha
samma rätt till utbildning. Det gäller
vare sig man är för sjuk för att jobba
efter utbildningen eller om man råkar
vara medborgare i ett annat land. Det
innebär att man ska ha rätt till att gå en
skattefinansierad utbildning även om
man vet att man inte (pga. till exempel
sjukdom eller planer att flytta utomlands) kan betala skatt i Sverige efter
utbildningen.
UPPSALA STUDENTKÅR SVARAR:
Uppsala studentkår
martin wollerstam
Slutligen anser Föreningen Heimdal
att debatten skulle gagnas av att Uppsala studentkår sänkte det högt uppskruvade tonläget och blev mer resonliga i
sin kritik. Uppsala studentkår tycks över
huvud taget inte ha någon förståelse
för det resonemang som ligger bakom
beslutet om att införa studieavgifter,
vilket är märkligt. Det finns ingen som
helst anledning för brösttoner i stil med
att ”Sverige tar steget mot ett mindre
jämlikt samhälle”.
Det hela är mycket enkelt. Ingenting,
inte heller högre utbildning, är gratis,
även om det låter väldigt bra att utlova
gratis vård, skola och omsorg i valrörelser. Kommer man aldrig betala för
sin utbildning genom skatt så måste
man göra det genom avgifter. Studieavgifter är därför en bra och rättvis reform, som innebär likabehandling och
bibehållen kvalitet på svensk högre
utbildning.
06 / DEBATT
Ergo #6 / 2010
»UNIVERSITETET STÅR INTE
UPP FÖR YTTRANDEFRIHETEN«
»UNIVERSITETEN MÅSTE
VARA EN PLATS FÖR DISKUSSION OCH PRÖVNING
AV TEORIER OCH TESER,
FÖR UTVECKLINGEN AV
TANKAR, IDÉER OCH TEORIER.«
Det är olyckligt att Lars Vilks
inte kunde slutföra sin föreläsning vid Uppsala universitet den
11 maj. Universitetets traditionella roll som arena för ett fritt
och öppet samtal riskerar att
urholkas, skriver Centerstudenter. Rektor dementerar dock
uppgiften att Vilks inte skulle
vara välkommen.
U
Friheten att uttrycka sig i
bild, tal och skrift är grundläggande i ett demokratiskt
samhälle. Samma frihet
att reagera på det uttryckta
måste gälla. Så länge den enes frihet inte
inskränker den andres frihet, genom
exempelvis hot, ska det vara fritt att uttrycka vad man vill. I fallet Lars Vilks och
hans föreläsning vid Uppsala universitet
som måste ställas in så är det inte acceptabelt att en grupp människor lyckades
förhindra Lars Vilks att genomföra sin
föreläsning.
Det är särskilt skrämmande att detta
sker vid Uppsala universitet. Universiteten måste vara en plats för diskussion
och prövning av teorier och teser, för utvecklingen av tankar, idéer och teorier.
Universiteten har traditionellt varit fria
Lars Vilks.
tankars hem där allt kan och får ifrågasättas fritt. Centerstudenter ser med
oro på hur denna tradition riskerar att
urholkas när Uppsala universitet hälsar
att Lars Vilks inte längre är välkommen.
ATT ENSTAKA MUSLIMER tar illa vid sig
och protesterar mot Vilks måste också
accepteras – så länge det sker inom ramen för demokratin, där var och en kan
utnyttja sin yttrandefrihet utan att bli
attackerad. Dessutom bör det tilläggas
att de som försvarar att Lars Vilks tystas
eftersom muslimer blir kränkta visar på
en fördomsfull inställning om att muslimer skulle vara mer känsliga än andra
och att man därför måste ha en särskild
tolerans gentemot dem.
Diskussionen om Vilks syfte och vilket
konstnärligt uttryck som han vill förmedla har hamnat i skymundan för en
debatt om yttrandefriheten. Istället för
att diskutera om Vilks ska få yttra sig bör
diskussionen kretsa kring hans konst .
Det är därför olyckligt att Uppsala
universitet inte står upp för yttrandefriheten, och det är olyckligt att Lars Vilks
aldrig fick genomföra sin föreläsning.
En större debatt om konst, yttrandefrihet och religiösa minoriteter skulle vara
välgörande, men den förutsätter just ett
fritt samtal, vilket vi i Centerstudenter
trodde att universitetet var den naturliga arenan för. Tyvärr fick vi i nyligen
veta att yttrandefrihetens gränser är
betydligt snävare än vad vi tidigare trott
när Sveriges äldsta universitet valde att
tyst ta avstånd från Lars Vilks genom sin
hälsning att han antagligen inte längre
är välkommen tillbaka för att slutföra
sin föreläsning.
Karin Ernlund Förbundsordförande
Marcus Persson Förbundsstyrelseledamot
Centerstudenter
SVARAR: Uppsala universitet
vill dementera att Lars Vilks inte längre
skulle vara välkommen – det är en uppgift som förekommit i media och fått
vida spridning. Vad som är vetenskapligt relevanta ämnen och vilka som ska
bjudas in avgörs på institutionsnivå,
inte av universitetsledningen. Det som
hände vid Vilks besök innebär däremot
att säkerhetsfrågan måste prövas på nytt
i samråd med polisen om det skulle bli
aktuellt med en ny inbjudan. Uppsala
universitet värnar om det öppna samtalet och det fria ordet, det är själva kärnan
i sökande efter kunskap. Vi uppmuntrar
också medarbetare och institutioner
att delta i det offentliga samtalet. På vår
webbplats har vi tydligt tagit ställning
för detta: http://www.uu.se/nyheter/nyhet.php?id=1005&typ=artikel
REKTOR
Anders Hallberg
CYKLANDE STUDENTER LEVER FARLIGT«
I vinter har vi sett cyklister ute
när snöovädret piskar en i ansiktet, när temperaturen ligger på
minus 20 grader och när det är
glashalt på vägarna. Kan detta
vara frivilligt? Det frågar sig
Uppsala studentkår, som har
genomför en enkätundersökning
om trafiksäkerheten i Uppsala
utifrån ett studentperspektiv.
»VI I UPPSALA STUDENTKÅR KÄNNER ATT DET ÄR
NÅGONTING PÅ TOK NÄR
MÄNNISKOR VÄLJER ATT
RISKERA LIV OCH LEM
FRAMFÖR ATT TA BUSSEN.«
– ett problem som har att göra med tillgången till alternativ. Har studenterna
något reellt alternativ till att cykla? Ur
ett trafiksäkerhetsperspektiv ska man
cykla när vädret tillåter. Men i vinter har
vi sett cyklister ute när snöovädret piskar en i ansiktet, när staden formligen är
översnöad, när temperaturen ligger på
minus 20 grader och när det är glashalt
på vägarna. Då frågar vi oss: kan detta
vara riktigt frivilligt?
U
ppsala studentkår har under våren arbetat med en
enkätundersökning om kollektivtrafiken och trafiksäkerheten i Uppsala utifrån
ett studentperspektiv. Undersökningen
är finansierad av Rebeccafonden, som
upprättades till minne av en student
som omkom i en trafikolycka i Carolinabacken 2006.
Uppsala studentkår kartlade för några
år sedan problemområden för cyklister i Uppsala. Nu sammanställer vi en
ny rapport om cykeltrafiken i Uppsala
och breddar utredningsområdet till att
även omfatta kollektivtrafiksutbudet.
Vi menar att kollektivtrafiken ska vara
tillgänglig för alla medborgare, att kollektivtrafiken ska täcka de vanligaste
sträckorna där det är mest behov, och
att prissättningen ska vara rimlig. Syftet
med vårens utredning har därför varit
att undersöka om studenter anser att de
kan komma fram till sitt hem och sin arbetsplats på ett smidigt sätt, eller om det
finns ett utbrett missnöje med detta.
Många Uppsalastudenter tar cykeln i alla väder.
Foto: Hanna Strandberg
känner att
det är någonting på tok när människor
väljer att riskera liv och lem framför att
ta bussen. Därför ville vi undersöka hur
studenterna ser på frågan, och göra vårt
bästa för att underlätta det kollektiva
åkandet för studenter. Resultaten av vår
undersökning kan du läsa i rapporten
”Trafiksäkert för studenter” som du kan
ladda ner från vår hemsida www.uppsalastudentkar.nu. Uppsala studentkår vill
göra det vi kan för att inga fler studenter
ska gå Rebeccas öde till mötes.
VI I UPPSALA STUDENTKÅR
Prisperspektivet diskuterar vi i Uppsala studentkår direkt med beslutsfattarna. Vi för diskussioner både med Upplands lokaltrafik och med kommunen,
och vi hoppas att vi kommer att kunna
driva igenom ett införande av studentpriser på kollektivtrafiken i Uppsala.
NÄR DET GÄLLER FRAMKOMLIGHET och
säkerhet, har vi alltså precis undersökt
detta. Den 19 maj presenterades resultaten av vårens enkät för kommunen och
andra intresserade, i syfte att vi med gemensamma krafter kan börja åtgärda de
brister som finns. Undersökningen och
planerna för arbetet framöver kommer
sedan att presenteras på ett seminarium
om trafik- och cykelsäkerhet som kommunen arrangerar någon gång under
hösten 2010.
Uppsala studentkår tycker att det är
utmärkt att de allra flesta studenter går
och cyklar; det är bra för kroppen, själen
och miljön. Vi tycker även att det är oerhört viktigt att man cyklar säkert, med
både hjälm, lyse och varsamhet, och vi
har genom åren drivit ett antal kampanjer för att uppmuntra till detta.
Samtidigt ser vi dock att det finns ett
problem bland studenterna i Uppsala
Uppsala studentkår
Stella Papasotiriou, vice ordförande med
studiesocialt ansvar
SOMMARSVETTAS
MED OSS
Toppa formen för beach 2010!
Varva jobb eller lata sommardagar med träning.
Campus1477 har öppet hela sommaren.
TRÄNINGSKORT
SOMMAR
15/5–15/8
750 kr
15/6–15/8
500 kr
08 / NYHETER
Ergo #6 / 2010
Högskoleverket utreder
teologiska institutionen
På grund av felaktig information
från studievägledaren på institutionen missade My Karlsson två
kurser och har inte råd att gå
klart sin utbildning. Nu har hon
anmält teologiska institutionen
till Högskoleverket.
U
nder höstterminen förra
året skulle masterstudenten My Karlsson ha läst två
valbara kurser, men studievägledaren på institutionen
gav henne fel information – kurserna
hade redan börjat.
– När jag skulle påbörja den första
kursen fick jag veta att det var för sent.
Kursen hade redan dragit igång och jag
skulle inte hinna ta igen det jag missat.
Sedan hände samma sak med den andra
kursen jag skulle läsa – och plötsligt fick
jag ett brev från csn med återbetalningskrav.
Teologiska institutionen strök My
Karlsson från kurserna hon var antagen till, med konsekvensen att hon inte
längre stod registrerad som aktivt studerande. My Karlsson hade fortfarande sin
sista termin kvar, examensarbetet, och
hade inte råd att bli återbetalningsskyldig. Hon bad studierektorn för grundutbildningen på institutionen, Katarina
Westerlund, att skriva ett brev till csn.
– Jag fick tjata, och det tog flera veckor.
När hon väl var klar med brevet hade
överklagandetiden gått ut, så jag fick
kämpa med csn för att de skulle godta
min försenade överklagan. Så har det
varit hela tiden – visst, institutionen
har bett om ursäkt och så, men det är jag
som har fått göra allt jobb. Själva har de
inte lyft ett finger för att hjälpa till.
I brevet skriver Katarina Westerlund
att ”Felet är helt och hållet institutionens.” Kurserna kommer att ges igen,
men det innebär att My Karlsson får ut
sin examen senare än tänkt. Slarvet fick
dessutom konsekvenser på fler områden.
– I och med att studierektorn drog ut så
länge på att skriva brevet nyutlystes det
stipendium jag hade. Jag fick kontakta
stipendiekansliet för att be dem att,
snälla – ge tillbaka mitt stipendium!
för att
anmäla institutionen, men kårens stu-
MY KARLSSON DROG SIG LÄNGE
dentombud Märta Lindqvist rådde henne att skicka in en anmälan till institutionen. Hon informerades också om att
hon kunde vända sig till Högskoleverket
om hon inte fick gehör. My Karlsson valde att anmäla direkt till Högskoleverket,
då hon kände att hon inte kom längre i
diskussionerna med institutionen.
– Jag kände inte till vilka rättigheter
man har som student – studentombudet
har varit fantastisk, jag hade inte klarat
det här utan henne. Jag är inte den enda
som råkat illa ut, men de andra vågar
inte anmäla. De vill vara kvar på institutionen och vill inte stöta sig med någon.
Men jag kände att någon måste ha civilkurage nog för att berätta hur det ligger
till. Jag börjar bli trött på alltihop, jag
har tappat all lust att fortsätta på institutionen. Jag ska kolla om jag kan göra
mitt exjobb någon annanstans.
UPPSALA STUDENTKÅR lämnade tidigare
i vår en skrivelse till prefekten på teologen, för att uppmärksamma institutionen på att deras studenter är överrepresenterade i kårens fallverksamhet. Att
institutionen har problem framgår även
i den arbetsmiljöundersökning kåren
gjorde bland universitetets studenter
tidigare i vår. Kåren staplar i skrivelsen
upp de problem som förekommer, bland
annat att teologen inte informerat om
förändringar och att en allvarlig brist på
administrativ service gjort att studenter
inte fått ut betyg eller kunnat registrera
sig på kurser. Utöver det, skriver kåren,
är studenterna rädda för repressalier
om de rapporterar missförhållanden.
Katarina Westerlund vill inte kommentera anmälan, då hon när Ergo
ringer upp ännu inte fått ta del av den.
Verksjuristen Sofia Almqvist, som handlägger ärendet på Högskoleverket, tog
först den 21 maj beslutet att inleda en
utredning av ärendet, och när Ergo går
till tryck har anmälan precis skickats till
universitetet för yttrande.
– Jag hoppas att Högskoleverket riktar
kritik mot universitetet – informationen till studenterna måste bli tydligare.
Jag har dessutom bestämt mig för att anmäla institutionen till Justitiekanslern
eftersom jag vill att universitetet åläggs
med skadestånd, så att jag kan läsa mina
kurser och få ut min examen.
HANNA STRANDBERG/[email protected]
Medicin och makt lockar sommarstudenter
Det inkom fler ansökningar till
årets sommarkurser jämfört
med förra året. Samtidigt har
universitetet dragit ned på
antalet kurser. Distanskursen
Medicin och makt i historisk
belysning var det mest populära
av nytillskotten.
T
otalt sökte drygt 6 000 personer årets sommarkurser vid
Uppsala universitet. Av dessa
antogs 4 247 studenter, att
jämföra med 4 206 förra året.
Valmöjligheterna var dock begränsade
i år jämfört med i fjol, då universitetet
har dragit ned på antalet kurser från 75
till 59. Ett antal kurser har dessutom
fallit bort och ersatts av andra. Av de 11
nya kurserna i årets katalog var kursen
Medicin och makt i historisk belysning
den mest populära med 172 sökande och
80 antagna.
– Vi tyckte att det var på tiden att ge en
kurs i ämnet, då den medicinhistoriska
forskningen på institutionen är så stark.
Jag och Annika Berg fick fria händer att
utforma kursen och spånade idéer kring
hur den moderna västerländska medicinen kommit att bli en allt starkare maktfaktor i samhället, säger Tony Gustavsson, som forskar på institutionen för
idéhistoria.
i historisk belysning
ges på distans över internet och är upp-
MEDICIN OCH MAKT
delad på fem block, där det femte går ut
på att skriva en pm. All kurslitteratur
finns på hemsidan och det kommer att
hållas fyra chattseminarier, där studenterna får diskutera skriftligen i grupper
om 8–10.
– Det första blocket handlar om medikaliseringen i samhället, ett paraplybegrepp för sådant som tidigare inte varit
av intresse för den medicinska vetenskapen. Ta onani som exempel, där synen
förändrades från att under 1700-talet ha
varit en synd, till att under 1800-talet anses vara ett medicinskt problem – läkare
började plötsligt beskriva konsekvenser.
Det fanns en vilja att medikalisera onanin.
BLOCK TVÅ rör professionaliseringen av
medicinen och uppkomsten av etiska
regler, vilka etablerade läkarnas speciella maktposition. Block tre rör vetenskapens och läkarnas roll i styrningen
av samhället, också under 1800-talet.
Det fjärde blocket behandlar normaliseringen.
– Den medicinska vetenskapen har alltid sysslat med avvikelser, men blir nu
alltmer intresserad av att kategorisera
människor och upprätta normer. Det
finns mycket bildmaterial och beskrivningar av fysisk antropologi under sent
1800-tal, tidigt 1900-tal. Komplementaritetstanken börjar renodlas och man
gör aktivt mannen till norm och kvinnan till ”det andra”.
Tony Gustavsson tror att vem som helst
Foto: Hanna Strandberg
som är nyfiken på hur läkarkåren kom
att påverka samhällsutvecklingen kan
ha glädje av kursen, även om ett specialintresse för medicinhistoria gör den
mycket mer givande. Alla sommarkurser
som ges vid Uppsala universitet kan användas i en examen, men ingår ofta inte
i något program. Kurser i etik, retorik,
filosofi och ekonomi är populära, liksom
kurser i programmering och webbplatskonstruktion. Mindre populära är vissa
av kurserna inom data och fysik.
HANNA STRANDBERG/[email protected]
Tänkbara
sektioner
Sommartoppen
1.ANVÄNDNING AV MATLAB , 7,5 hp
– 693 sökande.
2. GRUNDKURS I RETORIK , 7,5 hp
– 386 sökande.
3. KRITISKT TÄNKANDE OCH ARGUMENTATION, 7,5 hp – 316 sökande.
4. SOCIAL MJUKVARA OCH WEB 2.0 ,
7,5 hp – 313 sökande.
5. ETIK, 7,5 hp – 286 sökande.
NYHETER / 09
Ergo #6 / 2010
NYHETER I KORTHET
Bostadsportalen
snart igång
I början av juni kommer Uppsala studentkårs bostadsportal Studentboet
att vara i funktion. Studentboet är en
vidareutveckling av Bostadsjouren,
och den nya sajten kommer att visa
alla stadens studentbostäder och inte,
som tidigare, bara inackorderingsrum som hyrs ut av privatpersoner.
Det kommer dessutom att finnas en
dygnet-runt-bemannad jourtelefon
kopplad till portalen, som man kan
ringa om man får problem.
Uppsalahem vill bygga upp till 270 studentbostäder längs med Artillerigatan.
Foto: Gusten Holm
Nya studentbostäder
planeras i Blåsenhus
Fastighetsbolaget Akademiska
hus har börjat planera för upp
till 270 nya studentbostäder i
Blåsenhusområdet. När planen har vunnit laga kraft ska
Uppsalahem köpa marken av
Akademiska hus och bygga
bostäderna. Om allt går i lås kan
husen vara inflyttningsklara om
två till tre år.
U
ppsalahems idé är att bygga
norr om Artillerigatan med
de egna studentbostäderna
i Observatorieparken vid
Ekonomikum som förebild.
Det blir troligen inget traditionellt korridorsboende, utan lägenheter, främst
enrummare.
– Vår erfarenhet är att det är den typen
av boende som är mest efterfrågat bland
studenter, säger Uppsalahems tillförordnade vd Fredrik Holm.
Vilken typ av hus ska det bli?
– Vi vill bygga relativt högt. Erfarenheten från Observatorieparken visar att
det går att få punkthus att smälta in bra
i miljön.
Det rör sig alltså om upp till 270 bostäder. Hur många det blir beror på hur
stora hus Uppsalahem tillåts bygga. Målsättningen är att hålla ungefär samma
hyresnivå som i Observatorieparken.
Där betalar hyresgästerna strax under 4
000 kronor i månaden för en etta på 28
kvadratmeter med kokvrå.
AKADEMISKA HUS har fattat beslutet att
planera för studentbostäder i Blåsenhus
i samråd med Uppsala universitet. Bakgrunden är den oro för tillgången på
studentbostäder i Uppsala som Vasakronans försäljning av Studentstaden har
väckt. Akademiska har nu ansökt hos
byggnadsnämnden om rätt att få bygga.
Sedan ska fastighetskontoret göra en
detaljplanläggning av området och Uppsalahem ska upphandla byggnationen.
Slutligen ska husen byggas. Om inget
oförutsett inträffar kan de nya student-
bostäderna vara inflyttningsklara om
två till tre år.
– Vi hoppas förstås att det går så fort
som möjligt, säger Fredrik Holm.
I Observatorieparken försenades processen i åratal eftersom de närboende
överklagade. Finns det risk att det blir
en liknande långbänk i Blåsenhus?
– Jag vill inte bedöma den risken. Men
vi hoppas att de närboende ser att det
här är bra för området. Ett campusområde kan lätt bli lite ödsligt nattetid.
Studentbostäder innebär att det kommer att röra sig människor i kvarteret
på kvällar och nätter, vilket ger en ökad
trygghet. När fler människor flyttar in
ger det också en förbättrad närservice,
säger Fredrik Holm.
Även Hans Antonson hyser stora förhoppningar inför det nya projektet.
– Även om bostäder egentligen inte är
vårt ansvar hoppas jag att det här ska
öka Blåsenhus attraktivitet som campusområde.
GUSTEN HOLM/[email protected]
Studentrum blir vanliga lägenheter
I skuggan av Uppsalahems
planer på att bygga nytt för
studenter ska 200 studentrum i
bolagets befintliga bestånd byggas om till vanliga lägenheter.
B
ara några dagar efter det att
Uppsalahem offentliggjorde
sina byggplaner på Artillerigatan blev det känt att bolaget tänker göra om 200 studentrum på Döbelnsgatan ett stenkast
därifrån till 120 vanliga lägenheter.
Var finns den röda tråden i era planer?
– Det här handlar om små, slitna studentrum utan dusch och toalett. Det
stod klart att något behövde göras, säger
Uppsalahems tillförordnade vd Fredrik
Holm.
Men varför behåller ni inte studerandekravet på lägenheterna som ska byggas?
– Vi har som uppgift att erbjuda bostäder av alla typer – inte bara studentbostäder. Studenter är ju inte heller diskva-
lificerade från att söka de nya bostäderna. Vi kommer att bygga små lägenheter
som är attraktiva för studenter likaväl
som andra ungdomar.
Uppsalahems målsättning är att påbörja bygget nästa vår. Det beräknas ta
12 till 18 månader att färdigställa de nya
bostäderna. Hyresgästerna i studentrummen på Döbelnsgatan har korttidskontrakt och kommer att varslas om
uppsägning när det börjar dra ihop sig.
GUSTEN HOLM/[email protected]
Foto: Staffan Axelsson
Uppsalastudenter tog pris
på Teknikdagarna
Uppsalalaget Mogna män leker med
lego kom tvåa i finalen i Teknik-SM
under Teknikdagarna i Stockholm 5–
7 maj. Laget Gerty från Lunds tekniska högskola vann och Poissons fläck
från Chalmers tekniska högskola i
Göteborg kom trea. Teknikdagarna
anordnas av Sveriges Ingenjörer för
att stimulera teknikintresset bland
unga. I år deltog 130 tremannalag
från 18 tekniska högskolor och universitet runt om i landet.
Heltidsstudenter får
återkrav från CSN
Många studenter som läser vissa,
främst tekniska, utbildningar på
heltid har plötsligt fått återkrav från
CSN. Det rapporterar DN och SvD.
CSN:s regler är inte anpassade till vissa utbildningars studieupplägg, då
de summerar poängen varje termin,
istället för en gång per läsår, som högskolor och universitet. Den vanliga
fördelningen av poäng brukar vara
30/30, men på vissa utbildningar har
man lagt 20 högskolepoäng på hösten
och 40 högskolepoäng på våren.
CSN har nu kallat till ett möte med
några de berörda högskolorna och
universiteten för att informera om
sitt regelverk så att de ska ändra sina
rutiner. Återkraven står kvar, då CSN
anser att det är fråga om felaktiga
utbetalningar. Att ändra sitt eget regelverk ser CSN som absolut sista utvägen.
Enligt ett förslag från regeringen
ska CSN dessutom kunna pausa studiemedelsutbetalningar redan vid
misstanke om felaktigheter. Förslaget debatteras i riksdagen den 24 maj,
efter att Ergo gått till tryck.
10 / NYHETER
Nationerna
nobbar kåren
Det blir inget gemensamt
medlemskap i kår och nation till
hösten, det bestämde Kuratorskonventet vid ett möte den
14 april.
U
ppsala studentkår ville ha
ett avtal med nationerna om
ett kombinerat medlemskap
och skickade tidigare i år en
förfrågan till Kuratorskonventet. Brevet tog upp de fördelar ett gemensamt medlemskap kunde innebära
för nationerna, men Kuratorskonventet
lät sig inte övertygas.
– När vi fick frågan i början av året satte
vi igång en ganska rejäl utredning. Vi
skickade ut frågan på remiss till alla kårer, studentföreningar och nationer, säger Curator curatorum Adam Roigart.
Vid Kuratorskonventets möte i april
tog man beslutet att inte samarbeta
med Uppsala studentkår vad gäller ett
framtida medlemskap. Adam Roigart
nämner kårens partipolitiska system
som en anledning, ekonomin som en annan. Däremot säger man inte nej till ett
gemensamt kort.
– Vi vet ännu inte om studenterna kommer att kunna skriva in sig i kåren på
nationerna. Vi hoppas verkligen att de
är villiga att göra det utan att ta ut pengar för det – pengar som kommer från
grundutbildningspotten, då universitetet numera stödjer kåren ekonomiskt.
Kårstyrelsen har lagt fram ett förslag till
ny kåravgift på 45 kronor. Nationerna
har hintat att det skulle kosta 25 till 50
kronor per student som de skriver in.
Det blir mellan 56 och 111 procent av kåravgiften om förslaget skulle gå igenom
i kårfullmäktige den 25 maj. Det kan
betyda att vi får en studiebevakare mindre, säger kårens ordförande Kristina
Ekholm.
att nationerna
har diskuterat att införa en inskrivningsavgift.
– Det ska finnas en motprestation. Hur
stor summan blir beror på vilka åtgärder som måste vidtas. Vad nationerna
och kåren gör för varandra behöver inte
handla om pengar. Det är svårt att säga
hur det kommer att gå – vi sitter just nu
och avgör om det är värt det eller inte.
Det är inte bara kåren som är orolig för
framtiden, även nationerna kommer att
behöva marknadsföra sig för att locka
medlemmar.
ADAM ROIGART MEDGER
»VAD NATIONERNA OCH KÅREN GÖR FÖR VARANDRA
BEHÖVER INTE HANDLA OM
PENGAR.«
– Vi kommer att sätta upp billboardaffisher och skicka ut nationsinformatörer till mässor och campus. Det planeras
till och med för en tv-reklam. Många känner till festerna, men vet inte att vi gör
så mycket mer. Det finns en rädsla för de
ekonomiska konsekvenserna – ingen vet
hur det kommer att gå när obligatoriet
upphör – varken kårerna, nationerna eller universiteten, säger Adam Roigart.
HANNA STRANDBERG/[email protected]
Ergo #6 / 2010
Piraterna tar över skutan
Piratstudenterna knep två av
posterna i Uppsala studentkårs
presidium, trots att de backade
fyra mandat i årets kårval. Den
tredje posten gick till Uppsala
universitets studenter, valets
stora segrare, som också fick
fyra platser i kårens styrelse.
S
amtliga sju partier var
fulltaliga på Uppsala studentkårs konstituerande
fullmäktigemöte i universitetshuset den 11 maj,
där man valde nytt presidium och ny
styrelse för Uppsala studentkår. Mötet
fick dock avbrytas i förtid på grund av
fullmäktiges föräldrapolicy, och beslutet om ny kåravgift och budget för nästa
verksamhetsår sköts upp.
Den nya kårkoalitionen består av Uppsala universitets studenter (UUS), Piratstudenterna (PS), Muf Student Uppsala
(MST) och Rädda Carolina (RC). Gabriel
Ledung (PS) blir ny ordförande för Uppsala studentkår. Emil Paulsrud från samma parti tar plats som vice ordförande
med utbildningsansvar och Karin Nordlund (UUS) blir vice ordförande med
studiesocialt ansvar. Karin Nordlund
valdes till ersättare för Gabriel Ledung,
men först efter att fullmäktige valt att
behålla tre presidialer i presidiet. Tillsammans har trion erfarenhet av kårens
arbete på en rad nivåer. Gabriel Ledung
och Emil Paulsrud sitter bland annat
i kårfullmäktige och Karin Nordlund
jobbar som internationellt ansvarig på
kåren.
– Vi ville fortsätta samarbetet med PS
eftersom vi arbetat fram sektionsavtalet
tillsammans, det hade varit tråkigt att
bryta ett bra samarbete, säger Kristina
Ekholm som förhandlade för UUS.
UUS VALDE att inte förhandla med GS,
VSF och S tillsammans, då det enligt
Kristina Ekholm hade blivit för mycket
blockpolitik. Den rödgröna oppositionen var ovillig att sära på sig och inte förrän några dagar innan konstituerande
fullmäktige hörde GS av sig och ville förhandla separat.
– Vid det laget var det för sent, för vi
hade redan bestämt oss för att samarbeta med PS, MST och RC, säger Kristina
Ekholm.
Koalitionen har fått kritik för att inte
representera väljarna. Den rödgröna op-
positionen vänder sig bland annat mot
att PS fått två av presidieposterna.
– Väljarna röstar på de partier och personer de vill se i kårfullmäktige – sedan
är det upp till fullmäktige att ge förtroende till de kandidater fullmäktige tycker är lämpligast. Det finns inga belägg
för att förhandlingarna sköttes odemokratiskt, säger PS:s förhandlare Stella
Papasotiriou.
Mot Gabriel Ledung stod Matilda Nilsson från Vänsterns studentförbund
(VSF), mot Emil Paulsrud stod Erika
Karlénius från Gröna studenter (GS) och
mot Karin Nordlund stod Stefan Kreida
från S-studenter (S).
Den nya styrelsen för Uppsala studentkår består av 11 ledamöter: fyra från
UUS, två från PS, en från MST och en
från RC, presidiet borträknat. Kårfullmäktiges nya ordförande blev Eleonore
Lundkvist från MST och Anja Karinsdotter från VSF valdes till vice ordförande.
Till ledamöter i universitetets styrelse
valdes doktorandnämndens ordförande
Marta Axner, samt Kristina Ekholm och
Caroline Erlandson från UUS. Suppleant
blev Stella Papasotiriou från PS.
HANNA STRANDBERG/[email protected]
Ett ögonblick
Marie Wennberg,
pr-ansvarig för
konferensen DataTjej 2011, som
kommer att hållas i Uppsala den
27–30 januari.
Vad är DataTjej?
– Föreningen DataTjej är till för tjejer
som är intresserade av datorer och IT.
DataTjej 2011 är den 14:e konferensen
i ordningen, som hålls omväxlande på
sex olika ställen i landet. Föreningen vill
genom att anordna konferenser locka
tjejer till datorer och IT, samt inspirera
till nytänkande och innovation. Framför
allt är det civilingenjörer som kommer,
men även en del system- och datavetare.
Hur kom DataTjej till?
– Det började som ett samtal mellan
Uppsala och Umeå – tjejerna ute på Polacksbacken kände sig ensamma. Konferensen syftar till att locka fler tjejer
till att plugga IT, samt stödja dem som
redan gör det genom att ge dem tillfälle
att träffas en gång per år. Många är ganska ensamma ute på sina lärosäten, säger Marie Wennberg, som läser System i
teknik och samhälle vid Uppsala universitet.
Vad händer under konferensen?
– DataTjej 2011 kommer att pågå i fyra
dagar, den 27–30 januari. Det blir både
sociala aktiviteter och föreläsningar. Vi
hoppas få in lite caseövningar också. Temat är Nytänkande och det kommer att
bli mycket prat kring temat och kring
hur det är att vara tjej i en mansdominerad bransch. Det blir bättre, men fortfarande är det något man som kvinna
Foto: Rickard Magnusson
måste förhålla sig till. Vi hoppas att det
kommer att handla om ren teknisk innovation också, samt om hur man arbetar,
vilka olika yrken det finns och vilka
olika marknader man kan jobba inom.
Det finns till exempel IT-jobb inom verkstadsindustrin – det är lätt att glömma
att det finns många som sysslar med IT
indirekt.
Vilka företag brukar ställa upp?
– Framför allt konsultföretag, men vi
försöker verkligen få hit andra företag
också.
könsfördelningen och vill ha kvinnor.
Den här konferensen är en konstruktiv
möjlighet att göra något istället för att
bara tycka. Vi bjuder in tjejer som läser
teknik på gymnasiet också. Alla individer ska vara välkomna på arbetsmarknaden – så är det inte idag. Arbetsplatser
mår, liksom skolan, bättre med en jämn
könsbalans. Det är många killar som
volontärarbetar under konferensen,
jag tror att alla kan få något ut av den,
även om den naturligtvis ger mest till
tjejerna.
Hur stort är intresset?
– Företagen är medvetna om den sneda
HANNA STRANDBERG/[email protected]
NYHETER / 11
Ergo #6 / 2010
Direktval
på förslag
Uppsala studentkår har genom
åren ofta kritiserats för sitt
partipolitiska system, något
som årets kårstyrelse har tagit
fasta på. Nyligen skickade den
ut ett förslag till nytt kårvalsystem till ett stort antal remissinstanser.
P
Illustration: Hanna Strandberg
Kårens hemsida får kritik
Vad har kåren gjort för att synas
under året? Medieträffarna är
i paritet med förra årets toppnotering, men antalet debattartiklar och pressmeddelanden
har sjunkit drastiskt. Samtidigt
kritiseras kåren för hemsidan,
som uppdateras alltför sällan.
rats genom olika propositioner och regeringsbeslut de senaste två åren.
– Det här året har bostadsfrågan varit
stor eftersom antalet studenter som sökte
till universitetet i höstas ökade så mycket
och många därmed stod utan bostad. Det
har varit mycket mindre om propositionerna och nästan ingenting om kårobligatoriets fall, som var förra årets stora
fråga, berättar kårens ordförande Kristina
Ekholm.
ANTALET
KÅRUGGLAN I BLÅSVÄDER
DEL 5: SYNLIGHET. Ergo belyser i en serie
under våren konsekvenserna av kårobligatoriets fall.
D
et nuvarande kårpresidiet
har fortsatt den medvetna
satsningen på att synas i media, även om man inte behövt lägga ned lika mycket
tid, då kontakterna med medierna redan
etablerats. En annan orsak till att kåren
inte behövt jaga strålkastarljuset är den
rad viktiga studentfrågor som aktualise-
FÖRFATTADE
kument och handlingar som ska finnas på
sidan. Flera av kårpartierna tog upp bristerna inför kårvalet, och påpekade att de
skulle sköta hemsidan bättre om de kom
till makten.
– Det är ett problem att hemsidan inte
är uppdaterad. Alla har sina olika ansvarsområden, och det är främst kårfullmäktiges presidium som inte sköter sin del. Jag
har pratat med dem ett antal gånger, men
det händer ingenting. Jag kan inte göra
mer.
KÅRFULLMÄKTIGES ordförande Mathias
Johansson förklarar att strulet med hemsidan är en konsekvens av att han jobbar
heltid vid sidan av.
– Det fanns ingen ordförandekandidat
till kårfullmäktiges presidium förra året,
så när jag blev tillfrågad tänkte jag att det
var bättre att fullmäktige styrdes av mig
som ordförande än av en tillförordnad
mötesordförande. Framför allt med tanke
på kontinuiteten. Det tycker jag fortfarande, även om jag trodde att jag skulle klara
det bättre. Intresset och engagemanget
för kårfrågor sjunker, titta bara på närvaron i fullmäktige! Kåren borde tänka på
att det krävs ett visst minimiarbete för att
allt ska fungera.
DET ÄR I OCH MED ARBETET med sektionsbildningen, kårobligatoriets avskaffande och de organisatoriska förändringar
som det medföljer som frågan om att
utreda det kritiserade valsystemet togs upp.
Utredningen
har skickats ut
på remiss till nationer och studentföreningar
och kåren uppmanar alla som
är intresserade
att komma med Stella Papasotiriou.
egna yttranden.
– Vi har lagt ut utredningen på hemsidan och hoppas att så många som möjligt kommer att kommentera och skicka
in synpunkter på den, säger Stella Papasotiriou, vice ordförande med studiesocialt ansvar.
HANNA STRANDBERG/[email protected]
HANNA STRANDBERG/[email protected]
DEBATTARTIKLAR
och utskickade pressmeddelanden har
sjunkit markant sedan förra året. Fram till
och med april i år hade kåren skickat ut 30
pressmeddelanden jämfört med fjolårets
53. Däremot fick årets pressmeddelanden
under perioden juli–april mer medialt
utrymme, då 63 procent uppmärksammades, jämfört med 60 procent förra året.
– Vi har arbetat mycket med omorganisationen inför kårobligatoriets fall under
året och inför förhandlingarna med universitetet, vilket tog tid från de mediala
utspelen, framför allt i höstas. Dessutom
var vår dåvarande vice ordförande med
utbildningsansvar sjuk och inte direkt
delaktig i arbetet. Men vi har tagit igen det
under våren, säger Kristina Ekholm.
Sämre står det till med kårens hemsida.
Det går inte att hitta alla de personer, do-
artivalssystemet har funnits
sedan sextiotalet, men nu
anser kårens styrelse att det
är dags för en utredning.
– Vi vill undersöka vad studenterna tycker om systemet och hur det
eventuellt skulle kunna bli bättre. Därför har vi skrivit en blandning mellan
en enkät och en utredning, där vi frågar
remissinstanserna hur de anser att det
bästa kårvalssystemet skulle se ut, säger
kårens ordförande Kristina Ekholm.
En annan aspekt som kritiserats är att
kårfullmäktiges ledamöter är de som
godkänner kårvalet – och därmed valet
av dem själva. I det förslag som tagits
fram av styrelsen röstar studenterna
istället fram sektionsråd, vars representanter även sitter i fullmäktige.
– Det blir ett direktval. Sektionsrådet
utser sedan representanter uppåt. Vi ställer en rad frågor i utredningen, till exempel om fullmäktige ska väljas genom en
valkrets eller flera, om det ska vara listval
eller personval, om bara kårmedlemmarna ska få rösta och ställa upp i valen,
och så vidare. Det är ett frågeställande
förslag.
Universitetets stödpengar tas från grundutbildningen
När kårmedlemskapet blir frivilligt går Uppsala universitet in
och sponsrar kårerna med 440
kronor per helårsstudent. Men
pengarna kommer inte som en
skänk från ovan, utan tas bland
annat från grundutbildningen.
Föreningsfriheten kan komma att ställas
före utbildningskvaliteten när universitetet går in och hjälper kårerna ekonomiskt.
– Beslutet om att avskaffa kårobligatoriet är inte genomtänkt, det är inte bra att
pengarna tas från grundutbildningen.
Det är väldigt viktigt att dessa pengar går
till utbildningsbevakning och på så sätt
tillbaka till utbildningskvaliteten, säger
kårens ordförande Kristina Ekholm.
Enligt Studerandebyråns chef Einar
Lauritzen finns ingen anledning till
oro.
– Många olika ändamål bekostas med
de här anslagen. En del av pengarna har
tillförts från regeringen och resurserna
tas inte bara från grundutbildningspotten, utan även från forsknings- och forskarutbildningspotten. Sett till de här tre
delarna har vi gjort bedömningen att
bidraget bara är en av många poster och
ingen dramatisk åtgärd. Sedan är det ju
så att alla poster står mot varandra på sätt
och vis, men man måste framhålla att
studentkårsverksamheten inte bara är
tärande, utan i hög utsträckning också
närande – en faktor som bidrar till utbildningskvaliteten.
HANNA STRANDBERG/[email protected]
12 / NYHETER
Per Löwdin
Akademin inget
läckande rör
Ergo #6 / 2010
L
innéuniversitetet, i Växjö, hade
sin första disputation i januari,
då Charlotte Silander försvarade
sin avhandling ”Pyramider och
pipelines: Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan”. Den är osedvanligt intressant och
faktiskt banbrytande då den kullkastar
några av de vanligaste föreställningarna
om varför det blir färre kvinnor högre
upp i den akademiska hierarkin.
Förklaringarna till att kvinnor är underrepresenterade på de högsta akademiska tjänsterna har nästan undantagslöst sökts på individ- eller organisationsnivå, och problemen har beskrivits
i termer av den enskilda kvinnans val, patriarkala strukturer, och diskriminering
inom organisationen. Charlotte Silanders studie arbetar istället med kvantitativa data och undersöker könsbalansen med statistiska metoder i hela
högskolesystemet.
Centrala frågeställningar är om
expansionen av högskoleväsendet
de senaste decennierna såväl i totalt
omfång som geografiskt till nya
orter påverkat könsbalansen. Analysen visar att expansionen i högskolesektorn, som har inneburit
betydligt fler tjänster, har haft en
positiv inverkan på könsbalansen.
Däremot har inte den geografiska
spridningen haft någon positiv effekt. Könsbalansen är lika skev på
nya lärosäten som på gamla.
När de statistiska resultaten prövas mot i jämställdhetsdebatten
vanliga metaforer blir resultaten
bitvis häpnadsväckande. Förvisso är den
akademiska världen en pyramid; ju högre man kommer i den desto mer mansdominerad blir den. Men det statistiska
sambandet är svagt, och följer inte något
tydligt pyramidalt mönster. Sambanden
är betydligt klarare horisontellt: det vill
säga sambanden mellan kön och vetenskapsområde är starkare och tydligare.
Den akademiska världen har stundom
metaforiskt beskrivits som ett läckande
rör där kvinnor läcker ut och aldrig når
de högsta ämbetena. Stundom har det talats om ett svart hål, som kvinnorna spårlöst försvinner genom. Båda föreställningarna är enligt Silander felaktiga.
En större andel män än kvinnor lämnar
den akademiska världen efter disputation. Andelen kvinnor som arbetar inom
akademin blir större med tiden, fler återfinns inom akademin tio år efter disputation än ett år efter, vilket enligt Silander
tyder på ”en svagt omvänd pipeline.”
R
iktigt intressant blir det när
Silander analyserar olika fakulteter. Det visar sig att ett år
efter disputation så är det endast inom samhällsvetenskap
och teknikvetenskap som en större andel
män än kvinnor är kvar inom akademin.
Störst är skillnaden vid medicinsk fakultet, där 88 procent av männen lämnat det
akademiska medan 70 procent av kvinnorna är kvar.
Tio år efter disputation ser det dock
annorlunda ut. En större andel män har
lämnat akademin vid samtliga fakulteter
utom naturvetenskaplig. Könsskillnader-
Elitistisk dejtingsajt välkomnar akademiker
Medelmåttiga män med fantasilösa personbeskrivningar och
osexiga raggningsrepliker, det är
vad kvinnor möter på konventionella dejtingsajter, enligt eliteDaters.se. Två av tre män ratas
av dejtingsajten, som kräver att
medlemmarna ska ha en eftergymnasial utbildning.
D
e 28 000 användarna på den
nordiska dejtingsajten eliteDaters är mellan 24 och 40 år
och bor i någon av storstadsregionerna eller universitetsstäderna. Ett hundratal finns i Uppsala.
De flesta har en pågående eller avslutad
högskole- eller universitetsutbildning.
– Vi ställer höga krav på medlemmar-
nas utbildning, livsstil, bildkvalitet och
textinnehåll. Det kan verka politiskt inkorrekt att rata människor på grund av
deras utbildning, men vi har inga invändningar mot denna avgränsning så länge
medlemmarna anser att det höjer den
språkliga nivån och att samhörigheten
ökar, säger John Sahlin, presskoordinator
på eliteDaters.se.
Sajten genomförde nyligen en undersökning bland medlemmarna, som visar
att 76 procent av kvinnorna valt eliteDaters för att de är missnöjda med oseriösa
män på traditionella sajter. 87 procent
av kvinnorna skriver att de låter bli att
svara på en förfrågan om den innehåller
upprepade stavfel och 70 procent värderar mannens profil utifrån hur mycket
tid han lagt ned på den. Jämfört med två
tredjedelar av männen, är det bara en
GRUPPLEDARE GYMPA SÖKES
Vi söker nu en gruppledare med lämplig utbildning och erfarenhet som ska ansvara för våra gympapass. Du är spindeln i
gympanätet; följer upp och säkerställer kvalitet och utbildar
befintliga instruktörer, organiserar utbildning och nyrekryterar
instruktörer, planerar schema m.m. Du leder också egna pass.
Omfattning: 20% fr o m ht 2010.
För mer information och ansökan, kontakta driftchef Kristina Bodin,
018-4716953, 070-425 04 09, [email protected]
BLÅSENHUS von Kraemers Allé 5, tel: 471 69 50
SCIENCE PARK, Dag Hammarskjölds väg 58, tel: 471 69 40
foto: Alex Giacomini
Läs mer på vår hemsida, www.campus1477.se
tredjedel av kvinnorna som får avslag på
sin ansökan om medlemskap.
– Användarna på eliteDaters är mer entusiastiska, presenterar sig lite mer detaljerat och använder sig inte av klyschor i
samma utsträckning som på andra sajter.
De lägger heller inte upp bilder som är
tagna med mobilkamera, eller bilder där
de blottar sig – de har en mer professionell hållning.
som
kontrollerar användarna och sätter en
varningstriangel på profiler som inte
sköter sig. Screeningen sker både maskinellt och manuellt, dygnet runt. Namnet
eliteDaters syftar enligt hemsidan på att
medlemmarna är utvalda: ”De människor vi väljer ut till sällskapet här är inte
nödvändigtvis bättre, klokare, vackrare,
rikare eller starkare än andra medborgare”.
– Det är klart att namnet kan sticka i
ögonen på folk, men vi menar inte att
eliteDaters är samhällets elit, utan branschens – den bästa dejtingsajten med de
bästa profilerna på marknaden. Naturligtvis finns det en poäng i att vara provokativ, men det är inte syftet. När folk
börjar röra sig på sidan märker de snabbt
seriositeten, och kan se meningen med
det hela. Vi är smakdomare, men i kvalitetens tjänst.
Den genomsnittlige användaren är
medlem i 2–3 månader. EliteDaters genomför alltid en undersökning när någon avslutar sitt medlemskap.
– Enligt vår undersökning hittar hela 21
procent en partner här. Medlemmarna
befinner sig i ett forum med likasinnade
och då är vägen till en lyckad matchning
mycket kortare.
DET FINNS ETT STORT MASKINERI
HANNA STRANDBERG/[email protected]
na är störst inom humaniora och medicin:
41 procent av de manliga humanisterna
hade lämnat akademin, endast 25 procent av kvinnorna; vid medicinsk fakultet
hade 84 procent av männen försvunnit
men endast 58 procent av kvinnorna.
Andelen som lämnat universitetet betingas naturligtvis av vilka möjligheter
som finns utanför universitetsvärlden.
Det kan bero på att intressanta och lukrativa jobb erbjudits.
E
n faktor som inte hanteras är
de senaste decenniernas jämställdhetspolitik, att en större
andel män än kvinnor lämnar
akademin kan vara en produkt
av de politiska ansträngningarna att få
en mer jämställd högskola.
Faktum kvarstår: 60 procent av studenterna är kvinnor, medan endast 18 procent av professorerna är kvinnor. Även
om avhandlingen på ett övertygande
sätt vederlägger teorin om ett svart hål
som kvinnor försvinner ut ur systemet
genom, ger den inga svar om varför andelen kvinnor minskar ju högre upp man
kommer i den akademiska hierarkin.
Silander är ytterst försiktig i avhandlingen, uttalar sig i princip bara med visshet om sådant som statistiskt kan beläggas. Dock framgår att kvinnor avancerar
långsammare än män, har en ”fördröjd
karriär”, och att meriteringsprocesserna
sannolikt innehåller kritiska faktorer.
Linnéuniversitetet kan sträcka på sig.
Det är en viktig avhandling, som kommer att föranleda både omtänkande och
nytänkande i jämställdhetsfrågan.
En åttondel av pengarna
Sveriges förenade studentkårers
(SFS) fullmäktige är över för den
här gången. Medlemsavgiften
sänktes, och medlemsintäkterna
minskar därmed från 5,6 miljoner till cirka 700 000 kronor.
M
edlemsavgiften till SFS
låg tidigare på 27 kronor per kårmedlem,
men sänks nu till 5 kronor per student inom
kårens verksamhetsområde. Det ger
cirka 700 000 kronor för verksamhetsåret
2010/11, en åttondel av förra årets budget.
– SFS kommer att behöva banta verksamheten. Istället för att driva många frågor
samtidigt kommer vi att behöva fokusera.
Medlemskårerna vill ha en spetsig, mer
tydlig organisation. Det kommer inte att
bli några utbildningsdagar i fortsättningen. Sedan måste vi också bli bättre på att
hitta annan finansiering, säger Klas-Herman Lundgren, ordförande för SFS.
För många kårer blir medlemsavgiften
till SFS en mycket mindre del av budgeten
nu jämfört med tidigare – för Uppsala studentkårs del minskar utgiften från nästan
1 miljon till ungefär 100 000 kronor – men
för andra blir skillnaden inte lika stor.
Under mötets sista dag valdes ett nytt
presidium. Ny ordförande för SFS från
och med 1 juli blir Beatrice Högå från
Karlstad studentkår och ny vice ordförande blir Elisabeth Gehrke från Lunds universitets studentkårer. Ett antal personer
från Uppsala studentkår tog sig in i valberedningen och styrelsen för SFS.
– Det som har förvånat alla på mötet är
att allt gått så smidigt. Alla har varit överens, förmodligen på grund av att frågorna diskuterats redan långt tidigare, säger
Klas-Herman Lundgren.
HANNA STRANDBERG/[email protected]
NYHETER / 13
Ergo #6 / 2010
KRÖNIKA
MALIN NAUWERCK
FORSKNING PÅGÅR
Från teaterfjant till tyrann
Trots censuren under Gustav III:s regeringstid lyckades oppositionen sprida en
mängd smädeskrifter mot honom. Teaterkungen beskrevs som världsfrånvänd
och nöjeslysten och, de sista åren av sitt
liv, som en grym tyrann. I jämförelse med
liknande skrifter i andra länder innehåller
dock de svenska smädelserna få anspelningar på monarkens sexliv. Det visar
litteraturvetaren Annie Mattsson i sin
avhandling.
G
emensamt för de 120 smädeskrifter mot
Gustav III som Annie Mattsson har undersökt är att de inte kunde tryckas på
grund av censuren. Det innebar förstås
ett problem för dem som ville sprida sitt
omstörtande budskap, säger hon.
– Gustav III själv och rojalisterna hade tillgång till
trycket och kyrkan, så de kunde nå hela landet. Oppositionen hade bara handskriften vilket gjorde det
mycket svårare att nå ut till många snabbt.
Man försökte dock på olika sätt komma runt problemet genom att exempelvis spika upp skrifterna i
gathörn eller tradera dem muntligt. De spreds även
genom avskriftskedjor, där läsarna samtidigt blev
både distributörer och medförfattare. Avskrivarna
ändrade sällan avsiktligt i texterna; vanligare var att
man skrev fristående kommentarer. Det hände att
personer som själva nämndes i verken gjorde tillägg
där de förnekade vad som påstods om dem i texten.
– Det finns även ett väldigt roligt tillägg av en person
som verkar ha blivit sur över att han inte nämns i en
parodi av ett riddarspel som hölls vid hovet. Många av
deltagarna är nämnda och förolämpas på olika sätt,
men inte han. Då har han gjort ett litet tillägg om sig
själv som snarast är smickrande.
DET VAR TROLIGEN FRÄMST ADELN och deras allierade
som låg bakom smädeskrifterna.
– Nästan alla skrifter är anonyma men om man tittar på innehållet ser man att det till stor del är adelns
intressen som förs fram. Det var också adeln som
ledde oppositionen mot Gustav III, som ju hade stärkt
kungamakten på deras bekostnad.
Även texternas retoriska nivå pekar mot adeln.
– Många av författarna är väldigt skickliga, drivna
skribenter som troligen har fått en gedigen retorisk
bildning. De som fick en sådan bildning var adeln.
Man kan också tänka sig att det var personer som rörde sig i det politiska livet där retoriken var viktig.
I smädeskrifterna odlades dock en annan sorts retorik än den officiella. Ofta var avsikten att undergräva
Malin Nauwerck är doktorand
i litteraturvetenskap
kungens auktoritet genom att förlöjliga honom. Ett
vanligt grepp var att vända upp och ner på kungens
egen propaganda.
– Av rojalisterna framställdes Gustav III som den
tredje gustaven, arvtagaren till Gustav Vasa och Gustav II Adolf. I smädeskrifterna gjorde man samma
jämförelse men drog slutsatsen att han snarare var
föregångarnas motsats.
TROTS ATT SKRIFTERNA är oppositionella mot kungen
är de idéer som förs fram i allmänhet ganska konservativa. Monarkin och kyrkan ifrågasattes aldrig.
– Ingen tycks ha kommit på idén att ifrågasätta den
sanna tron. Ingen sade heller rakt ut att monarkin
borde avskaffas. Det var självklart att Sverige skulle
ha en kung; hur mycket makt han skulle ha var däremot något man kunde diskutera.
I början av sin regeringsperiod kritiserades Gustav
III ofta för att ägna sig åt nöjen hellre än plikter.
– Kungens teaterintresse återkommer ofta. Man
tyckte att han var intresserad av något som var på låtsas snarare än av verkligheten.
Teatern fungerade även som en metafor för att
kungen låtsades vara någon han inte var.
– Han försökte spela rollen som gode konungen
men det var bara en mask, menade man.
I de senare smädeskrifterna framträder istället en
grym tyrann som förtrycker sitt folk. Bilden förstärktes efter det misslyckade kriget med Ryssland 1788–
90 som kungen startade i strid med lagen och den
därpå följande statskuppen då han stärkte sin egen
makt ännu mer.
med motsvarande texter från andra
länder innehåller smädeskrifterna mot Gustav III påfallande lite sexuellt förtal.
– I Frankrike var det vanligt att man blandade politik och pornografi. I det svenska materialet finns
vissa antydningar, men att peka på kungligheternas
sexuella tillkortakommanden eller utsvävningar var
aldrig ett huvudargument för att undergräva kungamaktens legitimitet.
Den 16 mars 1792 sköts den omstridde kungen på
en maskeradbal och avled ett par veckor senare. Finns
det någon koppling mellan skrifterna och kungamordet?
– Det är svårt att dra slutsatser om orsakssambanden. Men mot slutet spreds skrifter som hävdade att
man måste döda kungen. Det kan ha bidragit till en
diskussion kring att mord var en möjlig utväg, eller
åtminstone ha speglat den diskussion som fanns.
I JÄMFÖRELSE
Annie Mattsson försvarade sin avhandling ”Komediant och
riksförrädare: Handskriftcirkulerade smädeskrifter mot
Gustaf III” den 22 maj.
Smädeskrifterna mot Gustav III drev ofta med hans stora teaterintresse, berättar Annie Mattsson.
Rätt sälj-tänk skramlar tomt
D
et känns som om det fanns en tid då
ordet entreprenör inte var en floskel.
Kanske var det innan entreprenörskap blev ett skolämne, innan det
startades en miljon vinstdrivande
friskolor i Stockholmsområdet som profilerade
sig genom ”unika kontakter mellan skola och näringsliv” (samt förstås med tunnelbanereklam av
typen ”börja här och få en gratis ipod/dator/resa
till New York”). Kanske var det innan regeringsskiftet, innan den senaste kulturutredningen,
innan Linda Skugge bytte karriär från krönikör
till PR-entreprenör, innan Blondinbella ville bli
riskkapitalist, innan alla de där företagen bestående av entreprenörer som vill entreprenöra genom att göra fler människor till entreprenörer
(typ Drivhuset) började poppa upp överallt.
Eller kanske var det innan ”Draknästet”, den
svenska versionen av brittiska ”Dragon’s Den”,
började sändas på SVT. Denna fantastiska programidé går ut på att ”entreprenörer och innovatörer med affärsdrömmar får chansen att
övertyga framgångsrika investerare – stora
affärsdrakar med pengar och näsa för affärer
– att gå in och finansiera affärsidéer”. Ett slags
näringslivets ”Idol” där vissa höjs till skyarna
medan man skrattar åt andra: ”du har inte det
som krävs”, fnyser den sure industrimagnaten
Mats Gabrielsson och suger på sina glasögon.
I DRAGONS DEN INVESTERAS upp till två miljoner
pund i kluriga nyckelringar och hemliga recept
på salsasås. I Draknästet handlar det om ungefär en tiondel av dessa pengar och de investeras
istället mest i kluriga webbsidor och hemliga
IT-lösningar. Kanske beror det på att ”drakarna”
till stor del består av medelålders IT-killar, även
om denna säsong har piggats upp med patentexperten Susanna. Drakarna svänger sig med
termer som ”mönsterskydd” och ”exit”, men för
den som tycker att ekonomi är svårt förutsätter
programformatet lyckligtvis inga förkunskaper.
Tvärtom förklaras de olika problem som investerarna ställs inför på ett närmast provocerande
pedagogiskt sätt. Ty alla ska med.
Susanna: – jag har frågor om din affärsplan,
hur ser omsättningen ut efter första året?
Förnumstig voiceover: – Susanna har synpunkter på X affärsplan.
Entreprenör X: – eh, vi hoppas ju att vi kan
dubblera...
Förnumstig voiceover: – X besvarar Susannas
fråga men är svaret tillfredsställande?
Susanna: – Jag tycker inte att du har besvarat
frågan och därför kan jag inte investera i dig. Jag
avstår.
Förnumstig voiceover: – Susanna väljer att avstå.
Draknästet är underhållande, men får mig att
fundera: även om entreprenörskap i grunden
naturligtvis är någonting positivt måste man
faktiskt ställa sig tveksam till heroiseringen av begreppet. När ’entreprenörskap’ blir universallösning på Sveriges problem innebär det i slutänden
att man i precis alla situationer ska vara ”hungrig
och driven” med ”visionära lösningar” och ”rätt
sälj-tänk”, beredd att ”ge järnet” och ”jobba stenhårt”. Orden skramlar tomma, inte sant? Förhoppningsvis finns det fortfarande platser där andra
egenskaper är lika mycket – eller mer – värdefulla.
14 / REPORTAGE
Ergo #6 / 2010
Många är oroliga för Studentstadens framtid efter Vasakronans
försäljning. I själva verket försvann alla garantier för länge sedan.
Ergo återvänder till år 1994, när kåren, universitetet och kommunen
förlorade greppet om över 6 000 studentbostäder.
Den förlorade staden
Flogsta var Stiftelsen Studentstadens sista stora byggprojekt. Höghusen såldes till Heimstaden 2006.
D
en 27 september 1994 sammanträdde Uppsala studentkårs fullmäktige på Västgöta nation. Bland
alla studenter i lokalen syntes två
medelålders herrar som genom
sin närvaro påminde om att detta inte var vilket fullmäktigesammanträde som helst. Den
ene var Nils Erik Lundgren, tillförordnad vd
för Stiftelsen Studentstaden i Uppsala, SSiU.
Den andre hette Per Uhlén och var vd för fastighetsbolaget Diös. Fullmäktige hade att ta ställning till om kåren skulle godkänna en försäljning av den krisdrabbade Studentstaden till
Diös. Frågan hade redan bordlagts två gånger
under september månad och nu gick det knappast att skjuta upp avgörandet längre.
– Vi hade försökt förhala beslutet. Dels för att
se om det fanns några andra möjligheter, dels
för att kunna förhandla med Diös för att få
garantier om fortsatt inflytande, berättar då-
varande kårordföranden Sofia Murhem, idag
docent i ekonomisk historia.
De båda andra huvudmännen för SSiU, universitetet och kommunen, hade redan godkänt affären och väntade nu otåligt på kårens
medgivande.
– De var ganska arga på mig. ”Som ni håller
på kommer det att gå i konkurs och då förlorar
vi allt”, sa de. Jag hade en väldig press på mig
från det hållet.
Kåren hade fått till stånd ett samarbetsavtal
som slog fast att Diös skulle hyra ut bostäderna
till i första hand studenter och att kåren skulle
få en plats i det nya bolagets styrelse. Avtalet
skulle gälla i tio år.
Men många fullmäktigeledamöter var långt
ifrån övertygade. Under en frågestund gjorde
Per Uhlén sitt bästa för att skingra deras tvivel.
Bland annat avfärdade han att Diös skulle ha
för avsikt att genomföra en ”lyxsanering” med
Sofia Murhem.
onödigt höga hyror som följd. En omfattande
upprustning skulle det bara bli om det fanns
starka önskemål om det, lovade Uhlén.
Efter frågestunden följde en lång debatt.
– Vi som satt i kårstyrelsen kände att vi hade
kommit så långt vi kunde, medan oppositionen tyckte att vi skulle fortsätta vägra. Det var
ganska upprörda diskussioner, jag var vrålförkyld och hade feber, minns Sofia Murhem.
När fullmäktige till sist kom till beslut röstade 27 ledamöter för en försäljning, 9 röstade
emot och en ledamot lade ner sin röst.
Uppsala studentkår hade släppt taget om
flaggskeppet Studentstaden, som en gång
hade grundats på kårens initiativ, och som
man varit med om att driva under mer än fyra
decennier.
Tio minuter efter midnatt avslutades mötet
och Sofia Murhem gick hem till sig. Dagen
därpå tänkte hon stanna hemma från kåren
REPORTAGE / 15
Ergo #6 / 2010
Foto: Staffan Axelsson
för att kurera sig. Tidigt på morgonen ringde
en reporter från Upsala Nya Tidning och ville
veta hur det hade gått på mötet. Av honom fick
Sofia Murhem veta att passagerarfärjan M/S Estonia hade förlist samma natt.
– Jag ringde till kårens vaktmästare och bad
honom hissa flaggan på halv stång. Vi visste
inte då om det var några Uppsalastudenter
med på färjan, men det visade ju sig sen att det
var det. En katastrof med över 800 döda – det
fick frågan om Studentstaden att blekna en
aning.
SSIU:S EKONOMISKA BEKYMMER hade börjat
långt tidigare. Stiftelsens verkligt stora byggprojekt med 2 854 bostäder på Kapellgärdet
1964–69 och 3 164 i Flogsta 1969–74 hade planerats för att möta 1960-talets anstormning av
studenter. Men när de nya bostadsområdena
stod färdiga hade studenterna blivit färre. De
årskullar som då gick ut gymnasiet var mindre
än på 1960-talet, och Uppsala universitet hade
samtidigt fått konkurrens från nya högskolor.
Situationen blev inte bättre av att miljonprogrammet på många håll hade skapat ett visst
överskott på vanliga bostäder. Studentstaden
fick svårt att hitta hyresgäster; som mest stod 2
500 rum och lägenheter tomma. De statliga hyresförlustlån som till en början täckte upp för
de minskade intäkterna avskaffades 1979. Under början av 1980-talet fick stiftelsen anstånd
med att betala tillbaka sina studentbostadslån,
men under perioden 1985–90 skulle skulden
betalas av.
SSiU försökte anpassa sig till de kärvare villkoren genom ombyggnationer och genom att
sälja fyra höghus i Flogsta 1984. Från mitten
av 1970-talet hyrde man även ut bostäder med
vanliga hyreskontrakt utan studerandekrav. På
så sätt fick stiftelsen en grupp hyresgäster som
inte var studenter. Några av dem skulle komma
att bilda kärnan i hyresgästföreningen Förenade förtroenderåden, FF, som spelar en viktig
roll i historien om stiftelsens fall.
Under andra halvan av 1980-talet hårdnade
klimatet successivt i hyresförhandlingarna mellan FF och hyresvärden. Hösten 1986 valde SSiU
”att ej begära omförhandlingar av hyrorna och
att godta underskottet på 700 000 kronor men
att vid nästa års hyresförhandlingar ej acceptera
en uppgörelse som medför ett underskott i stiftelsens budget.” Året därpå hänsköts förhandlingarna för första gången till hyresnämnden.
Då var hyran för de billigaste studentrummen
694 kronor, vilket motsvarar omkring 1 250 kronor med dagens penningvärde.
Fortsättning på nästa sida
16 / REPORTAGE
Samma skådespel upprepades år efter år. I
1990 års årsredovisning konstaterar SSiU att
man liksom tidigare år fått lägga stora resurser på hyresförhandlingar. ”Intentionerna i
hyresförhandlingslagen kan knappast ha varit
att genom obstruktion från en part övervältra
kostnader på framtida hyresgäster. På grund av
resursbrist hos hyresnämnden kan hyrorna inte
prövas; en prövning som skulle visa det rättvisa i
våra yrkanden”, skriver en frustrerad vd.
I 1993 års hyresförhandlingar kunde SSiU
tänka sig hyreshöjningar på 14 procent men ansåg att 25 procent skulle behövas för att rädda
stiftelsen på längre sikt. SSiU tog åter förhandlingarna till hyresnämnden och begärde även
att förhandlingsordningen skulle sägas upp. Hyresnämnden påbörjade så småningom en bruksvärdesprövning, där SSiU:s rum och lägenheteter skulle jämföras med likvärdiga bostäder för
att fastställa en rimlig hyra. Processen drog ut på
tiden. Tills vidare låg hyrorna kvar på 1992 års
nivå, som i reella tal inte var högre än fem år tidigare, och stiftelsens ekonomiska situation blev
allt mer kritisk. I början av 1994 var den akuta
krisen ett faktum. Den 27 januari ställde SSiU in
sina betalningar av skulder på sex miljoner kronor. Totalt uppgick skulderna till omkring 440
miljoner kronor.
Den här gången blev det ingen förlikning i hyresnämnden. Den 7 april sa SSiU nej till FF:s bud
på 15 procent, som alltså var högre än vad man
sagt sig kunna acceptera bara några månader tidigare. Orsaken till den nya hållningen kan anas
i direktionens protokoll från den 26 april: ”Uppsala studentkår hyser stora förhoppningar om
en förändring i FF:s styrelse”.
EN AV UTMANARNA var den 23-årige Flogstabon
Georg Hardt, numera utredare på Hyresgästföreningen Uppsala–Aros.
– Vi var några studenter som hade suttit och
pratat om demokratisynen i Förenade förtroenderåden, som vi tyckte var helt undermålig. Det
var noll insyn och styrelsen ville inte låta medlemmarna påverka. Vi tyckte också att det var
lite roligt att bråka med det gamla gardet, som
vi menade hade lagt beslag på hyresgästföreningen och drev sina egna maktfrågor snarare än
studenternas intressen, berättar han.
För att kunna få bort styrelsen gällde det för
Georg Hardt och hans vänner att först ta makten
i de lokala förtroenderåden för de åtta bostadsområden som hade SSiU som hyresvärd. Men de
stötte på hårt motstånd.
Den lokala styrelsen i Hamberg hade meddelat att det på grund av en översvämning i möteslokalen inte skulle gå att hålla årsmöte förrän
den 17 april, tre dagar efter FF:s stora årsmöte.
Enligt de lokala stadgarna kunde dock 15 hyresgäster sammankalla till möte utan styrelsens
medgivande.
– Vi drog en rövare. Vi delade ut en kallelse till
årsmöte till alla boende i Hamberg. Det kom hur
mycket folk som helst.
Trots protester från den gamla styrelsen höll
studenterna sitt möte, valde en ny styrelse och
skickade två representanter för Hamberg till FF:s
stora årsmöte dagen därpå. Den gamla styrelsen
i Hamberg gjorde förstås detsamma. Även från
Väktargatan kom två representanter för mycket
efter liknande intriger. Efter fem timmar hade
mötet inte kommit längre än till valet av ordförande. Man beslutade att hålla ett nytt årsmöte
två veckor senare. Då skulle stridigheterna i de
lokala förtroenderåden vara lösta.
Efter två veckor fanns det både i Hamberg och
på Väktargatan fortfarande två styrelser som
sade sig representera de boende och skickade
vardera två representanter till FF:s nya årsmöte.
Men den här gången hade de oppositionella lämnat in en ansökan om avgörande till tingsrätten.
– Beslutet om vem som var rättmätig företrädare för Hamberg fick vi bara någon timme innan
det var dags för det stora årsmötet. Vi vann, säger
Georg Hardt.
Tolkningarna av innebörden i tingsrättens beslut gick dock isär. ”Stämningen i möteslokalen
var mycket irriterad och till slut tillkallades po-
Ergo #6 / 2010
lis som föste ut besvikna hyresgäster”, rapporterade Ergos utsände. De oppositionella drog
iväg till en annan lokal och höll sitt möte där
medan de som ville ha kvar den gamla styrelsen fortsatte sitt möte. De båda mötena valde
varsin styrelse, som båda sade sig företräda
FF. Återigen drogs frågan till tingsrätten och
först efter rättens beslut den 25 maj kunde
den nya styrelsen under Georg Hardt tillträda
och återuppta förhandlingarna med SSiU om
hyrorna. Den gamla styrelsen fick ett vitesföreläggande på 10 000 kronor om de sade sig
representera Studentstadens hyresgäster.
avgrunden. Valet stod mellan konkurs, försäljning
eller rekonstruktion genom kapitaltillskott
från huvudmän och fordringsägare. Rekonstruktionsförslaget gick ut på att universitetet och kommunen skulle skjuta till 40 miljoner respektive 30 miljoner kronor och att
fordringsägarna skulle avstå från 20 miljoner.
Kårens insats skulle bestå i att avsäga sig sin
majoritet i direktionen och bli en av tre lika
stora intressenter i stiftelsen. Den 13 juni
ställde sig arbetsutskottet bakom förslaget
under förutsättning att en rejäl hyreshöjning
skulle komma till stånd.
Redan dagen därpå träffade SSiU en uppgörelse med FF:s nya styrelse om att hyrorna
skulle höjas med i genomsnitt omkring 35
procent på drygt ett år. Men vid direktionens
möte den 29 juni hade förutsättningarna
ändrats. Nu hette det att rekonstruktionsförslaget ”inte kunnat genomföras på grund av
formella skäl”. Istället presenterade stiftelsens juridiska ombud Lars Wenne förslaget
att sälja Studentstaden till Diös. På morgonen
hade ytterligare en intressent lämnat ett bud.
Wenne föreslog därför att stiftelsen skulle säljas till någon som accepterades av fordringsägarna. Av 18 närvarande ledamöter röstade 15
för en försäljning.
De ”formella skäl” som förhindrade en rekonstruktion tycks ha varit att universitetet
hade kommit fram till att man inte kunde ge
något kapitaltillskott. Fondmedlen hade då
som nu strikta avkastningskrav och fick inte
användas till villkorslösa bidrag. Det är åtminstone dåvarande rektor Stig Strömholms
minnesbild.
– Mellan den 13 och den 29 juni skedde naturligtvis förhandlingar. Rekonstruktionsplanen krävde ett beslut från vår sida som vi inte
kunde ta. Det var inte rättsligt möjligt för oss
att göra det, säger han.
Men om universitetet inte ansåg sig kunna
bidra måste väl arbetsutskottet ha känt till
det två veckor tidigare?
– Det är inte säkert att alla ledamöter i arbetsutskottet verkligen trodde att rekonstruktionen skulle gå att genomföra. Deras
möte hade nog mer en prägel av en heroisk
sista strid.
Den avgående kårordföranden Niclas Karlsson var en av de ledamöter i direktionen som
reserverade sig mot beslutet att sälja Studentstaden. En vecka senare angrep han, djupt besviken, universitetet på debattplats i Upsala
Nya Tidning. Han menade att ett kapitaltillskott från universitetet inte bara var rättsligt
försvarbart utan också helt nödvändigt. Det
skulle visserligen inte ge någon direkt och
synlig avkastning men på sikt ge ”mångdubbel utdelning genom att trygga bostäder för
studenterna”, skrev han.
Karlsson hävdade vidare att universitetet tillsammans med det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem hade lagt ett bud på hela stiftelsen över huvudet på kåren. Detta bud ska ha
avfärdats som på tok för lågt. Ergo har inte hittat någon dokumentation som styrker det påståendet. Niclas Karlsson minns idag inte hur
det verkligen förhöll sig och Stig Strömholm
har inget minne av att universitetet skulle ha
lagt sig i budgivningen. Lars Wenne bekräftar
dock att en representant från universitetet visade intresse för att köpa stiftelsen.
SAMTIDIGT NÄRMADE SIG STIFTELSEN
Georg Hardt.
Stig Strömholm.
– Han gav ett riktigt skambud och blev utvisad av fordringsägarna, säger Lars Wenne.
Georg Hardt säger att Uppsalahem var en
av aspiranterna och att FF:s styrelse hade ett
möte med företagets vd.
– Det viktiga för oss var att Studentstaden
skulle behållas som ett studenthyrestgästkollektiv. Men det kunde han inte lämna några
garantier för. Han sa inte uttryckligen att studerandekravet skulle tas bort men att beståndet skulle inlemmas i deras ordinarie förvaltning. Vi var inte med på det. Diös var däremot
tydliga med att Studentstaden skulle få vara
kvar i en separat förvaltning.
Enligt Uppsalahems dåvarande styrelseordförande Lennart Hedquist (M) var det dock
aldrig fråga om någon budgivning från deras
sida.
– Vi fick kännedom om Diös intresse och fick
också klart för oss att deras bud skulle komma
att vara fördelaktigast. Dessutom bedömde
vi då att det inte hade varit bra att ytterligare
koncentrera hyresrättsägandet till en enda
part, det vill säga Uppsalahem.
Kommunen godkände försäljningen av Studentstaden till Diös den 30 augusti. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet,
som då liksom nu befann sig i opposition, röstade emot. De tyckte att Uppsalahem borde ha
fått möjligheter att köpa Stiftelsen och menade att kommunen tog alldeles för lite betalt
för den mark som skulle ingå i köpet.
När Uppsala studentkår på sitt tredje fullmäktigemöte den 27 september till sist hade
godkänt affären dröjde det bara fyra dagar
innan det historiska ägarbytet var ett faktum.
Diös köpte SSiU:s tillgångar för 447 miljoner
kronor, vilket i stort sett motsvarade stiftelsens skulder, genom dotterbolag Diepo. Bolaget fick ett eget kapital på 40 miljoner kronor
och ändrade efter affären sitt namn till Studentstaden AB.
FÖR STIG STRÖMHOLM kändes stiftelsens fall
som ett stort nederlag.
– Vi svek inte, men vi kunde inte hjälpa på
det sätt som vi hade velat, säger han.
Stig Strömholm anser att det var Förenade
förtroenderåden som sänkte Studentstaden.
– Det är svårt att förhandla med människor
som inte vill förhandla. Stiftelsens ekonomi
urgröptes successivt. Den här Hardt kom ju
in och gjorde en osjälvisk, heroisk insats, men
då var det nog tyvärr för sent.
Det enda som hade kunnat rädda Studentstaden hade varit om fler studenter hade engagerat sig tidigare för att byta ut förenade
Förtroende rådens styrelse, tror han.
– En massiv studentopinion hade skapat ett
psykologiskt tryck på Förenade förtroenderåden som hade varit svårt att motstå.
Georg Hardt håller med om att han kom för
sent.
– Men stiftelsen borde ha satt ner foten tidigare. Jag tror att man hade kunnat leda i bevis
att FF inte var värdig en förhandlingsordning,
säger han.
Vad har då FF:s ”gamla garde” att säga? Den
gamle ordförande Håkan Stefansson vill inte
prata med Ergo. Det vill däremot dåvarande
kassören Johan Edstav, idag landstingspolitiker för Miljöpartiet.
Den gamle ordförande Håkan Stefansson
vill inte prata med Ergo. Det vill däremot dåvarande kassören Johan Edstav, idag landstingspolitiker för Miljöpartiet.
– Stiftelsen var gravt misskött och hade stora
renoveringsbehov. Problemet var att man aldrig hade avsatt några ekonomiska medel till
fonder för framtida renoveringar. Hela renoveringskostnaden skulle tas från hyresgästerna. Om de hade fått igenom den hyreshöjning
de ville ha hade vi fått landets lägsta standard
för landets högsta hyror, säger han.
Om stiftelsen hade tagit ekonomiskt ansvar
tillsammans med hyresgästerna, då hade
man haft kvar studentbostäderna idag, menar Johan Edstav.
REPORTAGE / 17
Ergo #6 / 2010
Allan Parkman återvänder till Gamla studentstaden. Som ordförande för Uppsalastudentkår var han med om att mura fast den första grundstenen den 13 december 1951.
Foto: Staffan Axelsson
– Det var synd att inte kåren, nationerna och universitetet kunde köpa hela rasket, säger han om den aktuella försäljningen av Studentstaden.
– Vi ställde upp på stora hyreshöjningar. Men
vårt motkrav var att resten skulle täckas av antingen huvudmänen eller borgenärerna.
NÄR SSIU:S DAGAR VAR RÄKNADE framstod
Diös för många som en räddare i nöden; en stabil aktör med lokal förankring som hade avsikten att förvalta studentbostäderna långsiktigt.
I efterhand kan man konstatera att långsiktighet är ett töjbart begrepp. År 2000 sålde Diös
Studentstaden till AP-fastigheter, som genom
en sammanslagning blev Vasakronan 2008. Två
år tidigare hade beståndet splittrats genom försäljningen av Flogsta höghus till Heimstaden.
Nu har de cirka 4 300 bostäder som finns
kvar i Studentstaden än en gång bytt ägare. I
november förra året deklarerade Vasakronan
att beståndet skulle säljas. Affären väckte stor
oro hos såväl kommunen som universitetet för
att en framtida ägare skulle vilja använda bostäderna till annat än studentbostäder. Nationerna gav sig in i budgivningen tillsammans
med Uppsalahem, som den här gången gjorde
ett allvarligt menat försök att köpa beståndet
– men förgäves. I skrivande stund har det inte
offentliggjorts vem köparen är. Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Hedberg säger sig
dock lita på Vasakronans försäkringar om att
det handlar om en precis lika ansvarsfull förvaltare som de själva har varit.
Husen står kvar, de flesta tillhör fortfarande
Studentstaden och i de boendes vardag är det
kanske inte så mycket som är annorlunda nu
än när stiftelsen gick i graven – bortsett från att
hyrans andel av studiemedlet är dubbelt så stor
nu som då.
Den stora skillnaden består i att studentbostädernas fortbestånd numera avgörs av ägarens
affärsmässiga bedömningar. Det är nu många
år sedan studentrepresentationen i Studentstadens styrelse upphörde. Kåren försöker idag
agera i studentbostadsfrågor genom att påverka dem som verkligen har makt. Det framstår
som en utopi att en studentorganisation skulle
kunna bestämma över huvuddelen av stadens
studentbostadsbestånd, för att inte tala om
att ta initiativ till stora byggprojekt. Ändå var
detta precis vad som skedde under några decennier på 1900-talet. Hur gick det till?
började i blygsam skala under mellankrigstiden. Då var
ännu det vanliga att studenter bodde inackorderade hos privata hyresvärdar. 1929–30
byggde kåren Sveriges första moderna studentbostadshus Gubbhyllan på Övre Slottsgatan.
Huset står kvar vägg i vägg med kårhuset men
fungerar numera som universitetets hotell.
1934 bildades Stiftelsen Uppsala studentbostäder av kåren, universitetet och Uppsala stad.
1936 uppförde stiftelsen ett hus på Skolgatan
med 113 rum som alla hade egen toalett, vilket
vid den tiden uppfattades som en stor lyx och
gav upphov till benämningen Klosettpalatset.
Idag ingår byggnaden i Hotell Linné. På S:t Johannesgatan byggdes Parthenon med 39 rum
för kvinnliga studenter. Drivande i alla dessa
projekt var kårens skattmästare Jonas L:son
Samzelius. Han var även Stiftelsen Uppsala studentbostäders ekonomidirektör och blev senare en av centralgestalterna i skapandet av SSiU.
Under andra världskriget frystes alla byggprojekt men redan på hösten fredsåret 1945
var man i färd med att planera för en ny ”studentstad”. Området mellan Luthagsesplanaden, Tiundagatan och Enköpingsvägen (idag S:
t Johannesgatan) ansågs vara en lämplig tomt.
Uppsala stadsfullmäktige beslutade att överlåta mark till Stiftelsen Uppsala studentbostäder och bidra med pengar för att köpa den del
av området som tillhörde universitetet. Arthur
von Schmalensee, som tidigare ritat Parthenon, Arkadien och Klosettpalatset, vann stiftelsens arkitekttävlan med förslaget ”Lugna
gatan”.
En enkät om studenternas boendevillkor
1946 visade att hälften av de ogifta studenterna
var inneboende, medan bara var femte bodde i
studentbostad. ”Det ökade antalet studenter,
den stegrade konkurrensen om rummen och
STUDENTBOSTADSBYGGANDET
det sedan länge otillräckliga antalet studentrum
gör att ett betydande antal rum måste åstadkommas. Detta kan å andra sidan inte ske annat än
med hjälp av en betydande hyressubvention om
inte nuvarande hyresnivå skall genombrytas”,
skrev vice kårordförande Bengt Axhamre i Ergo
1947.
Dessvärre hade landets ekonomi försämrats
och alla reformer avbröts hösten 1947. Men tre
år senare infördes statliga subventioner på ungefär halva byggkostnaden för studentbostäder
och den första juli 1951 togs äntligen det första
spadtaget. Dåvarande kårordföranden Allan
Parkman var med om att mura fast den första
grundstenen på luciadagen 1951. Han och hans
fru hade själva fått känna på bostadsbristen för
Uppsalastudenterna.
– I början bodde vi i en liten lägenhet på hörnet
Svartbäcksgatan–Fabriksgatan med en mörk
trappuppgång och utan egen toalett. Det var
svårt att få tag i bostad, stan började bli för liten
för alla studenter, säger han.
Jonas L:son Samzelius betydelse för studentbostadsbyggandet kan knappast överskattas, menar Allan Parkman, även om de två ibland hade
olika uppfattning i detaljfrågor.
– Jag tyckte att det borde finnas nedfarter för
barnvagnar parallellt med de utvändiga trapporna till källaren. Samzelius förstod inte vad
det skulle vara bra för. Vi hade våra små skärmytslingar, men på det stora hela var hans insats
historisk.
Hösten 1952 kunde de första hyresgästerna
flytta in i den nya studentstaden, idag känd som
Gamla studentstaden. Samma år grundade kåren, universitetet och staden SSiU, som under
en tjugoårsperiod skulle förse Uppsala med sammanlagt 7 721 studentbostäder.
GUSTEN HOLM/[email protected]
Christina Thunwalls kapitel om kategoribostäder
för studenter i Uppsala studentkårs jubileumsbok
”Världen i Uppsalaperspektiv” har använts som källa
till skildringen av Studentstadens äldsta historia.
18 / REPORTAGE
Ergo #6 / 2010
Bjarni Juliusson i föreningen Update har samlat på sig en hel del maskiner genom åren.
Foto: Markus Nyberg
Hackare i ordets rätta bemärkelse
I en fuktig källarlokal ute på
Polacksbacken samsas datorföreningen Update med ett gäng datorer, av varierande storlek och
ålder, om det trånga utrymmet.
Från att länge ha fört en anonym
tillvaro vänder nu föreningen sin
verksamhet utåt.
F
rån dagsljuset utanför och in i
en dunkel källarlokal. Har man
någonsin varit hemma hos en
datornörd vet man vad som väntar, och precis så är det. Datorer
till höger och vänster, sladdar och kablar
överallt, colaburkar instuckna här och
var. Datavetaren Bjarni Juliusson som tar
emot har en t-tröja med texten Peace tvärs
över bröstet. Först är han lite avvaktande,
misstänksam nästan – men när han fått
prata sig varm om de gamla datorerna av
märket Digital och inser att jag fortfarande lyssnar med intresse, slappnar han av.
Han är här ofta.
– Jag bor på gården rakt över, i den
gamla officerspaviljongen, så det blir att
jag hänger här en del – det är trevligare
än att sitta på rummet. Vi har medlemmar vars specialintresse är gamla, stora
datormodeller och eftersom vi sysslar
mycket med gamla datorer här finns
möjligheten att se och leka med dem
– det är sällan man har tillgång till sådana här maskiner annars. Det händer
att vi gör olika tjänster och ströjobb för
företag och forskare, men internet äter
upp en stor del av tiden. Själv programmerar jag mest – det är ju min favorithobby!
och ett par
textterminaler för den som behöver och
det brukar vara folk här dagligen. Datorerna står uppställda på ett långt bord
mitt i rummet, så man sitter mittemot
varandra när man jobbar. Längs en långvägg står bokhyllor fulla med böcker, de
är inte för utlåning men det går att läsa
dem på plats. Bjarni berättar att de flesta
av Updates medlemmar är datavetare och
böckerna rör allt från datorarkitektur till
mjukvaruprogrammering.
– Det är en knutpunkt för kunskap och
så är det socialt. Vi träffas två gånger i
månaden och gör någonting tillsammans. Första onsdagen i varje månad
har vi möte på en restaurang, och tredje
onsdagen har vi föreningskväll. Föreningskvällarna är väldigt ospecifika
DET FINNS ELVA DATORER
eftersom vi är en extremt oorganiserad
förening.
Ergos fotograf bryter in i samtalet och
frågar om medlemmarna brukar hacka
saker.
– Vi hackar i ordets rätta bemärkelse – vi
skriver datorprogram, säger Bjarni triumfatoriskt och märker inte besvikelsen
i fotografens ögon.
FÖR DEN SOM ÖVERVÄGER en framtid
som systemadministratör finns här möjlighet att skaffa sig praktisk erfarenhet.
Föreningen bjuder regelbundet in gästföreläsare, som pratar om bland annat programmering, databaser och nätverk. Det
finns hjälp att få för den som har problem
med sin burk, och för den som är nyfiken
och vill lära sig mer eller för den som vill
träffa likasinnade finns ett hundratal
medlemmar att socialisera med, varav en
tiondel tjejer.
– Det är fler tjejer i föreningen än på datavetarprogrammet. Tjejer har i allmänhet en speciell situation här – tänk dig
själv att vara en av tre tjejer bland trettio,
rätt desperata killar – tjejerna får ganska
mycket uppmärksamhet om jag säger
så... Jag har hört killar från Polacks, som
läst en enstaka kurs någonstans där det
är fler tjejer än killar, säga att det var tråkigt att gå ut med kursarna – det var liksom ingen sport!
HANNA STRANDBERG/[email protected]
UPDATE
Datorföreningen Update
är till för studenter och
anställda på Uppsala
universitet och Sveriges
lantbruksuniversitet. Föreningen
har funnits sedan 1983 och erbjuder
förutom datorkonton och tillgång till
internet även föreläsningar, utställningar, månatliga middagsmöten och
en medlemstidning med sparsam
utgivningstakt (senaste numret kom
2004). Medlemsavgiften på 120
kronor om året går till inköp av ny
utrustning, som behövs för driften
av terminalsalen (datorsalen). Institutionen för informationsteknologi
sponsrar med lokaler, el och internet.
Föreningen brukar hyra en lastbil för
att frakta hem gammal datorutrustning efterhand som institutioner,
företag och myndigheter kasserar
gammal utrustning.
20 / NYHETER
Ergo #6 / 2010
Svinesund till Haparanda i
Civilingenjörsstudenten Andreas Westberg tog ett sabbatsår från studierna
för att gå Fjäll- och vildmarksledarlinjen
på Folkhögskolan i Malung. Under året
byggde han en havskajak och nu är det
dags att testa den på riktigt.
D
et är dammigt ute vid ESKvarvet, våren har kommit.
Intill skjulet som Andreas
Westberg hyr sitter ett äldre
par i varsin fällstol. Trots
att solen skiner är det fortfarande kallt i
luften, men kylan stoppar inte den äventyrslystne civilingenjörsstudenten. Han
har varit ute med kajaken sedan isen försvann från Fyrisån.
– Men jag måste erkänna att jag har känt
en hel del resfeber den senaste månaden.
Det är faktiskt en av anledningarna till
att jag hörde av mig till Ergo. Har det stått
i tidningen att jag ska paddla kajak mellan Svinesund och Haparanda så måste
jag ju göra det, säger han med ett skratt.
Andreas Westberg läser till civilingenjör med inriktning mot energisystem, eftersom han vill arbeta med miljömässigt
hållbara sådana. Efter två år på programmet kände han dock att han ville göra
något annat ett tag och sökte därför Fjälloch vildmarksledarlinjen på Malungs
folkhögskola.
– Jag var trött på att plugga och ville göra
något mer praktiskt. Jag tänkte också att
jag kunde ha användning för ledarskapsutbildningen i mitt framtida yrkesliv.
UNDER ÅRET PÅ FOLKHÖGSKOLAN byggde
Andreas Westberg och klasskamraten
Andreas Gustafsson varsin havskajak i träglasfiber-epoxilaminat. Han berättar att
de sporrade varandra från början och att
det inte dröjde länge förrän de hade planerat sin resa. Den 17 juni paddlar de iväg
från Svinesund, vid norska gränsen. Resan
tar dem vidare längs kusten ner mot Skåne
och vidare upp på den östra sidan, ända till
Haparanda i norr. Sammanlagt 240 mil.
– Först nyligen har jag insett hur långt
det är vi egentligen ska paddla! Vi räknar
med att vara ute i två till tre månader,
men eftersom skolan börjar i september
så får vi se hur det går. Vi tar det som det
kommer, hinner vi inte så hinner vi inte
– men det är klart att målet är att komma
fram. Det här är förmodligen mitt sista
sommarlov innan jag går ut i arbetslivet,
så jag vill passa på att testa något utöver
det vanliga. Kan jag sedan inspirera andra
att upptäcka den vackra svenska naturen
så är det en bonus.
EN SPORRANDE KOMPIS ,
en entusiasmerande lärare, en särskild stämning i klassen och ett välsorterat friluftsbibliotek
var det som inspirerade Andreas Westberg själv.
– Det är inte så svårt att sticka ut på ett
litet äventyr, det gäller bara att bestämma
sig! Visserligen tog det tid att bygga kajaken – all fritid under året gick till att få den
klar – men utöver det har vi det mesta av
utrustningen redan, som tält och kök. Vi
kommer att ha med ett reseapotek och
våra mobiltelefoner, ifall något skulle hända. Mat handlar vi på vägen, jag har redan
prickat in alla Icabutiker längs kusten.
»DET JAG FRUKTAR ÄR
ATT VÄDER OCH VIND SKA
STÄLLA TILL DET FÖR OSS.
SEN ATT JAG HAR BYGGT
JÄVELSKAPET SJÄLV – VISSERLIGEN ÄR DET EN ENKEL
KONSTRUKTION, MEN DET
KAN ALLTID GÅ FEL! «
För att kunna ladda mobiler och mp3spelare kommer de att ta med sig solcellsladdare. Kompisen kommer att ta med
en GPS, men Andreas Westberg litar mer
till kompass och gamla hederliga papperskartor. Han har alltid varit en utpräglad vattenmänniska, men det allmänna
friluftsintresset har kommit först på senare år. Förutom kajakpaddlandet på Fyrisån de senaste veckorna förbereder han
sig inför resan genom löpning.
– När man paddlar arbetar man mest
med bål och rygg, inte så mycket med armarna. En kajak är mer stabil än man tror,
men det gäller att följa med i rörelserna.
Det är viktigt att man är avslappnad. Vi
kommer att stanna till hos kompisar på
vägen och säkert behöver vi vilodagar,
men det får inte bli för många – vi har ju
begränsat med tid.
kallas även för Havspaddlarnas Blå Band
(HBB), och färden är omgärdad av regler
om man vill bli upptagen som medlem i
HBB. Andreas Westberg berättar att de anmält sig främst för att folk genom HBB:s
hemsida ska hitta till bloggen som killarna har satt upp, och att de inte kommer
att följa reglerna till punkt och pricka om
det skulle leda till problem.
– Vi planerar att följa reglerna så långt det
går. Det jag fruktar är att väder och vind
ska ställa till det för oss. Sen att jag har
byggt jävelskapet själv – visserligen är det
en enkel konstruktion, men det kan alltid gå fel! Bortsett från det ser jag framför
allt fram emot en sommar på havet, nära
vattnet och naturen.
STRÄCKAN SVINESUND-HAPARANDA
HANNA STRANDBERG/[email protected]
Vill du följa färden längs Sveriges kust, gå in på
bloggen: AndreasOchAndreas.wordpress.com
Andreas Westberg testar sin egenkonstruerade havskajak på Fyrisåns lugna vatten.
NYHETER / 21
Ergo #6 / 2010
hembyggd kajak
GWENDOLYN HAEVENS
Home is where
the Hjortron is
I
’m not keen on the word invandrare. I like to feel I came
to Sweden out of my own volition: I didn’t simply
“wander” into the country six years ago on a whim.
Nor did I mistakenly pass through one of those IKEA
short-cut doors from ‘Sofas’ into ‘Frames and Wallhangings’ and then, finding myself in a foreign country,
shrug my shoulders and meander off to find Migrationsverket. Not at all. I fell in love and made one of those rational
decisions which that state is known for.
Actually, that’s why I returned to Sweden. My very first arrival here as a high-school exchange student was influenced by children’s books. Pippi Longstockings had made a
great impression on me. The only thing keeping me from
running off to join the entourage at Villa Villekulla was the
uncanny effect of a dreadful dubbing-job in re-runs of the
1969 T.V. series. I’d like to have a more sophisticated reason
than that, but when it came time to decide where I’d like
to spend my year abroad, I actually did visit the children’s
section of my local library. I pulled picture books off the
shelves, and flipped through them looking for images of a
country with traditions, a real culture—compared to the ‘salad-bowl’ I’d grown up in.
Swedes often seem genuinely surprised when I refer
to Sweden’s strong culture. As if one is as likely to find
Alaskans voting-in their town Lucia each December, or
Zimbabweans dancing jubilantly ‘round the May-pole to
the tune of Små grodorna come Midsummer. As though it
were natural everywhere to eat pea-soup and pancakes on
Thursdays, ‘Fat Tuesday’ buns at Mardi Gras—or to crack
open an ominously bulging tin of fermented herring in
the fall and call it dinner. Certainly these traditions don’t
form a part of every Swede’s life, but to someone who just
wandered into the county relatively recently, they appear
wide-spread.
Sweden is not all jordgubbstårta and klämdagar.
For all my delight of things uniquely Swedish, something
did change for me between my year as an exchange student
and my returned residency. Parts of the societal culture I
found comical as a visitor—the ruthless stampedes between queues in ICA caused by a new cashier opening her
till, the way acquaintances pretended not to see me to avoid
small talk—became harder to laugh away. And I could no
longer hide my dislike for certain things behind weak excuses—such as the “flat tire” my bike had all winter when I was
terrified of slipping on the ice, or that I was “too full” for
dessert when the warm hjortronsylt was brought out.
This last one has been especially difficult to admit because a) Swedes save hjortronsylt for special guests and can’t
imagine anyone disliking, let alone loathing it b) after pretending to adore hjortron my whole first year, it was hard
to admit the truth on my return, and c) I myself had spent
hours sinking into mossy bogs and beating away whole nations of mosquitoes to collect those first seven rose-tinted
‘cloud berries’ (which, by definition, ‘should’ have tasted
heavenly). I suppose I had a hopelessly romantic idea of assimilating myself completely into those picture-perfect
images in the children’s books.
But if you’ll permit me one smörgåsbord metaphor: my
mistake has been believing that I have to like every dish
on the table in my new country. Whereas, in reality I can
chose the things I like best, leave anything I haven’t acquired a taste for behind, and still enjoy my meal along with
my Swedish family and friends.
OF COURSE
Foto: Hanna Strandberg
GWENDOLYN HAEVENS, originally from Canada, is a Graduate
Student studying North American Literature at the Uppsala
University English Department.
22 / KULTUR
Ergo #6 / 2010
Nationerna som
inte tar semester
Dansa loss på Bryggan, se solnedgången från Taket eller ta en
öl i Uplands trädgård. Ergo bjuder på en liten special för dig som
vill veta var du ska ta vägen när
du vill ut på roligheter i sommar.
U
Kulturernas Karneval utlovar många upplevelser och en trevlig stämning.
Foto: Kulturernas Karneval
Karneval lovar dunder och sprak
Den 29 maj är det dags för
Kulturernas Karneval i Uppsala. En sprakande folkfest med
dundrande kulturmöten, enligt
arrangörerna.
D
et är sociologen och före detta Uppsalastudenten Milena
Kraft som står bakom satsningen – tillsammans med
dramapedagogen Magnus
Lindén är hon projektledare för Kulturernas Karneval som hålls i Uppsala.
Vad är Kulturernas Karneval?
Kulturernas Karneval är en färgsprakande folkfest med dundrande kulturmöten – en fest av och för alla kulturer
och åldrar. Det är andra gången karnevalen hålls, och tillsammans delar Magnus
Lindén och jag visionen att kunna etablera en årlig Kulturernas Karneval i Uppsala. Vi vill visa och lyfta fram den kulturella rikedom som finns i staden, och då
menar vi kultur i bred bemärkelse. Vi vill
år är ganska annorlunda, tågsträckan är
kortare och mer central, och programmet
på festplatsen fortsätter direkt i anslutning till karnevalståget. Antalet tågdeltagare är dubbelt så stort som förra året och
festplatsprogrammet är mycket rikare.
skapa mötesplatser för olika kulturer
och åldrar, vi vill skapa glädje – och vi vill
skaffa oss själva jobb som är utvecklande,
spännande och utmanande.
Vad väntar besökaren?
Dagen börjar klockan tolv med ett stort
karnevalståg – mer än 25 grupper kommer dansandes och musicerandes att
tåga runt Fyrisån. Bland deltagarna finns
två sambagrupper, diverse dansskolor,
ett flertal bolivianska föreningar, Uppsala Ungdomsring, Afarvänner i Sverige
och många fler. Klockan två väntar ett
mångfacetterat program på festplatsen
i Stadsparken med musik, dans, filmvisningar, barnaktiviteter och konst, samt
en mat- och hantverksmarknad med ekologisk mat från hela världen.
Är det något särskilt du vill tipsa om?
Förutom alla konserter och dansuppvisningar ges ett antal workshops i olika
dansstilar. Särskilt spännande kommer
länshemslöjdskonsulenternas tält att
vara, där publiken får prova på olika slags
konsthantverk. Missa inte heller Danish
Saroees fotoutställning.
Varför ska man gå i karnevalståget?
Att gå i karnevalståget är en väldigt speciell upplevelse, där man tillsammans
med en mängd andra grupper skapar en
underbar stämning av glädje och fest.
För många grupper är karnevalståget ett
unikt tillfälle att visa upp sig inför en stor
publik, något som uppskattas väldigt
mycket.
Jämfört med förra årets karneval?
Vår första karneval var lyckad och uppskattad på många sätt. Många personer
kollade på och dansade med i karnevalståget och efter det var det en trevlig stämning i Stadsparken, där fem olika band
uppträdde på Parksnäckan. Upplägget i
HANNA STRANDBERG/[email protected]
Studio dicore, med Årets Uppsalastudent Hoa Ly i spetsen, har
låtit sig inspireras av olika talkshows och tog med start i maj
plats i gamla Fyrisbiografen för
en rad intima samtal med olika
kulturpersonligheter.
S
tudio dicore startar lagom
till våren upp sitt nya projekt
Samtalet, en konversation
mellan en programledare (litteraturvetarstudenten Robin
Bernhardtz) och en utvald gäst. Först ut
var Johanna Koljonen, kulturpersonlighet och vinnare av På Spåret och nästa
gång är det dags för författaren Per Hagman.
– Han gör inte många offentliga framträdanden, så det känns verkligen kul att
han kommer hit och vill vara med. Vår
Hoa Ly visar vägen mot kulturlivet.
tanke med Samtalet är att låta Uppsalas
studenter – och icke-studenter – ta del av
kulturlivet på ett annat sätt, genom att
bjuda in kulturpersonligheter och hålla
ett intressant, intimt och personligt samtal, förklarar Hoa Ly.
Han berättar att de inspirerats av olika
talkshows, som ”Sen kväll med Luuk”,
”Late show with David Letterman” och
”Late night with Conan O’Brien”. De arbetar hårt för att locka aktuella gäster och
programledaren Robin Bernhardtz gör
research och väljer samtalsämnen.
Foto: Hanna Strandberg
Studenter bakom talkshow på Fyrisbiografen
– Han kommer att ta upp ämnen som är
intressanta, roliga och relevanta. Det är
ett sätt att få se andra sidor av en kulturpersonlighet, något som kanske inte alltid framkommer i hans eller hennes verk
och alster.
Samtalet hålls på Fyrisbiografen i Uppsala, som med sina knappa hundra platser ger precis den känsla av intimitet som
Studio dicore eftersträvar.
– Medan Uppsalaborna förpassas mer
och mer till Stockholm för att få ta del
av kulturutbudet, anstränger sig Studio
dicore för att behålla och stärka möjligheten till kultur här i staden. Samtalet
ekar och ger en antydan om att Uppsala
har potential att kunna konkurrera med
liknande arrangemang i huvudstaden.
För information om Samtalet, besök
hemsidan: www.dicore.se
HANNA STRANDBERG/[email protected]
nder sommaren hägrar lugnet i Uppsala. Hemstäderna
kallar, sommarjobben avlöser studierna och de flesta
nationer tar en välbehövlig
paus. Men kvarvarande studenter behöver inte deppa ihop. Nationslivet är inte
så slumrande som man kan tro.
Med sina 35 000 besökare är Bryggan
Uppsalas största sommarklubb. Med sitt
specialbyggda utomhusdäck, sina fyra barer och tre dansgolv fungerar Sommarsnerikes som en magnet för alla med kårleg.
– När solen skiner är det rätt gott att
bara sitta på däcket och dricka öl, säger
Anders Dahlberg som är en av fyra värdar
som driver Bryggan i år.
Själva klubbandet sker på tisdagar och
fredagar men restaurangen är öppen sju
dagar i veckan. Tanken är att ha en riktigt
bra restaurang med högklassig service,
mat och vin. Det ska vara ett billigare alternativ för studenter som vill gå ut och
äta på fin restaurang.
– Vi kommer ha en riktig kock som säkrar kvaliteten på maten, berättar Anders
Dahlberg.
Menyn kommer att ändras under hela
sommaren och Anders Dahlberg lovar
många spännande rätter som bryter av
mot det traditionella nationsurvalet.
– Musslorna tror jag kommer att bli en
favorit, avslöjar han.
MEN STUDENTERNA kan se fram emot mer
än klubb och restaurang. I år underhålls
gästerna av både livemusik och stand up.
Än är inget spikat så Anders vågar inte avslöja några namn men säger att det kommer bli något utöver det vanliga.
Varför är Bryggan så populär?
– Jag tror det är för att den bara finns
på sommaren. Saluhallen och BJ finns ju
året om, det här blir lite mer speciellt. Sen
är Bryggan det enda riktiga klubbalternativet för studenter.
V-Dala är en annan av nationerna som
kör en specialare under sommarmånaderna, nämligen restaurangen Taket.
Högst upp på Alvar Aaltos vackra byggnad är det utomhusservering med vacker
utsikt över staden. Under kyliga sommarkvällar kan man svepa in sig i en filt
som finns till låns. Lite då och då blir det
sommarlounge med en hel rad olika dj:s.
Bland andra kan vi se Velvetarrangören
Lorenzo Casini vända plattor under namnet Dusty Grooves och tjejerna i Clarity
och Fidelity som återförenas efter en tid
på olika håll.
Ett populärt tillhåll är också sommarorvar på Norrlands nation. Innergården
öppnas upp och under markiserna kan
kalla drycker avnjutas i såväl solsken som
regn. Även Västgöta och Uplands håller
öppet under sommaren. Båda två erbjuder mysiga trädgårdsserveringar och
sommarmenyer.
ELLINOR SKAGEGÅRD
Mera sommaröppet
Norrlands: Sommarorvar
Uplands: Svantes trädgård
GH: Sommarrestaurang
24 / RECENSIONER
Ergo #6 / 2010
Betygen sätts i skala 0–5
BÖCKER
MUSIK
Spänning i Studentuppsala
Håkan Nesser
De ensamma
Albert Bonniers förlag
I sin nya roman, den
fjärde om kriminalkommissarie Gunnar Barbarotti, rör
sig Håkan Nesser
mellan det uppdiktade Kymlinge och
det sena sextiotalets och tidiga sjuttiotalets Uppsala.
Det handlar om tre
par Uppsalastudenter som under den
intensiva men lyckliga studietiden utgör en sammansvetsad gemenskap. En
sommar genomför
de en resa tillsammans, genom det då
I sin senaste deckare har Håkan
massiva östblocket.
Nesser förlagt delar av handlingen
En resa där någonFoto: Lena Koller ting går fruktanstill Uppsala.
värt fel. Några år
senare återförenas
den efter resetraumat splittrade sextetten. Även denna
gång slutar det i tragedi. En av de sex ramlar ut för ett
stup och dör. Något som till en början framstår som en
olyckshändelse. Men trettiofem år senare hittas en annan av de sex vännerna död på exakt samma ställe. Knappast en tillfällighet. Utredningen hamnar hos Barbarotti
som, visar det sig, har personliga kopplingar till fallet.
LÅTER DET INVECKLAT? Det är det. Men faktum är att
Nesser hela tiden lyckas hålla de till synes sammantvinnade trådarna både raka och tydliga. Han har vävt sin
spänningsväv väl. Här är det främst avståndet mellan
de två gestaltade tidsplanen som skapar en intressant
spänning, gapet mellan nu och då där kontinuiteten i
karaktärsutvecklingen brutits upp till förmån för en
intrig- och mysteriedriven handling. Vad var det egentligen som hände i glappet mellan de där trettiofem åren?
Vad skedde egentligen på den där ödesdigra resan? Var
det mord eller var det en olyckshändelse? Länge lyckas
Nesser hålla gåtan levande. Men som det alltför ofta förhåller sig med den här typen av litteratur är gåtan alltid
mer kittlande och fascinerande än den ofta banala och
konstruerade lösningen.
Men att Nesser är en skicklig spänningsskapare är
omöjligt att förneka. Precis som i hans förra fristående
roman, ”Maskarna på Carmine Street”, rör det sig här om
sidvändarspänning av högsta kvalitet. Men Nesser lägger också, till skillnad från vissa av sina genrekollegor,
stor vikt vid hantverket. Han är en säker stilist. Kanske
för säker. ”De ensamma” är ett väloljat, snudd på självgående, litterärt maskineri. Här går allting per automatik.
Det är oklanderligt men en aning tråkigt, felfritt men
opersonligt. Det blir tyvärr inte bättre av att mekaniken
ibland bryts av med lättare existentiella resonemang.
De känns snarare malplacerade och alltför uttalade då
den existentiella problematiken redan ligger inbäddad i
själva historien. När det gäller litterär gestaltning är det
alltid bättre att säga för lite än för mycket.
Ändå fyller De ensamma sin främsta funktion. Ty, som
sagt, spännande är det. Det är dessutom underhållande
läsning för den som önskar inblick i sjuttiotalets studentliv. Och igenkännande för den som är bekant med
dagens. Många Uppsalamarkörer skymtar förbi; Rackarberget, nationerna, Carolina och, faktiskt, den tidning
du just nu läser.
Så trots att De ensamma lämnar en del att önska bör
det ändå vara en självklar kandidat till hängmattans
sommarläsning. Med tanke på romanens kanske väl tilltagna längd lär den dessutom räcka i många soligt slöa
dagar.
JOHN SJÖGREN
Ellinor Skagegård med sitt band 5th Season.
Imponerar med eget uttryck
First time
Ellinor Skagegård & 5th Season
2010
Uppsalas egen Ellinor Skagegård & 5th Season är äntligen här med sin fullängdare ”First time” som är kantad
av melodistarka låtar och variationsrikedom så det räcker och blir över. Denna skiva är allt annat än högljudd
och publikfriande. Här bjuds lyssnaren in till en berättande, finstämd och lågmäld samling musikstycken
med integritet. Fullängdaren känns som en berättelse
med flera delar eller kapitel som man gärna vill följa,
så man fortsätter helt enkelt att spetsa öronen, låt efter låt. Musikaliskt sett rör sig bandet mellan indiepop,
folksång, jazz och en lagom dos musikal, men vokabulären innehåller även inslag av rock. Det är en spännande
upptäcktsfärd eftersom ombytet är stort, under ganska
kort tid. Ellinor Skagegård blandar genrer efter eget huvud – vilket märks, och hon känns innerligt närvarande
i sitt utförande. Det finns många guldkorn på First time.
Starkt inledande Every you, medryckande Why does a
good thing have to end? och snygga Beasts berör mest.
Det är proffsigt, känslofyllt och stilfullt. Skagegård och
hennes musiker visar att man inte behöver höras mest
för att synas och uppskattas. Denna musikkonstellation
vågar odla sina talanger och ha kul på kuppen, detta gör
bandet som bärs upp av Ellinors låtskrivande och sång.
Resultatet? Ellinor Skagegård och 5th Season förmedlar
stundtals en drömsk känsla med First time. Bandet har
skapat ett eget uttryck, så tydliga referenser till andra
musiker och stilar är egentligen överflödiga. Om jag
skulle önska någonting mer skulle det kanske vara ett
Foto: Privat
visst motstånd som fick komma till ibland, som en otippad vändning.
ELLEN PERSSON
Temperamentsfullt och respektlöst
Punsch
Monark
(Sandkvie Records)
De traditionella låtarna på debutalbumet ”Monark” visar att Punsch har bra koll på och behärskar den svenska
folkmusiktraditionen. Men det är när de skriver text och
musik själva det riktigt roliga händer. Sånger som ”Återbud”, ”Måndag morgon” och titelspåret visar en trio som
kastar all begränsande respekt överbord.
Den tidigare Uppsalasångerskan Maja Erikssons sång
porlar fram över en musik som blandar klezmer, traditionellt svenskt och anglosaxiskt precis som den vill.
Punsch klär av traditionerna och använder dem som
rena verktyg för att få musiken dit de vill. Vilket i de
bästa stunderna leder till ett flöde som tycks gå på ren intuition och förmedlar såväl Europas glada stunder som
dess aldrig sinande sorg.
På de lugnare spåren, som fungerar som kontraster
och ansatser, tar sorgen överhanden. Bäst är den hjärtskärande vackra ”Plastikvalsen” som lätt matchar Krakowbandet Kroke i att gestalta melankoli. De två temperamenten ger en helhet som känns så komplett att de
fem traditionella låtarna mest stör och gärna kunde ha
lämnats utanför.
ANDREAS JAKOBSSON
RECENSIONER / 25
Ergo #6 / 2010
Betygen sätts i skala 0–5
nat hålla sjukdomen hemlig i så många år. Hur kunde
hon göra så mot sin familj? Lekfalk har följt Lillemor under flera år och i intervjuerna med Lillemor och hennes
mamma framträder en tragisk historia.
FILM
Ung och otippad rebell
för det hon gjort och inser att det är rätt att hon straffas. Men ju längre filmen
går låter hennes ord som ett inövat mantra. Även om
hon inte säger det rakt ut så framstår det mer och mer
som att hon ser sig som ett offer. Man känner givetvis
medlidande med Lillemor, men man kan inte låta bli att
återkomma till skuldfrågan. Filmen utesluter inte att
samhället har viss skuld. Hon vågade inte berätta om sin
sjukdom på grund av risken att bli utstött. Trots det är
det på gränsen till provocerande att se henne gråta över
sin situation. Det är väl inte Lillemor det är mest synd
om, eller?
Lillemor är en intressant huvudperson. Hon är på alla
sätt en väldigt vanlig person. Det är lätt att känna igen
sig i henne, men det är omöjligt att förstå att hon handlade som hon gjorde. ”Hur kunde hon” är utan tvekan
en film att diskutera. Den väcker frågor om skuld, moral
och vilka konsekvenser ens handlande kan få. En av filmens svagheter är att den inte behandlar dessa frågor
särskilt ingående. Frågan ”hur kunde hon?” är fortfarande obesvarad när filmen är slut. Det hela känns till och
med ännu mer gåtfullt än när filmen började.
”Hur kunde hon” är en välgjord och intressant dokumentär. Mer än något annat är det filmens ämne som
gör den sevärd. Men det är gott och väl tillräckligt i det
här fallet.
LILLEMOR TAR PÅ SIG SKULDEN
Youth in Revolt
Regi: Miguel Arteta
Premiär 28 maj på SF
För att ha en så antiauktoritärt klingande titel är det här
en rätt mesig film. Kanske inte helt överraskande eftersom huvudrollen spelas av mesarnas okrönte konung,
Michael Cera. Efter att ha slipat på sitt lågmälda nördporträtt i filmer som ”Juno” och ”Supersugen” förfinar
han här sin teknik som uttolkare av den manliga oskuldens vånda och vedermödor.
Nick Twisp(Cera) har precis blivit utlokaliserad till obygden över sommaren när han träffar Sheeni. Portia Doubleday spelar henne som om hon just klivit ut ur en tidig
Hal Hartley-film och lyckas på något mirakulöst vis göra
en platt typkaraktär till mer än bara ett kuttersmycke.
Sheeni delar Nicks intresse för europeisk popkultur och
han delar mer än gärna säng med henne. Mönsterenligt
fördömande föräldrar och mönstergill pojkvän står dock
i deras väg. Den invecklade lösningen på deras situation
inkluderar att Nick måste sparkas ut från sitt föräldrahem. Små och stora sattyg kommer som på beställning
och desperationen når snart så långt att Nick uppfinner
en helt ny personlighet: den stilfullt kedjerökande rebellen Francois Dillinger, tydligt influerad av Jean-Paul Belmondos och Alain Delons tuffa filmfigurer.
att ge Cera en ny karaktär att
sätta tänderna i, för hur sevärd hans komiska rytmik och
välartikulerade mimik än är så kan hans sublima nördighet bli aningen enahanda över en hel film. Dillinger
däremot, erbjuder variation. Han är den charmerande
sociopatiska delen av Nicks person som inte bara får uttrycka de allra flesta av filmens många snärtiga repliker
utan dessutom tvingar den kärlekstörstande ynglingen
att fullständigt spåra ur. Tyvärr är det en resa som filmen
inte riktigt är beredd att följa med på.
Regissör Miguel Arteta har visat attityd i sina tidigare
”The Good Girl” och egensinniga ”Chuck & Buck”. Här
är hans iscensättning habil men på tok för slätkammad, som om han är skärrad av sitt stjärnspäckade birollsgalleri (för övrigt ett gäng udda karaktärer av vilka
många hade förtjänat mer utrymme) eller inte kan
besluta sig för vilken sorts film han har velat göra. Vad
det blir är lite som en ”American Pie” för intellektuella,
fast där flamsigheterna och klyftigheten har tagit ut
varandra.
Om bara karaktären Dillinger hade fått smitta av sig
åtminstone en gnutta av sin anarkistiska kaxighet på filmen, men inte ens när han tar över filmen vågar man ta
ut svängarna lite. ”Youth in Revolt” förblir istället lagom
hela vägen ut, långt efter att Herr Lagom själv har gått
upp i limningen. Det är ett odynamiskt feglir som inte
gör någon människa glad.
NICLAS GILLBERG
DET ÄR ETT SMART DRAG
CHRISTOFFER OLOFSSON
Von Sydow glänser i god matiné
Robin Hood
Regi: Ridley Scott
SF Filmstaden
Lillemor vågade inte berätta för sin familj om HIV-smittan
Foto: Folkets Bio
hon bar på.
HIV-kvinnan bakom rubrikerna
Hur kunde hon
Regi: Ingela Lekfalk
Visas på Fyrisbiografen.
Michel Cera gör ett lappkast i sin personlighet och blir en av
Foto: SF
de tuffa killarna i “Youth in revolt“.
För att göra en bra dokumentärfilm är det nästan nödvändigt att ha ett intressant ämne. Det går inte att i en
dokumentär styra sin berättelse på samma sätt som i en
spelfilm. Man måste förlita sig på verkliga händelser. I
filmen ”Hur kunde hon” har regissören Ingela Lekfalk
ett ämne som överträffar det mesta.
Filmen handlar om Lillemor, en vanlig tjej från Norrland, som 1986 besökte Frankrike. På resan smittas hon
av HIV. Många år senare träffar Lillemor sin blivande
man som hon skaffar två barn med. Men Lillemor håller
tyst om sjukdomen. Under närmare tio år lever hon i lögnen innan det hela avslöjas. Lillemor döms då till 2,5 års
fängelse och får inte längre träffa sina barn. Lyckligtvis
smittades inte mannen och barnen.
Det låter som en helt osannolik historia, men den är
faktiskt sann. Rubrikerna i kvällstidningarna kallade
Lillemor för ”Hivkvinnan”. Alla frågade sig hur hon kun-
Robin Longstride (Russel Crowe) är bågskytt i kung Richard Lejonhjärtas korstågsarmé. Krigstrött kämpar han
lojalt för sin kung på väg tillbaka till 1100-talets upprorsdrabbade England. Bakom sig har armén lämnat blod
och elände. Många är de som bågnar under skatter som
de inte kan betala. Samtidigt försöker adelsmannen
Godfrey ingå i pakt med Frankrikes Kung Filip för att
störta Prins John av England.
När Lejonhjärta blir dödad under ett anfall uppstår en
möjlighet för Robin och hans närmaste att fly. De finner
dock snart den döende riddaren Sir Robert Loxley som
haft i uppdrag att föra tillbaka kungakronan till hemlandet. Robin och hans män övertar detta ansvar och likaså utlovar de att Roberts svärd ska lämnas tillbaka till
fadern Sir Walter Loxley (Max von Sydow).
Disney, Errol Flynn, Kevin Costner och Mel Brooks har
alla givit sina versioner av skogssheriffen Robin Hood
som vill ta från de rika och ge till de fattiga. I Ridley Scotts
version blir sagan en prequelversion där vi möter Robin
innan han blir Hood. Efter en ojämn karriär där regissören blandat mästerverk som Alien, Blade Runner, Thelma & Louise och Gladiator med totalfloppar som White
Squall och G.I. Jane, ger han här en god matinéfilm för
den som vill se en klassisk, episk actionunderhållning.
FILMENS STYRKOR ÄR EFFEKTERNA , scenografin och,
framför allt, Max von Sydow som fullständigt briljerar
med sin auktoritära röst som endast Ian McKellen, Morgan Freeman och Christopher Lee kan matcha.
Annars bjuds det på få överraskningar och vissa inslag
blir onödigt komiska. Som när Marion (Cate Blanchett)
och Robin tar sig tid att kyssas mitt under pågående
slag. Inte heller finns någon psykologisk fördjupning
av figurerna. Scott håller sig inom de politiskt korrekta
ramarna vilket ju är synd eftersom figuren Robin Hood
är skrämmande aktuell i dessa finanskristider. Jag hade
gärna sett en råare och vassare diskussion av idealisten
Robin och konsekvenserna av hans politiska åsikter och
handlingar. Kanske nästa gång.
HANIF SABZEVARI
26 / KALENDARIUM
Ergo #6 / 2010
VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina
evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa
Ergo kommer den 27/8. Lämningsdatum till nästa nummer är
16/8. E-post: [email protected] Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29.
För studentföreningarna är 15/8 sista lämningsdag. Skicka till
Hanna Strandberg. E-post: [email protected] Tel: 018-480 31 31
Fax: 018-480 31 29
ROCK & POP
28/5 Katalin: Anders F Rönnblom Band.
4/6 Katalin: Crucified Barbara.
5/6 Bistro Hijazz: Mad Artwork.
5/6 UKK: Voltfestivalen.
9/6 Kulturoasen: Rain Dogs.
12/6 Bistro Hijazz: Rain Dogs.
15/6 Bistro Hijazz: Sumner’s
Tales.
17/6 Katalin: The Baseballs.
17/6 Bistro Hijazz: Violet Vain.
9/7 Katalin: Eldkvarn.
11/8 Katalin: Marit Bergman.
20/8 Katalin: Melissa Horn.
JAZZ & BLUES
29/5 Bistro Hijazz: Arnesen
Blues Band.
3/6 Bistro Hijazz: Anna Eriksson.
19/6 Bistro Hijazz: The Four
(Fore).
2/7 Bistro Hijazz: Bluesscreen.
FOLKLIKT
30/5 Kulturoasen: Festival
Ester.
31/5 Bistro Hijazz: UpSpelt.
2/6 Bistro Hijazz: Holgers
Horisont.
4/6 Bistro Hijazz: Kvarteret
Traktör.
4/6 Kulturoasen: Zibur.
5/6 Katalin: Rootvälta feat. Tony
Ellis.
6/6 Bistro Hijazz: Svensk folkmusik.
6/6 Kulturoasen: Lisa Livsey Berg.
8/6 Bistro Hijazz: Emma &
Gänget.
9/6 Bistro Hijazz: Trio Cissokho.
10/6 Bistro Hijazz: Stina Hellberg trio.
11/6 Bistro Hijazz: Mofis Bixur.
13/6 Kulturoasen: Taximi.
18/6 Bistro Hijazz: Makaya.
29/6 Bistro Hijazz: Tim Schmidt.
30/6 Bistro Hijazz: Amsie
Brown.
1/7 Bistro Hijazz: Whirly Pit.
10/7 Katalin: Kris Kristofferson.
31/7 Katalin: Perssons pack.
13/8 Katalin: Hoffmaestro &
Chraa.
KLASSISKT & KÖR
29/5 Missionskyrkan: Försommarkonsert med Värmlands
nationskör.
6/6 Baptistkyrkan: Norrlands
nationskör och Nordic sinfonietta Uppsala.
9/6 UKK: Vårnatt med Henrik
Bosaeus och kören Canorus.
12/6 Universitetsaulan: Giuseppe Verdi : Otello.
15/6 Universitetsaulan: Giuseppe Verdi: Otello.
18/6 Universitetsaulan: Giuseppe Verdi: Otello.
Mobil
20/6 Universitetsaulan: Giuseppe Verdi: Otello.
KONST &
UTSTÄLLNINGAR
Bror Hjorths Hus: Spöket Laban,
Tummen och Lilla Anna – och alla de
andra. Inger och Lasse Sandbergs
originalillustrationer. T o m 6/6.
Tony Cragg – skulpturer, akvareller
och skisser. 12/6–5/9.
Kaleido konsthantverk: Pia
Ulfendahl – keramik. T o m 6/6.
”Den röda tråden” – samproducerad temautställning med Kaleidos
medlemmar och medlemmar från
Galerie Zone. 12/6–21/8.
Uppsala konstmuseum: Mannen
– bilden av mannen i konsten. T o m
6/6. Martin Sjöberg – Man Acting
Out. T o m 27/6.
Uppsala stadsbibliotek: Trädgårdsglädje T o m 5/6. Författar- & konstnärsporträtt ur Uppsala universitetsbiblioteks samlingar, fotograferade av
Michael Normann. 8/6–31/7.
Botaniska trädgården: Precious
Periphery. Med Johan Eldrot, Siri
Leira och Halvor Rønning. Installationer om vår egen subjektiva
verklighet kontra den kollektiva,
objektiva. 9/6–12/9. Bon för
bevingade gäster. Bostadsbrist i
stadsmiljön! Utställning av holkar
för rovfåglar, starar, mesar och
fladdermöss m.fl. 12/6–31/12.
Miniträdgårdar: paradis för växter
och insekter. 1/7–30/9. En studie
i rött. Botaniska illustrationer av
Margaretha Bååth. 1/7–31/8.
TEATER & SCEN
Uppsala stadsteater: Preview
Mentalsköterskan 28/5 & 2/6 på
Lilla spöket Laban, Tummen, Anna och den långa farbrorn kan ses på
Bror Hjorts hus fram till den 6 juni.
Foto: Inger och Lasse Sandberg
Lilla scenen.
Reginateatern: Spelman på taket
– Bolandgymnasiet 28–29/5.
Tionde symfonin – Vaksalaskolans
dansklass 31/5 & 1/6. Hunden
heter Happy! Med Markus Berjlund
och Staffan Hellstrand 4/6.
FÖREDRAG
& DEBATT
27/5 Klimatförändringar av
meteorologen Anna Rutgersson vid
geovet.inst. som pratar kl 19:00 i
Ekmansalen på EBC. http://www.
vof.se/program.php#m198
3/6 Kostdebatten. Föreläsare är
Agneta Andersson vid kostvet.inst.
Kl 19 i sal B42 på BMC. http://
www.vof.se/program.php#m190
6/6 Fältskärer under Karl XII:
s krig – kirurger eller bödlar. Med
Ingvar Eriksson, docent i kirurgi,
författare och historiker. Eva
Lagerwalls väg 8 kl 13.30.
9/6 Livets Ord. Per Kornhall
föreläser om sin avslöjande bok.
Portalgatan 2, Studiefrämjandet
sal Vega kl 19.00.
ÖVRIGT
28/5 Doktorspromotion i univer-
sitetsaulan.
Ditt PayEx konto
är mobilt!
Välkomna till Hugos i Parken eller
Hugos Kaffe och betala för fikat
med PayEx Mobil!
PayEx Mobil är ett mobilt betalslag
som ersätter kontanterna i alla kanaler,
i fysisk butik, på internet och i varuautomat! Logga in på ditt PayEx konto
och skicka ut mobilapplikationen. Det
är gratis, snabbt, lätt och smidigt! Sparar
du sedan dina kreditkortsuppgifter på
PayEx konto kan du ladda på kontot
i mobiltelefonen – då har du alltid med
dig pengar, direkt eller indirekt!
VI ÄR EXPERTER PÅ BETALNINGAR. Mellan företag. Mellan människor. Mellan människor och företag. Ring oss på 0498-20 20 00 eller besök www.payex.se
På payex
hittar du .se
som tar b alla
e
med Pay talt
Ex
Mobil
STOLTA
FÖRÄLDRAR
UPPSALA
MISSA INTE
NATURNATTEN
DEN 5 JUNI!
För program se:
www.naturskyddsforeningen.se/uppsala
Vi säljer inga
”billiga” cyklar.
Vi säljer
cyklar billigt!
Cykel-
VIKTOR
Svartbäcksgatan 25
Öppet: Vard 8–17 • Tel 018-10 10 19
SÄLJER • KÖPER • BYTER • REPARERAR
Köp 2 betala
för 1!
Super Cheese Bacon Meal
(värde 75 kr)
Känner du dig ensam med dina funderingar och frågor hör av dig till oss.
Epost: [email protected]
Hemsida: www.rfsl.se/uppsala
Sysslomansgatan 5
Tel. 018-10 86 00
Strålning som budbärare. Stjärnor. Nebulosor. Galaxer.
Universums expansion. Kosmiska mikrovågsbakgrundstrålningen.
Mörk materia. Mörk energi. Svarta hål. Allmän och speciell
relativitetsteori. Astropartikelfysik. Big Bang. Tidiga universum.
Institutionen
för fysik och
astronomi
Ångströmlaboratoriet
Lägerhyddsv. 1
018 471 59 56
www.fysast.uu.se
Lärare: Kjell Olofsson
Schema och kursinnehåll finns på www.fysast.uu.se/sv/page/kurser
Intresserad? Kontakta [email protected]
Stilla mässa
onsdagar kl. 18
Helga Trefaldighets kyrka
Spec. mott. i gynekologi
Dr Marcus Röbeck
Dr Bo Sikström
Gratis prev-medelsbesök
Landstingets patientavgifter
och frikort gäller.
Enskilt samtal
Akuta tider.
Ring eller maila och boka tid
Östra Ågatan 9, nära Gotlands
Tel 15 68 60, kl 8-16
5VWFGPVGT
,ÀVVGDCIWGVVG
MCHHGVG
MT
*GNIMT
Ofvandahls Sibylla
Universums byggnad, 7,5 hp
Carolinamottagningen
Gäller lördagar och söndagar hela
vårterminen.
Super Meal 49 kr alla dagar!
Vi ger följande kurs med grundläggande behörighet som krav:
WWW.UPPSALA.
UNIVERSITETSKYRKAN.SE
Stans snabbaste
Cykelaffär!
Nya och begagnade
cyklar
Vi finns för dig, som har eller tror
dig ha en ungdom som är homo/
bisexuell eller transperson, som vill
prata med någon annan förälder i
samma situation. Vi träffas ibland
och fikar och diskuterar.
Lediga platser
på sommarkurs!
GH:s
S O M M A R R E S TA U R A N G 2 0 1 0
Trädgårdsgatan 9
1HXCPFCJNU
*QXMQPFKVQTK
1/6 TILL 30/8
À la carte och cocktailbar
5[UUNQOCPUICVCP
1 juni öppnar återigen Gästrike-Hälsinge
nations högt uppskattade sommarrestaurang
mitt i hjärtat av Uppsala. Hos oss kan ni njuta
av en gourmetmåltid i vår idylliska trädgård,
omgivna av doften av svensk sommar, eller
inomhus i våra mysiga lokaler med dämpad
belysning och skön musik. Vår cocktailbar
håller öppet till sent varje kväll och erbjuder
Fräsch och modern salong.
Alla studenter är välkomna!
Långt hår
Kort hår
260 kr
230 kr
Välkommen att besöka vår nya salong:
Hair & Beauty Lounge
såväl kända klassiker som nya spännande
kreationer, allt med fokus på kvalitet.
018-10 62 65
Öppet Mån-fre 9-18, Lör 10-15
S:t Olofsgatan 15, Uppsala
Välkomna till bords!
Per Andersson Zanna Metzer Fay Johansson Hanpus Olsson
Kökschef
Vi har kinesisk massage, vaxning,
fotvård och ansiktsbehandlingar.
Pensionärer och studenter, 15% rabatt. 018-10 28 88 • Drottninggatan 2
Bitr.Kökschef
Hovmästare
Barchef
Öppettider: mån–lör, kl.17–01, söndagar stängt
Bordsbokning: 018-66 61 43 eller [email protected]
28 / NATIONER
KALMAR
www.kalmarnation.se
28/5 Restaurang Smaka. Vegetarisk och
vegansk restaurang, 18–01
29/5 Boom goes the Dynamite! Förfest i
trädgården 16–20 med gratis inträde, därefter
klubb med liveband till 01.
30/5 Söndagsfiket Frk Nyhlins Eftr
12–16
31/5 Måndag i puben
2/6 Sista puben för terminen
4/6 Personalfest
Därefter sommarstängt
9/8 Ordinarie exptider börjar gälla igen
21/8 Kräftskiva
23/8 Puben öppnar
24/8 Swedish food night
27/8 Restaurang Smaka. Vegetarisk och
vegansk restaurang, 18–01
28/8 Någon form av klubb
1Q och 2Q har mottagningstid tisdag till fredag
12–13 samt måndag och torsdag 17–19
1Q Hanna: [email protected]
2Q Kristoffer: [email protected]
3Q Anders: [email protected]
Telefon 018–694980
www.kalmarnation.se
Ergo #6 / 2010
Utgång. Missa inte VT2010s sista torsdag.
4/6–18/8 Nationen stängd. Inga ordinarie
expeditionstider. Ärenden av yttersta vikt hänvisas
till [email protected]
19/8 Höstterminens första Avgång följt
av Utgång.
26/8 Första restaurang Holmiana.
Varje vecka:
Lunch mån–fre 11.30–13.15
Café The-Centralen mån–fre 14.00ˆ17.00
Pub Storstad tis–ons 18.00–23.00
Källare Holmiana tors 18.00–21.00
Lounge Avgång tors 19.00–21.00
Klubb Utgång tors 21.00–01.00
Café Sundays sön 12.00–16.00
1Qs mottagningstider TOM 3/6
Mån & Tis 10–11.30
Ons & Fre 13––15
Tors 14 –16
018–146 333
[email protected]
Stockholms Nation - Kontanter är silver,
pappas kort är guld.
NORRLANDS
www.norrlandsnation.se
Den lilla nationen med det stora hjärtat.
SMÅLANDS
www.smalands.nu
31/5 Ämbetsmannaavslutning med
medaljutdelning
1/6 Uthyrningssexa. För alla som jobbat 2
uthyrningar under våren!
2/6 Megaquiz – terminsavslutning
3/6 Hyttanfinal. Sista puben innan sommaren!
3/6 Kuratorsexpeditionen stänger för
sommaren.
4/6 Pubjobbarsexa. För alla som jobbat 3 ggr
i puben under terminen!
4-6/6 Slutstäd
7/6-6/8 Sommarlov!
9/8 Kuratorsexpeditionen öppnar efter
sommaren
21/8 Ämbetsmanna-kick off
23/8 Hyttanpremiär
27/8 Fredagslyxpremiär
28/8 Kräftskiva (-04)
Pub Hyttan: mån–tors 18–00, fre 18–01
(stänger v23–31)
Onsdagsquiz: onsdagar 20.00 (stängt v23
tom v31)
The NEW KID on the Block: torsdagar
21–02 (stänger v23–31)
Fredagslyx: fredagar 15–18 (stängt v23–31)
Lördagsfika 12–15 (stängt v23–31)
Bibliotek: läsplatser från 10 på vardagar, utlåning måndagar 16–18 (stänger v23–31)
28/5 Jazz! Kom och dansa till storband! Alla,
även de utan nationskort, är alltså välkomna att
göra oss sällskap på dansgolvet och Phontrattarne
står för underhållningen! Öppet 20–01, pris 60 kr
för norrlänningar, 80 kr för övriga.
4/6 Melting Pot bjuder på terminens sista
klubbtillfälle! Husbandet Congoman Crew spelar
som vanligt skön musik och kvällen bjuder på en
hemlig gäst-DJ. Kom och njut av härlig stämning
och en god drink i baren. Gratis inträde hela kvällen
för norrlänningar och innan 22.00 för övriga,
därefter 60 kr. Öppet 21–01. Nationskort.
5/6 HEMFÖRLOVNINGSGASK -04!
Avsluta terminen på bästa sätt med 04-släpp på
Norrlands! Hela huset med tre dansgolv och fyra
barer öppet 21–04! Släppbiljetter finns att köpa i
kansliet, 40 kr för norrlänningar, 80 kr för övriga.
Pris i dörren 60 kr för norrlänningar och 100 kr för
övriga. Nationskort.
6/6 Nationen stänger.
10/6 Premiär för SOMMARORVAR!
Öppet hela sommaren! Tis–tors 18–01, fre–lör
15–01.
Expeditionstider under sommaren, varje
onsdag kl 11–13 med start den 9 juni.
Varje dag
Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14.
Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, lunch 12–14.
Se hemsidan för meny! Pris 35–45 kr.
NYHET! Kvällscafé varje onsdag 19–23.
Lördagsfika alla lördagar klockan 13–15.
Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen mån-tor
18–01, fre 14–01, lör 15–01, sön 18–23.
Göteborgs Nation - Å minnet som består é färgen av
blå... och vit...
GOTLANDS
Expeditionen har öppet tisdagar samt torsdagar 11–13
Midsommarafton och midsommardagen
- stängt
Vill du veta mer om nationens aktiviteter? Gå in på
www.uplandsnation.se.
gotlandsnation.se
1/6 Personalfest För dig som jobbat på pub
eller fikat minst tre gånger under terminen. Anmälan senast den 30/5 till [email protected]
Sommarutflykt i juli med Kamrat- och alumniföreningen. Mer information kommer senare!
7/8 Täckating Taklagsfest på Fårö som
nationen hjälper till med. Kontakta 1Q om du är
intresserad!
9/8 Expeditionen öppnar
v34 Pubpremiär
28/8 Kräftskiva Uppstarten på terminen för
alla medlemmar!
28/8 Lördagsfikapremiär!
29/8 Söndagsfikapremiär!
Bettys pub öppnar igen vecka 34 Bettys pub
är det självklara valet för dig som är sugen på en
hamburgare, en Wisby klosteröl eller bara den
mysiga stämningen som enbart Gotlands kan
erbjuda. Vi har ett brett sortiment av öl, med
specialitet på gotländska brygder. Bettys pub är
döpt efter Sveriges första kvinnliga student, Betty
Pettersson, som var medlem i Gotlands nation.
Gör som hon och ta dig över till rätt sida ån!
Lördagsfika 12–15
Söndagsfika 12–15
Sista fikadagarna för våren är den 29 och 30 maj.
Lördags- och söndagsfikat erbjuder ett fantastiskt
utbud av mackor för dig som vill bota hungern.
Dessutom bakar våra eminenta fikavärdar ljuvliga
bakverk och smörgåstårtor. Sitt i vår ljusa festsal
och återhämta dig efter en jobbig vecka. Framåt
vårkanten brukar vår soliga balkong vara det
mysigaste tillhållet i hela staden. Den utsikten är
svår att slå!
Pluggfika vardagar 10–15. Pluggfikat på Gotlands har trådlöst Internet, kaffe, kakor och en bra
studieatmosfär. Kom hit och pröva själv!
Biblioteket torsdagar 17–19
Fotboll spelas varje vecka terminen ut, kontakta
idrottsförmannen i GNIF.
Gotlands nation, Östra Ågatan 13, 753 22
Uppsala
Expeditionstid för 1Q & 2Q: måndag - onsdag
11–13, torsdag 17–19
Tfn:1Q Gustaf 13 09 81 [email protected]
2Q Fannie/Tove 15 82 22 [email protected]
3Q Ebba 12 74 58 [email protected]
www.gotlandsnation.se
Balkongen med flest soltimmar!
Kontaktuppgifter:
1Q: [email protected] – 018-152151
2Q: [email protected] – 018-152152
3Q: [email protected] – 018 152153
Uplands nation – Där sommaren aldrig tar slut!
VÄSTMANLANDS-DALA
www.v-dala.se
2/4 We Run This. 17–02. Klubb med Mash up
Intl, IOU, Unzdag & Fredrik AB. 60:- efter klockan
21, gratis för V-Dalingar. Nationskort.
4/6 Peace & Love. 20–02. På scen: Markus
Krunegård, Goodlooking Trash & Kung Henry.
Inträde 120:-, nationskort.
18–20/6 Sommarting. Nationen åker
till Rättvik för en helg med allehanda upptåg
och byte av Förste kurator. 350:-, anmälan till
[email protected]
3/7 Sommargask. Fira sommaren på det
enda rätta sättet, med V-Dalas sommargask!
Anmälan till [email protected]
27/8 Kräftskiva. Den klassiska inledningen på
hösten! Anmälan till [email protected]
Sommarrestaurangen Taket har öppet
mån-tors 17-01, fre–lör 17–02 & sön 17–01 hela
sommaren. Sommarlounge med DJs varje lördag
fr.o.m. den 5 juni. Den godaste maten och kallaste
drycken på stans bästa uteservering! Nationskort.
Kuratorsexpeditionen: mån 10–13, tis 15–18,
ons 11–13 och 16–19, tor 15–18 samt fre
10–13.
Biblioteket: mån–tor 15–18, samt fredag
10–13.
Läsesalarna: 22 tysta läseplatser samt gruppstudierum. Mån–fre 10–18. Trådlöst bredband.
Obs! Expeditionerna och biblioteket har sommarstängt 7/6–15/8. Under denna tid håller
kuratorsexpeditionen öppet torsdagar 15–18.
Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39,
Biblioteket 13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och
Taket 12 29 48.
E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/[email protected]
Besöksadress Sankt Larsgatan 13, 750 02
Uppsala
Postadress Västmanlands-Dala nation
Box 2062, 753 11 Uppsala
www.v-dala.se
Västmanlands-Dala nation – för studenternas nytta
och nöje sedan 1639
UPLANDS
www.uplandsnation.se
ÖSTGÖTA
www.ostgotanation.se
www.norrlandsnation.se
Mottagningstid: mån–ons 10–13, tors 17–19
Sommartider (v23–31): tis 15–17
Norrlands nation – vi tänker på framtiden!
1Q, Nina, [email protected]
2Q, Erik, [email protected]
3Q, Zanna, [email protected]
www.smalands.nu
GÖTEBORGS
www.goteborgsnation.se
Småländsk sommar ftw!
STOCKHOLMS
www.stockholms.se
3/6 Vårterminens sista Avgång följt av
28/5 Baklängesgasquen, vårens
sista gasque! 200 (170 alk.fritt) anmäl dig på
[email protected] senast 26/5
27/8 Kräftan, höstens första gasque!
anmäl dig på [email protected] senast 25/8
28/5 Jazzbarsfinal! Livebandskavalkad på
scenen och ett j---a röj!
1/6 Premiär för Svantes trädgård. Svantes trädgård erbjuder förutom Uppsalas vackraste
trädgård, ett brett ölsortiment och mängder med
god mat. Varför inte uppleva en Upländsk klassiker
såsom såsom en kall öl eller en milkshake i sommarvärmen. Varför inte till tonerna av ett liveband
på vår utescen? Svantes trädgård har premiär
1/6 och sedan öppet hela sommaren: mån–tors
17–01, fre 15–02, lör 17–02 Välkommen in!
Vill du och ditt band spela på Sommarsvantes
utescen? Tveka inte att kontakta 3Q redan idag!
12–14/8 Uplands sommarfestival, öppet 12–02.
Liveband. Inträde 40kr/dag eller 100 kr för alla
tre dagar. Halva priset för medlemmar av Uplands
nation. Nationskortskrav.
28/5 SISTA KLUBBEN FÖR TERMINEN!
Bakelit, live: Midnight residents (dnb/SE) Med
en övervåning där härlig pop blandas med indie
och källaren bjuder på en dansant potpurri med
ambient, future hiphop, dubstep och drum ‘n bass.
Portarna slår upp 19.00. Efter 21.00 kostar det
20 för östgötar och 60 för alla andra.
4/6 Sista dagen för ordinarie verksamhet Sedan stänger hela nationen igen för lite sommarledigt. Expeditionen stänger alltså också men
du kan fortfarande få hjälp om du bokar tid genom
att maila 1Q! I slutet av augusti öppnar nationen
igen, vi ses då!
För nyheter och mer info kolla in ostgotanation.se.
Mjölkbaren: måndag–torsdag 13–17 (med
NATIONER / 29
Ergo #6 / 2010
våffelbuffé!)
After School: fredagar 13-17 (krav på nationskort!)
Lördagsfika: 13–15.30
Tages pub: Mån –tors från 19
Öster om Etern, tisdagar 16–17 i studentradion 98,9
1Q’s mottagningstider: Mån, Ons, Fre
11–13, Tis, Tors 11–13
Kontakt: 1Q Christian, 134311,
[email protected]
2Q Henrik, 134312, [email protected]
3Q Fredrik, även bordsbokning, 134313,
[email protected]
Östgöta Nation önskar glad sommar,
vi ses i augusti!
SÖDERMANLANDS-NERIKES
www.snerike.se
14/7 Revolutionsgasque, biljetter säljs 5/7
kl 16.00 i nationshuset.
Bryggan, klubb tisdag och fredag 17–02 hela
sommaren
Extra klubbkvällar 2/6, 3/6 och 5/6
Tentabuffé serveras 27–29/5, 31/5, 1–5/6,
190 kr /person, bokas via [email protected]
se
Midsommarafton och midsommardagen,
Stängt.
3Q Erik Ringheim, T.o.m. 30/6 154063,
[email protected]
Fr.o.m. 1/7 Axel Hult 154063, [email protected]
Medlemsärenden se 1Q
Snerikes, vi ses på Bryggan!
VÄSTGÖTA
www.vastgotanation.se
31/7 Sommarmiddag Mitt i sommaren slår
Västgöta till med den somrigaste av tillställningar.
11/8 Nationen öppnar Glädjen svämmar
över alla brädder när VG öppnar för höstens
ordinarie verksamhet
21/8 Kräftgasque med klor och dill redo
väntar Västgötas Kräftgasque på er.
23/8 Lunchen öppnar Sopplunchen slår upp
portarna!
24/8 Djäknepremiär Djäknen slår upp portarna med en stordjäkne utomhus!
27–29/8 Ämb. Konf Alla ämbetsmän åker
ner till Västergötland för att diskutera den kommande terminen under gemytliga former.
28/8 fikapremiär Fikat öppnar!
Mottagningstider: 1Q & 2Q SOMMARTID:
torsdagar 16–18
Mail: 1/2/[email protected]
Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor
132494, 3Q 125863
Västgöta Nation – Lustslottet vid Fyrisån
Mottagningstid Tis–Fre 11–13, Tis & Tors
17–18, t.o.m. 12/6
15/6–10/8 mottagningstid tisdagar 17–18.
VÄRMLANDS
Hovmästare Elin [email protected]
www.varmlandsnation.se
20/8 Kräftskiva
27/8 Första klubben för terminen, nu med
nytt namn! Lanseras till hösten.
CAFÉ måndag–torsdag 11–16
CAFÉ fredag 11–14
LUNCH måndag–fredag 12–14 för 48:-,
värmlänningar äter för 40:PUB tisdag–torsdag 18–00
KLUBB 054 fredagar 18–01 (02)
SÔNDAFIKA
Söndagar 12–15 Baguetter, bakverk, kaffe, fika
– bra priser och himla trevligt!
FOTBOLLSPUB Kom och kolla på Champions
League på storbild i vår härliga pub.
Alla stormatcher visas! Till hösten också Premier
League!
Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån - Ons
11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12
Heltidarna VT2010:
1Q Magdalena 13 44 45 [email protected]
2Q Henrik 13 40 20 [email protected]
3Q Hannes 13 40 30 [email protected]
Klubbmästare Daniel 69 34 35
[email protected]
Köksmästare Klara 13 04 46
[email protected]
z
www.vastgotanation.se
Restaurang måndag–söndag 19–01
Bordsbokning, [email protected]
1Q Erik Strömberg, T.o.m. 30/6 154061,
[email protected]
Fr.o.m. 1/7 Alexander Ledin 154061,
[email protected]
2Q Jesper Rogner 154062, [email protected]
30/5 Avskedscocktail
Sommaruppehåll 31/5–20/8
Värmlands – Nation of Love!
GÄSTRIKEHÄLSINGE
www.ghnation.se
29/5 restaurang/pub i trädgården!
30/5 Städdag, kom och städa nationen i 4
timmar och få en sexa på kvällen
1/6 Sommarrestaurangen öppnar, årets
premiär!!
2/6 Årets ända glassbar, start 16:00.
Välkomna
Vi har sommarverksamhet 1/6–28/8. God
mat, goda drinkar, fantastisk öl och en härlig
trädgård. Mycket välkomna!
Öppettider sommar: måndag–lördag
17:00–01:00. Stängd på söndagar.
Mottagningstid sommar:
tisdagar 13–15
torsdagar 15–17.
1Q Mats: 666 141, [email protected]
2Q Olle & Kristoffer :666 142, [email protected]
GH - god mat, god dryck, goda vänner
Kuratorskonventet
cc/cp/[email protected]
CC Adam Roigart,
018–480 31 50,
Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19
CP Björn Svensson, 018–480 31 51
Mottagningstid: tors 17–19
VCC Johan Ottosson 018–480 31 55
www.varmlandsnation.com
28/5 Sista KLUBB 054 med Battle of the
Nations, kom och heja fram din nation till seger!
Öppet till 02.
Svantes trädgård är väl värt ett besök under sommaren.
Gästkortförsäljning
Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill
besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47,
[email protected]Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00
Foto: Gusten Holm
KÅRSIDORNA
Ordförande har ordet
Det är roligt
att vara
engagerad!
Tack för det här fantastiska året!
Arbetsmiljöundersökningar,
bostadsproblem och
lösningar, sektioner och
decentralisering. Detta är ett
verksamhetsår på Uppsala
Uppsala är helt klart Sveriges studentkår.
roligaste studentstad och det finns
hur mycket som helst att engagera
sig i.
Jag skulle vilja citera vår prorektor Kerstin Sahlin när hon
höll tal för nya studenter i början
på terminen: “Med ett aktivt
universitets- och studentliv kan
ni förena nytta med nöje. Och
det är ju ni studenter som gör
studentlivet. Utan studentpåverkan
och studentmedverkan riskerar
kurser bli trista och träiga –
kanske irrelevanta. Och samma är
det med studentlivet i stort. Det
är alltså ni, kära studenter, som är
med och skapar både universitetet,
nationerna, kårerna och dess
framtid.”
Kerstin är ett mycket klok kvinna
och jag håller med henne i varenda
ord. Under hela min studietid har
jag engagerat mig i både i kår och
på nation. Kunskapen som man
får från dessa erfarenheter är
ovärderliga.
Nu går snart studentvärlden
i Uppsala in i ett nytt skede då
det inte längre kommer att vara
obligatoriskt att vara med i kår och
nation. Men den största grunden
för Uppsalas studentliv står kvar.
Konsekvenserna av detta kommer
att bli det som studenterna gör
det till, men studenterna kommer
att få arbeta hårdare för det de
tror på. Det är viktigt att ni som
tror på studentlivet tar beslutet
att fortsätta vara medlemmar
i både kår och nation. Det är
organisationer som kan göra
mycket och som gör mycket.
Uppsala är en känd studentstad i
hela världen!
Uppsala studentkår har under året
genomfört flera undersökningar.
Den undersökningen som gjordes
om arbetsmiljö visar i stort att
studenter mår bra men också att det
finns mycket som går att förbättra.
Blåsenhus och lärarutbildningen
har nu gjort en egen undersökning
och redan börjat att vidta åtgärder.
Teologiska fakulteten är även de på
väg att göra en egen undersökning.
Det är bra att vår undersöknings
uppgifter tas på allvar och att det så
omedelbart ger effekt.
Bostäder i Uppsala har länge
varit ett problem, särskilt under
terminsstarterna.
I
framtiden
kommer universitetet att ha möjlighet
att bygga och driva studentbostäder.
Detta är inte idealiskt då de pengar
som annars ska gå till vår utbildning
även är de pengar som kan få gå
till studentbostäder. I år har även
studentbostadsfrågan aktualiserats
då Studentstadens bostäder ska
säljas. Uppsala studentkår hoppas
att dessa bostäder fortsätter att vara
studentbostäder i framtiden för
att inte allvarligt äventyra Uppsala
universitets hela rekryteringsbas.
Det är svårt att studera i Uppsala
om man inte samtidigt kan bo här.
Samtidigt upprättar vi Uppsalas
första gemensamma bostadsportal,
studentboet.se för att se till att vi
blir av med informationsbristen om
än inte bostadsbristen.
Det kommer att bli ett nytt
akademiskt landskap under nästa
år då de många propositioner som
regeringen föreslagit kommer att
börja verka. Lärosätena kommer
att få större frihet i att utforma
lärartjänster, i att besluta om
kursplaner och vad studenterna ska
lära sig.
Ett nytt kvalitetssystem kommer
att lägga fokus på slutet av
utbildningarna, på examensarbetets
kvalitet och på om studenterna
får arbete. Samtidigt som samma
regering har valt att göra det svårare
att få en försörjning via A-kassan
efter avslutad utbildning.
Det kommer att bli en utmaning för
de uppsats- och examensarbetande
studenter att klara pressen med
både avslutande av arbetet och
sökande av ny sysselsättning direkt
efter utbildningen.
i Sverige. Den kommer att säljas på
exportmarknaden med några få
undantag för stipendiefinansierade
studenter. Uppsala studentkår har
både ensamt och tillsammans med
Sveriges förenade studentkårer och
Uppsala universitet arbetat aktivt
med att få till stånd förbättringar
av regeringens förslag och
förbättringar har skett bland annat
i det nya kvalitetssystemet.
På den ljusa sidan finns kårens
decentralisering. Det har gjorts
förr men nu går kåren ett steg
längre och skapar mer eller mindre
självständiga sektioner. Där kommer
fler studiebevakare än någonsin
tidigare att arbeta med studenternas
frågor på sektionen.
Detta kommer att göra att
studentinflytandet
vitaliseras,
genom att tillföras både mer
resurser och få ett tydligare och mer
utökat uppdrag. Låter det intressant
så sök förtroendeposterna som
studiebevakare på din fakultet.
För en ljusare framtid
studenter i Uppsala,
Sedan kommer studieavgifterna
för utom-europeiska studenter att
förändra idén med högre utbildning
för
Presidiet Uppsala studentkår,
Kristina Ekholm,
Stella Papasotiriou,
Hanna Victoria Mörck
Det har varit riktigt roligt och
lärorikt att vara kårordförande
och ett stort grattis till min
efterträdare Gabriel Ledung som
jag nu lämnar över till.
Kristina Ekholm
Ordförande
Uppsala studentkår
Foto: Oskar Fahlén Godö
Tack för ett underbart år!
Stella, Hanna och Kristina avgår den sista juni och lämnar över skutan till ett nytt presidium.
KÅRSIDORNA
Uppsala får gemensam bostadsReplace me!
portal för studentbostäder
– Over and
International officer
Out
De bostadslösa studenterna har
tidigare behövt kontakta varje enskild
aktör i jakten på en bostad, vilket är
både tidskrävande och besvärligt.
Därför beslutade Uppsala kommun
och Uppsala universitet i höstas att
tillsammans bidra med finansiering
till ett studentbostadsprojekt som
drivs av Uppsala studentkår. Syftet
med projektet är att underlätta
och förbättra informationen kring
studentbostäder i Uppsala.
Tidigt i våras drog projektet
igång och arbetet har varit mycket
framgångsrikt. De bolag, företag,
stiftelser, nationer m.m. som förvaltar
studentbostäder har varit mycket
positiva till en gemensam portal och
utvecklandet av den har därför gått
över förväntan.
Grundtanken är att portalen inte
bara ska var en bostadsförmedlare,
utan också en informationskälla för
studenter som bor eller kommer att
bo i Uppsala.
Tidigt i projektet bestämdes det att
portalen ska heta Studentboet, och på
www.studentboet.se kommer det att
finnas information om bostadsbidrag,
vad man som student bör tänka på
när man hyr i andra hand och tips på
temporära boenden som vandrarhem
m.m. Det kommer även att finnas
information om hur ett hyreskontrakt
kan se ut, hur man flyttstädar på bästa
Foto: Oskar Fahlén Godö
Bostadssituationen för
studenter i Uppsala har länge
varit ett bekymmer. Idag finns
det nästan 40 bostadsaktörer
på markanden som förser
studenter med bostäder. Det
finns dock inget gemensamt
forum där alla bostadsaktörer
finns samlade. Förrän nu.
Josefin Björlingson arbetar som Bostadskoordinator och är den som dragit i alla trådar gällande
den gemensamma bostdasportalen.
sätt och intervjuer med studenter som
bor i olika typer av boenden.
Som privat uthyrare kommer man
även att ha möjlighet att kostnadsfritt
annonsera på portalen.
Idag finns ungefär 11 000
studentbostäder i Uppsala, men
betydligt många fler studenter. Därför
är marknaden för andrahandsuthyrning
stor i Uppsala.
När antalet studenter som hyr i andra
hand eller bor inneboende ökar, ökar
också antalet som på ett eller annat sätt
utnyttjas av oseriösa bostadsuthyrare.
Uppsala studentkår har under den
senaste tiden tagit emot flera ärenden,
där studenter råkat ut för allt från
brutna muntliga hyresavtal till rena
sexuella trakasserier. Det här är en
väldigt utsatt grupp, som oftast inte
har några egna kontakter i Uppsala,
och Uppsala studentkår anser därför
att ett ökat stöd till denna grupp är ett
måste.
Parallellt med arbetet där en
gemensam
bostadsportal
har
utvecklats, har Uppsala studentkår
även bildat en bostadsgrupp som
består av av sju juridikstuderande.
Studentboet har inrättat en
jourtelefon dit utsatta studenter
ska kunna ringa för att få hjälp av
bostadsgruppen.
Studentboet har även upprättat
ett samarbete med vandrarhemmen
i Uppsala, så att studenter vid
akut behov ska kunna flyttas dit
omgående.
Via hjälptelefonen ska även den
enskilde få information om vart man
kan vända sig för att få vidare stöd,
exempelvis
hyresgästföreningen
vid avtalstvist eller polisen vid
allvarligare trakasserier. I början av
nästa termin kommer verksamheten
med jourtelefonen dra igång som
förhoppningsvis kommer vara till stor
hjälp för Uppsala studenter.
Ta ett uppdrag på kåren i höst!
Går in på www.uppsalastudentkar.nu
Där finns massor av spännande poster att söka!
Uppsala studentkår
Övre Slottsgatan 7,
753 10 Uppsala
Hör av dig till oss så slussar vi
dig vidare till rätt person!
I have done my best to make your
voice heard at the university, at the
municipality and in the media. I
hope my work has made a difference
and that the students coming next
semester will find themselves in an, at
least slightly, improved situation.
The new housing web site,
studentboet.se, will be launched in
June. Although I cannot take credit
for the work behind it, I am very
proud to work for the organization
that has indeed done the work. The
web site will undoubtedly make it
easier for both international and local
students to find accommodation.
If you are reading this and you feel
like being the International Officer
could be something for you; go for
it! The job gives you an insight in
the workings behind the scenes at
the university. You also get to work
side by side with the amazing people
at Uppsala student union; they all
really put their minds and hearts
into improving the student life in
Uppsala.
You will have fantastic workmates, I
can promise you that! There are also
other interesting work opportunities
available at the union right now. Visit
our web page to know more about
them.
To the international students who
leave Uppsala after this semester:
Thank You! I have thoroughly
enjoyed meeting you and I hope you
have enjoyed your stay here. And to
those of you who stay in Uppsala for
another year, see you around!
Välkommen med din ansökan!
Tel: 018–480 31 00
[email protected]
A year has passed since I started
working as Uppsala student unions
International Officer, and it is now
time for me to leave room to someone
else. I have had a wonderful year, and
it is not easy to leave it all behind.
This year has been full of important
meetings and exiting events, but what
I have enjoyed the most is to meet the
international students face to face.
You have really made my job easy.
Being the International Officer
means quite a lot of work and
responsibilities, but the friendly
international students make it worth
every extra hour.
Öppet:
mån-ons kl. 9–17,
tors 9–18,
fre 9–16
www.uppsalastudentkar.nu
Foto: Maria Arpe
Karin Nordlund
Internatinal officer
Uppsala student union
Norrlands Nation
presenterar
A
V
R
R
S
O
K RO G
Öppet: tisdag-torsdag 18-01
söndag-måndag stängt
Terminskort
fredag-lördag 15-01
Bordsbokning: 018-657073
Västra ågatan 14
http://www.norrlandsnation.se